Aiken, Howard

amerikansk datorpionjär (19001973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper† under andra världskriget datorn Mark I†, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som konstruktör av den första datorn, även om John Mauchly† och J Presper Eckert† också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses† Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus†, byggdes av Tom Flowers†. – Mer om Aiken på denna sida.

[datorpionjärer] [howard aiken] [it-historia] [ändrad 19 november 2019]

Flowers, Tom

Tom Flowers. Porträtt. Han har glasögon.
Tom Flowers.

(19051998 – även: Tommy Flowers) – engelsk teleingenjör, konstruktör av datorn Colossus†. – Flowers ut­veck­lade på 1930‑talet elektroniska telefonväxlar åt brittiska post­verket. Han kallades 1942 till Bletchley Park för att kon­struera en automatisk maskin för kodknäckning. Flowers insåg att radiorör, som tidigare hade an­vänts bara för förstärkning, kunde användas som omkopplare i stället för mekaniska reläer – de var snabbare och slets inte ut. Hans chefer trodde inte på idén, så Flowers tvingades betala delar av utvecklingsarbetet ur egen ficka. Resultatet blev Colossus, som räknas som den första helt elektroniska datorn, även om den var gjord för bara en uppgift. – Eftersom allt om Colossus hemligstämplades efter kriget fick Tom Flowers inte erkännande för sina banbrytande insatser förrän på 1970‑talet. Efter kriget fick han återgå till att konstruera elektroniska telefonväxlar, men han byggde också första generationen av slumptalsgeneratorn Ernie. – Läs mer på sajten Crypto Museum (länk) och i Wikipedia.

[it-historia] [personer] [tom flowers] [ändrad 23 april 2018]

Colossus

en dator som byggdes i Storbritannien under andra världskriget för att forcera Nazitysklands kryptering. – Eftersom Colossus var hemligstämplad i decennier efter kriget har den varit nästan okänd. Det var den första helt elektroniska datorn med radiorör. Den kunde inte lagra program i minnet (se von Neumann‑arkitektur), utan den programmerades med strömbrytare och sladdar med propp, som en gammal telefonväxel. – Colossus byggdes för ett enda ändamål, nämligen att räkna ut vilka inställningar som tyska armén, dag för dag, använde i krypteringsapparaten Lorenz SZ42, som britterna kallade ”Tunny”. (Lorenz SZ42 är en annan dekrypterings­apparat än både Enigma och G‑skrivaren.) – Colossus konstruerades 1943 på tio månader av teleingenjören Tom Flowers† i Bletchley Park. Colossus hade 1 000 radiorör och kunde behandla 5 000 tecken i sekunden. Tecknen lästes in från en pappers­remsa. Under 1943—1945 byggdes tio exemplar av Colossus, men de flesta förstördes grundligt efter kriget på order av Winston Churchill. Två var i drift i största hemlig­het till slutet av 1950‑talet, sedan för­­stördes också de. – En kopia av Colossus byggdes i början av 2000‑talet, efter att hemlig­­stämp­larna hade hävts (se här), och den forcerade meddelanden av tysk 1940‑talsmodell lika snabbt som en modern dator. Att programmera den för andra uppgifter var där­emot svårt och om­ständligt. – Läs mer om Colossus här eller i Jack Copelands (länk) bok Colossus från 2006 (länk). – Läs också om WITCH†.

[historiska datorer] [it-historia] [kryptering] [ändrad 23 april 2018]

Ernie

  1. – en dialogrobot från kinesiska Baidu. – Ernie, eller ERNIEbot (på kinesiska Wenxin Yiyan), presenterades i mars 2023. Ernie bygger på en stor språkmodell och kan ”samtala” på engelska och kinesiska. – Denna Ernie är i själva verket den fjärde versionen av Ernie: den första kom 2019. – Se research.baidu.com…;
  2. – Electronic random number indicating equipment – en slumptalsgenerator som genererar vinnande nummer för brittiska premieobliga­tioner. (Se slumptal.) – Ernie har använts sedan 1957, och är nu inne på femte generationen. Ernie tar fram slumptal genom att mäta variationerna i fysiska processer (alltså inte med enbart matematiska beräkningar, se pseudoslumptal). Den första Ernie konstruerades av bland andra Tom Flowers†. – Läs mer på National Savings & Investments webbsidor.

[elektronik] [generativ AI] [generativt språk] [sannolikhet] [ändrad 27 mars 2023]