CS Språkregler

Computer Sweden vänder sig till professionella datoranvändare. Därför förekommer en hel del uttryck i CS som är specifika för branschen, men språket ska ändå vara ledig och rapp tidningssvenska. Så långt vi kan gör vi svenska av engelska uttryck.

Vi tillämpar de grundregler som Svenska språknämnden rekommenderar, kollar stavningen mot Svenska Akademiens Ordlista och tittar i Svensk Handordbok när vi är osäkra på fraser och metaforer.

Datoruttryck, stavning av företagsnamn och allmänna ord har redan presenterats. Speciella CS-regler redovisar vi nedan. Allmänna språkregler finns på kommande sidor.

När det gäller förkortningar skiljer vi mellan 1. egennamn, 2. tekniska företeelser, 3. förkortningar som används i vanligt talspråk och 4.förkortningar av vanliga fraser och uttryck.

1. Egennamn är förkortningar av namn på företag, organisationer och produkter, som slutanvändarprogram, operativsystem, programspråk, databaser, processorer och datorer. Där ska det alltid vara stor begynnelsebokstav. Om förkortningen är uttalbar, somSaf, är bara första bokstaven versal. Undantag är förkortningar som alltid uttalas bokstav för bokstav, som LO (uttalas ello, inte lo).

Om ett förkortat egennamn inte är uttalbart, som IBM eller TCO, så skrivs det med stora bokstäver ända till slutet.

2. Små bokstäver använder vi från början till slut i förkortningar för tekniska företeelser om de inte är kommersiella produkter, till exempel protokoll, gränssnitt, standarder, bussar, det vill säga sådant som man bara märker när det inte fungerar. Vi skriver alltså html, isdn, jpeg, lan (local area network) pc-kort. Använd bindestreck i sammansättningar där det behövs. Undantag är förkortningar för sorter, som följer strikta regler: mega (miljon) förkortas M. Det kan inte bytas ut mot m som betyder milli (tusendel). Vi skriver alltså MB för megabyte men kB för kilobyte. (Förkortningen K för 1024 använder vi inte.) Megaherz förkortas MHz med litet z.

3. Förkortningar som blivit en del av talspråket skriver vi med små bokstäver. Vi skriver alltså pc, tv, vd. Kolon används när man böjer sådana förkortningar: vd:ns höga lön, min pc:s bildskärm.

4. Slutligen har vi förkortningar av vanliga uttryck som ”till exempel”, med mera”, ”och så vidare”. Vi använder inte sådana förkortningar alls, utan skriver ut.

Bindestreck i sammansättningar använder vi med sparsamhet. De behövs bara om ordet blir svårtytt annars. Jämför pccard med pc-card. Undvik att ha två bindestreck i samma ord. (Skriv alltså e-postsystem, klient-serverarkitektur.) Tänk också på att i sammansättningar blir det exempelvis ”lokal buss-grafik”. Sådana sammansättningar (i stil med ”varm korvgubbe” och ”begagnad bilhandlare”) anses av många vara felaktiga, men de är praktiska och godtas av Språknämnden.

Kommatering. En inskjuten sats måste ha ett kommatecken både före och efter. Många skriver felaktigt bara kommatecken före det inskjutna. Det heter sålunda ”Kalle Petterson, som är 37 år, bor i Bålsta”. Undvika att skriva ”kommer att” i tid och otid. I stället för ”I höst kommer Knas-Data att lansera ett program som gör alla PC-användare överflödiga” kan du skriva: ”I höst lanserar Knas-Data ett…”.

Avstavning, grundregler:

1. Sammansatta ord delas upp i sina ”rötter”. Exempel: processor-kraft, sol-sken, grafik-kort. Om ett sammansatt ord avstavas vid en dubbel konsonant läggs en extra konsonant till. Exempel: till-låta, damm-moln.

2. En konsonant förs över till nästa rad. Exempel: so-len, prob-lem, proces-sor eller pro-cessor. Undantag: bokstavsgrupper som betecknar ett ljud delas inte: ma-skin, männi-ska, häng-er.

3. Förstavelser som är lätta att känna igen kan man göra på samma sätt med som vid sammansatta ord: an-slutning, er-känna, in-struera.

För er som vill veta lite mer

A. Ord som inte är sammansatta har ett alternativ till enkonsonantprincipen: ordledsprincipen. Då ser man hur ordet är uppbyggt och avdelar stam-ändelse. Exempel: stol-en, eller exemplet under 2: sol-en.

B. Även ordet problem som vi ovan avstavade enligt enkonsonantprincipen har ett alternativ: pro-blem.

Skilj mellan var och vart. ”Var är Urban?” uttrycker en allmän undran var någonstans Urban är. ”Vart ska du gå?” är en förfrågan om till vilken plats du tänker bege dig. När man använder vart är det sålunda en bestämd plats eller ett bestämt mål som avses.

När du gör uppräkningar som inleds med ”till exempel” lägg då inte till ”med mera” eller ”och dessutom” i meningen.

Efter pratminus ska det vara fast mellanslag.

Vi använder långt tankstreck utan mellanslag mellan siffergrupper och har självklart mellanslag efter kolon.

Computer Sweden undviker snedstreck i namn, skriv OS2 och AS400.

I CS har vi nästan aldrig versaler annat än som begynnelsebokstav. Vi skriver därför Modo och inte MoDo. Ett undantag är när uttalet blir lidande om den regeln tillämpas.

Tänk på att undvika konstiga tecken, till exempel hakar { }. Skriv i stället en asterisk (*) före och efter det ord som ska markeras, så justerar desken ordet. Skriv procent och inte tecknet %.

Friska gärna upp stavningen av utländska ortnamn, till exempel Hongkong, Sydkorea och San Francisco.

När citattecken används så sätts det innanför slutpunkten i meningen om det citerade är en del av en mening. Utgör det citerade en hel mening sätts slutcitatet utanför punkten. Exempel: Jag läste i Computer Sweden att det är ”stora problem med PCI-bussen”. Däremot: I Computer Sweden den 27 april år 2015 kan man läsa: ”Hackare har lagt in en trojansk häst i Internet som gör det möjligt för alla att ta ut pengar från Lars Dahméns privatkonto utan att han märker något.”

Bokstaven s läggs alltid till i genitiv, utom i ord som slutar på bokstäverna s, x och z. Om ett ord slutar på s-ljud (som Louise, Therese och Cyberspace), men inte på bokstaven s, ska man alltså lägga till ett s, trots att uttalet inte påverkas. Exempel: Gibson är skapare av Cyberspace. Gibson är Cyberspaces skapare. Låter likadant, stavas olika.

Genitivapostrof används aldrig i svensk text. Vi skriver ”Informix nya VD”. Engelska ord behandlas likadant som svenska: ”Oracles nya databas”. Enda undantaget är i sällsynta fall som ”Agnes’ kjol och Agnes byxor”, för att undvika förväxling.

S efter sje-ljud – Genitiv-s ska alltid sättas ut i ord som slutar på sje-ljud. Goldrush – Goldrushs nya produkter. Coq Rouge – Coq Rouges nya produkter. Det ska också sättas ut i ord som slutar på stumt e: Louise – Louises nya produkter. Låt inte örat bestämma.

Avskedad är ett fult ord. Den som blir avskedad har misskött sig grovt och tvingas lämna arbetet omedelbart. I de flesta fall blir man uppsagd. Var noga med skillnaden, eftersom det kan vara känsligt för de berörda. Av samma skäl bör man vara sparsam med att använda ”få sparken”. Permitterad betyder ”tjänstledig utan lön på grund av arbetsbrist”. Det är alltså ingen synonym till ”uppsagd”.

Centrum eller center? Båda är rätt och båda böjs som svenska ord. Blanda bara inte ihop dem: Centrum – centrumet – flera centrum – de centrumen. Center – centret – flera center – de centren. Ordet ”centra” bör aldrig användas. Om man ändå gör det måste man tänka på att det är den latinska pluralformen. Att skriva ”ett centra” är lika fel som att skriva ”en fötter”.

De eller dem? Efter preposition (av, om, på, åt, med, vid, av, efter, under, över …) är det alltid dem. (En artikel om dem som, ersättning åt dem som – – -.) Tips: byt ut ”de” och ”dem” mot ”jag” respektive ”mig” så leder språkkänslan rätt.

Siffror följda av andra siffror blir en svårläst kombination. Undvik att skriva ”omsättningen var 1992 2000000 kronor”. Det är lätt att ändra till ”omsättningen var 2000000 kronor 1992”. Skriv heller inte 3-40000 när du menar 30000-40000.

Gripen – anhållen – häktad – åtalad. Detta är en stege av frihetsberövanden, där lagen kräver starkare skäl på varje ny nivå:

1. Polisen griper misstänkta brottslingar. 2. Åklagaren anhåller dem, om han vill ha dem inlåsta under utredningen. 3. Fortsätter utredningen måste de häktas, vilket görs i domstol. 4. Till sist åtalas den misstänkte av åklagaren. Ordet ”arresterad” har ingen egentlig betydelse på svenska. Det översätts med ”gripen” eller ”anhållen” beroende på sammanhanget.

Media – medier. Medium är singularis och avser tidningar, radio och tv, men det kan också vara en person som talar med andar. Mediaeller medier är alternativa pluralformer av medium. Att skriva ”ett media” är som att skriva ”ett fötter”.

Checklista för skribenter

1. Formatet

Alla moment med.
Har du med byline, bildtext, faktaruta och eventuellt ett utbrutet citat?

Omfånget.
Är texterna för långa eller för korta eller lagom?

Kodning.
Är texten rätt kodad?

Lämning.
Är materialet lämnat i tid?

Bilder.
Har du pratat bilder med fotografen?

2. Språket

Rubrik och ingress.
Är rubrikerna bra. Fattas något i ingressen, är den felvinklad? En ingress ska vara som ett skyltfönster. Den ska locka folk in i butiken. Det som finns i skylten ska finnas i butiken, och så ska det finnas annat också. Ingressen ska locka läsaren utan att lura honom.

Inledning.
Är inledningen av brödtexten bra? Ska vara lockande och inte en fortsättning på ingressen.

Gör jobbet åt läsaren.
Läsaren ska inte behöva räkna om valutakurser, slå i uppslagsböcker eller räkna procent.

Avslutning.
Avsluta artikeln med en knorr. Läsaren ska ha en belöning för att ha orkat ta sig igenom en artikel.

Språkreglerna.
Glöm inte kolla texten mot CS språkregler! Stavningen. Har du kört stavningskontrollen?

Läs högt.
Tänk på att läsa texten högt, eller halvhögt, för dig själv. Då lägger du märke till om det låter konstigt. Det är ett bra sätt att kolla om texten flyter.

3. Dynamik

Kreativt.
Finns dynamik och spänst och liv i artikeln?

Aktivt språk.
Är artikeln skriven i presens? Finns närvaro i texten, finns pratminus i början av artikeln och inte bara i slutet?

Lättläst.
Är artikeln lättläst och lätt att ta till sig?

Pedagogik.
Har läsaren lärt sig något av att läsa artikeln?

Underhållande.
Är texten roande eller bara tråkig?

Analys och sammanhang.
Sätter reportern in texten i ett sammanhang, ger läsaren paralleller och analyserar konsekvenser?

Tips.
Skriv med en gång. Läs igenom artikeln när du är klar. Justera inkonsekvenser. Använd stavningskontrollen.

Bildtexter.
Viktigt med bra bildtext. Bildtexten är bland det första som läses i en artikel.

Kenneth Bäckström och Anders Lotsson
ansvarar för språkreglerna