Apollo guidance computer

Styrdatorn för Apollokapseln. Man ser två rader med namngivna knappar, en lliten display och en knappsats.
Skratta inte. Den här datorn har varit på månen.

(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första mån­landningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativ­system, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Program­koden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.

[historiska datorer] [it-historia] [rymden] [ändrad 31 december 2017]

LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i LEO-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO utvecklades för den numera nerlagda britt­iska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repeti­tivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 23 oktober 2020]