En av Johann Müllers räknemaskiner (men inte den differensmaskin som nämns här intill.) Autentisk steampunk.
Johann Helfrich Müller – (1746—1830) – en tysk byggingenjör som 1784 i en skrift beskrev en differensmaskin. Müller föreslog också att maskinen skulle kunna räkna ut och trycka matematiska tabeller direkt. Maskinen blev aldrig gjord, men Müller konstruerade och byggde däremot flera väl fungerande avancerade räknemaskiner. Müllers skrift kan ha inspirerat Charles Babbage†. – Se denna uppsats på tyska av Christine Krause(länk), boken Glory and failure: The difference engines of Johann Müller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz av Michael Lindgren(länk) och denna artikel: länk. – Denna Johann Müller ska inte förväxlas med matematikern Johannes Müller Regiomontanus (se Wikipedia).
(differential engine) – en avancerad räknemaskin, konstruerad av Charles Babbage† i början av 1800‑talet, men aldrig färdigbyggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspirerad av tysken Johann Müllers† aldrig förverkligade planer. – Brittiska regeringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmekanikern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svenskarna Georg och Edvard Scheutz†, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kommersiell framgång. Svensken Martin Wiberg† tillverkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behändigt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de fungerande differensmaskinerna blev särskilt framgångsrika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matematiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brittiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differensmaskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd fungerande differensmaskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.
