Margaret Mitchell

en amerikansk AI-expert som blev avskedad från Google i februari 2021. – Google motiverade det med ”flera brott mot vår uppförandekod” och med att Mitchell skulle ha smusslat ut konfidentiella dokument; Margaret Mitchell anser att hon fick sparken för att hon undersökte bakgrunden till avskedandet av Timnit Gebru i december 2020. – Margaret Mitchells arbetsområde på Google var bland annat algoritmisk snedvridning. Hon anställdes för att leda Googles etikteam tillsammans med Timnit Gebru. – Margaret Mitchells webbsida finns på m-mitchell.com. – (Margaret Mitchell har samma namn som författaren till romanen Borta med vinden.)

[personer] [skandaler] [sparken] [8 juni 2021]

Phineas Fisher

pseudonym för en eller flera hacktivister. Det är när detta skrivs okänt vem eller vilka som står bakom namnet. – Phineas Fisher blev känd 2014 efter en framgångsrik attack mot Gamma Group (gammagroup.com), ett tysk‑brittiskt företag som säljer program för hemlig dataavläsning till stater. Phineas Fisher har också kommit över och publicerat information från flera liknande företag, från Kataloniens polisfackförbund och det turkiska populistiska högerpartiet AKP.

[aktivism] [avslöjanden] [pseudonymer] [19 maj 2021]

Gebru, Timnit

en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades: hon hävdar att hon blev avskedad, Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI (blackinai2020.vercel.app). – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google. – Läs också om Margaret Mitchell.

[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 19 februari 2021]

McGrath, Titania

en fiktiv person som har ett parodiskt politiskt korrekt Twitter-konto. Det är i själva verket den brittiska komikern Andrew Doyle som har skrivit inläggen med början 2018 (se artikel i tidskriften Spiked). I augusti 2020 påstods det att ”Titania McGrath” hade blivit avstängd från Twitter, men den 20 augusti fanns kontot kvar.

[fiktiva personer] [20 augusti 2020]

fejkartist

(fake artist) – icke existerande artist eller grupp som har låtar på sajter för strömmande musik (som Spotify). Detta påstås ibland ingå i en form av bedrägeri. – Låtarna finns på riktigt, men artisternas namn går inte att knyta till några identifierbara personer. Låtarna är troligen skrivna och inspelade av låtskrivare och musikstudior som specialiserar sig på sådan musik. – Sajter, bland annat Spotify, har beskyllts för att använda fejkartister som ett sätt att pressa ner ersättningen till andra artister. Spotify förnekar all befattning med fejkartister (se denna länk). – Bakgrunden skulle vara att artisterna och deras bolag får ekonomisk ersättning i proportion till deras andel av lyssningarna, men fejkartisterna får lägre ersättning per lyssning samtidigt som de minskar de andra artisternas andel av lyssningarna. Slutsats: mer pengar över till sajten. Det har också påståtts att låtskrivare och studior får ett engångsbelopp för att producera låtarna, varpå de ekonomiska rättigheterna övergår till sajten, som alltså sedan kan betala lyssningsersättning till sig själv. – Enligt uppgifter som citeras i tidskriften Rolling Stone har fejkartister tillsammans flera miljarder lyssningar. – Läs mer i denna artikel i Rolling Stone. – Läs också om fejklyssning och SpotiBot. – Läs också om robotförfattare.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [musik] [3 mars 2020]

Laughing man

Ett cirkelrunt märke med ett stiliserad leende ansikte i mitten. Något som kanska ska representera en mösskärm sticker ut till höger. I en ring står det: I thought what I'd do was I'd pretend I was one of those deaf-
Märket för The laughing man.

The laughing man – en figur i den japanska mangaserien Ghost in the shell (se Wikipedia). Det är en hemlighetsfull och mycket skicklig hackare. Han brukar anses representera det som kallas för the stand alone complex. Det finns också en film från 2016 som heter The laughing man, se IMdB – länk.  – Namnet är taget från en roman från 1949 av J D Salinger.

[fiktiva personer] [hackare] [10 februari 2020]

Slenderman

eller Slender Man – en fiktiv skräckfigur som sedan 2009 förekommer i sociala medier, datorspel och berättelser på internet (se Creepypasta). Slenderman är en väldigt lång och smal figur utan anletsdrag och med mörk kostym. I berättelserna förföljer han människor, rövar bort dem och misshandlar dem. – Slenderman skapades 2009 av Eric Knudsen, även känd som ”Victor Surge”. Knudsen har upphovsrätten till Slenderman. Han måste alltså godkänna användningen av figuren i film och datorspel. – 2014 försökte två tonårsflickor i Wisconsin, USA, mörda en tredje flicka med upprepade knivhugg. Offret överlevde, men de två flickorna ställdes inför rätta och dömdes till långa straff på psykiatrisk klinik. De hade påstått att det var Slenderman som uppmanat dem till mordförsöket och hotat att döda deras familjer om de inte gjorde som de blev tillsagda. – Mer på Wikipedia.

[fiktiva personer] [mem] [8 december 2019]

Bini, Ola

(1982) – svensk programmerare som den 12 april 2019 greps av polisen i Ecuador. Anklagelserna mot Ola Bini var först oklara, men han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange. Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini besökte Julian Assange tolv gånger på ambassaden. Sedan 2014 har Bini bott i Ecuador och arbetat på Centro de autonomía digital (länk). Han släpptes från häktet den 21 juni 2019, men får inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls den 3 december 2020. – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.

[personer] [politik] [ändrad 3 december 2020]

Nunes, Devin

en amerikansk politiker som i mars 2019 stämde Twitter på 250 miljoner dollar för att sajten hade släppt fram ”smädande, hatiska och förtalande” uppgifter om honom. Det gäller två Twitter-konton som driver, eller drev, med Nunes: ”Devin Nunes’ Cow” och ”Devin Nunes’ Mom” (som har tagits bort). Kort efter att stämningen hade blivit känd hade ”Devin Nunes’ Cow” fler följare än Devin Nunes eget konto. (Detta ses som ett exempel på Streisand‑effekten.) Nunes är republikan och sitter i USA:s representanthus för Kalifornien. Stämningen gäller också två andra konton och en republikansk politisk konsult.

[juridik] [personer] [sociala medier] [21 mars 2019]

Berezin, Evelyn

Svartvitt porträtt av Evelyn Berezin.(1925–2018) – amerikansk it-pionjär och företagsledare, känd för att ha utvecklat den första datorn för ordbehandling. – Efter att ha arbetat med utveckling av stora system i datorföretag på 1950‑talet och 1960‑talet och fått flera patent konstruerade Berezin 1968 Data secretary, ett datorsystem för ordbehandling. Hon marknadsförde det som ett sätt att höja sekreterarjobbets prestige – från maskinskriverska till datoroperatör – och annonserade bland annat 1971 i första numret av den feministiska tidskriften Ms. (msmagazine.com). Rubriken var ”Death of the dead-end secretary”. (Annonsen finns på BBC:s webbsidor, en bit ner på denna sida.) 1969 startade hon företaget Redactron som hon 1976 sålde till Burroughs (numera Unisys). 1980 blev hon chef för innovationskapitalföretaget Greenhouse. Hon fick flera utmärkelser och hedersdoktorat.

[evelyn berezin] [ordbehandling] [personer] [ändrad 19 december 2018]