Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [rymden] [ändrad 31 december 2017]

EDSAC

Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 1949—1959. Den blev före­gång­are till en annan dator, LEO†. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återupp­bygga EDSAC. – Se artikel från britt­iska National museum of computing (länk).

[förkortningar på E] [it-historia] [historiska datorer] [ändrad 29 maj 2019]

LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i LEO-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärs­system. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO ut­veck­lades för den numera nerlagda britt­iska te­serve­rings­kedjan Lyons för att befria den ad­mi­nis­tra­tiva personalen från re­pe­ti­tivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som ut­veck­lades i Cam­bridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 3 maj 2019]