Schellingpunkt

lösning på ett problem där två person måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. – Teorin om Schellingpunkter utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2005 (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.

[spelteori] [6 augusti 2019]

fångens dilemma

(the prisoner’s dilemma) – det mest kända exemplet på spelteori: du och din kamrat sitter häktade för ett brott som ni har begått tillsammans. Ni har ingen möjlighet att rådgöra med varandra. Du vet att polisen inte har några bevis som håller. Om ingen av er erkänner går båda därför fria. – Polisen lovar dig straffsänkning om du erkänner. Du inser att polisen samtidigt ger din kamrat samma erbjudande. Så vad gör du? Törs du lita på att din kamrat tiger? I så fall ska du förstås också tiga. Men om du tror att din kamrat kommer att tjalla så är den bästa utvägen att du tjallar först. Vilket väljer du? – Traditionellt inom spelteori rekommenderar man ”den bästa lösningen i den sämsta av världar” – det vill säga, utgå från att din kompis tjallar och välj det som är bäst för dig i den situationen – tjalla först. Samtidigt är det uppenbart att samhället inte fungerar om vi kon­se­kvent utgår från att alla andra tänker svika oss.

[spelteori] [ändrad 12 juni 2017]