ett elektriskt musikinstrument för överföring av musik över telefonledningar. Det patenterades 1897 av amerikanen Thaddeus Cahill (se Wikipedia) och var i bruk 1907—1908 i New York som en betald tjänst. Det lades ner i brist på abonnenter. Musiken spelades av musiker i ”Telharmonium Hall” på ett komplicerat elektriskt musikinstrument som kunde imitera ett antal andra instrument. Det spelades upp hos abonnenterna i högtalare. En av abonnenterna var Mark Twain. – Telharmonium har beskrivits som en föregångare till strömmande musik.
[för- och bihistoria] [musik] [21 oktober 2017]
(integrated circuit, ibland monolithic integrated circuit) – elektronisk krets som har tillverkats i ett stycke. – Komponenterna (transistorer, dioder, kondensatorer med mera) och materialet som leder ström mellan komponenterna (koppar) realiseras genom etsning. Vid tillverkningen lägger man lager efter lager av olika material på ett underlag och avlägsnar genom etsning allt som inte ska ingå i kretsen. Det går därför inte att ta bort eller byta ut komponenter. – Integrerade kretsar är en förutsättning för alla moderna datorer och mobiltelefoner och nästan all annan elektronik. Att realisera elektroniska kretsar med miljoner komponenter som diskreta kretsar skulle vara praktiskt taget omöjligt, och om det gick skulle kretsarna ta enormt mycket plats. Jämfört med diskreta kretsar är integrerade kretsar:
- –små;
- –snabba;
- –strömsnåla och:
- – billiga.
– Jack Kilby visade upp den första integrerade kretsen 1958. För det fick han Nobelpriset år 2000. Ett halvår senare, oberoende av Kilby, visade Robert Noyce upp en annan typ av integrerad krets. Det är Noyces konstruktion, baserad på kisel, som är föregångare till den teknik som används nu. (Kilbys integrerade krets var baserad på germanium.) Före Kilby hade andra forskare experimenterat med samma idé utan att lyckas realisera den.
[elektronik] [it-historia] [ändrad 30 juli 2019]
(1927–1990) – räknas tillsammans med Jack Kilby som uppfinnare av den integrerade kretsen. De arbetade ovetande om varandra. – Kilby fick patent först (februari 1959), och sedermera Nobelpriset, men Noyce, som arbetade tillsammans med Gordon Moore på Fairchild Semiconductors, patentsökte i juli 1959 en bättre lösning på hur kretsarna skulle tillverkas. Det är Noyces kisel-baserade konstruktion som används nu. – Noyce och Moore grundade 1968 Intel.
[elektronik] [it-historia] [robert noyce] [ändrad 30 juli 2019]
ett hypertextsystem för mikrofilm, föreslaget på 1940-talet – se Vannevar Bush.
[för- och bihistoria] [ändrad 16 juni 2020]
(Lady Lovelace’s objection) – Ada Lovelaces påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artificiell intelligens. – Ada Lovelace skrev: ”Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Lovelace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentarerna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages analysmaskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing, som diskuterade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelacetest.
[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]
elektrisk skrivmaskin för skriftlig kommunikation över telenätet. Det man skriver på den ena teleprintern i ett samtal skrivs samtidigt ut på papper på den andra. – Teleprintrar var skrivarna, kommunikationssystemet hette Telex. – Teleprintrar har sedan länge ersatts av datakommunikation. Förr användes teleprintrar också som skrivare i it-system, se tty. De har också använts för kommunikation mellan döva och hörselskadade, se tdd.
[för- och bihistoria] [telekom] [ändrad 11 september 2017]