Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 31 december 2017]

EDSAC

Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 1949—1959. Den blev före­gång­are till en annan dator, LEO. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återupp­bygga EDSAC. – Se artikel från britt­iska National museum of computing (länk).

[förkortningar på E] [it-historia] [historiska datorer] [ändrad 29 maj 2019]

LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärs­system. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – Leo ut­veck­lades för den numera nerlagda britt­iska te­serve­rings­kedjan Lyons för att befria den ad­mi­nis­tra­tiva personalen från re­pe­ti­tivt rutinarbete. Den första versionen av Leo, Leo I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC, som ut­veck­lades i Cam­bridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (georginaferry.com), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 3 maj 2019]

Compis

Den fick inte så många kompisar.

en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, till­verkad 1985—1988. – Compis utvecklades av före­taget Tele­nova och såldes bara till skolor, inte till privat­personer. Den hade operativsystemet CP/M. Compis skilde sig både från den marknads­ledande PC‑standarden och från Mac, och för­svann därför succes­sivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.

[it-historia] [historiska datorer] [undervisning] [ändrad 3 maj 2019]

ENIAC

(Electronic integrator and computer) – dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly och J Presper Eckert. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens Mark I, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice (länk).

[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [programmering] [ändrad 9 mars 2018]