– förkortning för Automatic sequence controlled calculator – se Mark I.
Kategori: historiska datorer
Apollo guidance computer
(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första månlandningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativsystem, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Programkoden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.
[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 31 december 2017]
Harwell Dekatron ⇢
DASK
Dansk algoritmisk sekvens kalkylator – den första dator som byggdes i Danmark. Den invigdes 1957 och var en förbättrad version av den svenska datorn BESK.
[förkortningar på D] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 28 september 2018]
EDSAC
Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 1949—1959. Den blev föregångare till en annan dator, LEO. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återuppbygga EDSAC. – Se artikel från brittiska National museum of computing (länk).
[förkortningar på E] [it-historia] [historiska datorer] [ändrad 29 maj 2019]
LEO
(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – Leo utvecklades för den numera nerlagda brittiska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repetitivt rutinarbete. Den första versionen av Leo, Leo I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (georginaferry.com), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).
[affärssystem] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 3 maj 2019]
EDVAC
Electronic discrete variable automatic computer – en amerikansk dator, byggd 1946—1951. Den var i drift till 1961. – Edvac byggdes enligt John von Neumanns principer av bland andra von Neumann själv, J Presper Eckert och John Mauchly (se också ENIAC). – Mer i Wikipedia.
[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 30 maj 2017]
Small-scale experimental machine
(SSEM) – Manchester small-scale experimental machine, känd som ”Baby” – den första dator som byggdes enligt John von Neumanns princip att programmen ska lagras i samma minne som de data som behandlas. – Mer om SSEM i Wikipedia. – Läs också om efterföljaren Manchester Mark I och IAS‑maskinen.
[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 9 februari 2018]
Compis
en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, tillverkad 1985—1988. – Compis utvecklades av företaget Telenova och såldes bara till skolor, inte till privatpersoner. Den hade operativsystemet CP/M. Compis skilde sig både från den marknadsledande PC‑standarden och från Mac, och försvann därför successivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.
[it-historia] [historiska datorer] [undervisning] [ändrad 3 maj 2019]
ENIAC
(Electronic integrator and computer) – dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly och J Presper Eckert. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens Mark I, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice (länk).
[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [programmering] [ändrad 9 mars 2018]