mörka nätet

den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]

robodebt

datoriserat återkrav av felaktigt utbetalade understöd och pensioner. – Ordet robodebt blev det informella namnet på den australiska regeringens satsning på att kräva tillbaka försörjningsstöd, sjukpension och andra förmåner som bedömdes ha betalats ut med för höga belopp. Detta hanterades av ett it‑system, därav förleden robo- (för robot). Som mest skickade it‑systemet ut 20 000 kravbrev om dagen, bland annat till döda personer. Robodebt‑projektet inleddes 2016 och avslutades 2020. I slutet av 2019 beräknades det att regeringen hade lagt ut 606 miljoner australiska dollar för att kräva tillbaka 785 miljoner. Återkraven gick tillbaka många år, och det var de som fick återkraven som måste bevisa, om så var fallet, att kraven var felaktiga. – Kritik från flera politiska partier ledde till att satsningen avslutades 2020, och att 470 000 personer fick pengarna tillbaka. – Se också zombie debt, digital dystopi och robotiserad processautomatisering.

[mjukvarurobotar] [politik] [skandaler] [ändrad 14 mars 2022]

gisslanattack

attack som gör det angripna it‑systemet oanvändbart genom att alla data i systemet krypteras av angriparen. – Angriparen tar, så att säga, offrets data som gisslan. Offret får sedan ett meddelande om att systemet dekrypteras om offret betalar en lösensumma, ofta i kryptovaluta. Även om offret betalar är det inte säkert att systemet återställs. För att slippa betala, om man skulle utsättas för en gisslanattack, bör man i förväg ofta ta backup på hela systemet och förvara backuperna logiskt och fysiskt åtskilda från systemet. Angriparen ska nämligen inte kunna kryptera backuperna. Man måste givetvis också vidta åtgärder så att attacken inte kan upprepas. – Gisslanattacker görs ofta med ett slags trojanska hästar, gisslantrojaner (ransomware). – I vissa fall står det att gisslanprogrammet kommer från polisen (en polistrojan) och är straff för att man har laddat ner upphovsrättsligt skyddat material. Polisen gör naturligtvis inte något sådant, och beskyllningen är en ren chansning. – Program för gisslanattacker kallas också för utpressningsprogram – ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) – och man talar ibland om digital kidnappning. – Se också Cryptolocker, Prisonlocker och Blackshades. – På engelska: ransomware attack eller bara ransom attack. – Se också dubbel gisslanattack. – Språkligt: Den ursprungliga betydelsen av gisslan är en eller flera personer som den ena parten i en konflikt lämnar över till den andra parten som del av en uppgörelse. Den andra parten behåller sedan gisslan tills överenskomna villkor har uppfyllts, eller tills vidare. Ordets betydelse har senare glidit över till ”att ta gisslan”, alltså att tillfångata människor och hålla dem fångna, eventuellt hota att döda dem, om inte gisslantagarens villkor uppfylls. – IDG:s artiklar om ransomware: länk.

[gisslanattacker] [skadeprogram] [ändrad 1 maj 2022]

micro-moment

mikroögonblick – tillfälle då man använder sin mobiltelefon för att få besked omedelbart om något. Uttrycket används främst inom marknadsföring. Mikroögonblick kan gälla:

  • – köp och priser;
  • – adresser, öppettider, färdbeskrivning, närmaste restaurang etcetera;
  • – råd och tips;
  • – allmänna upplysningar (googling).

– Det viktiga är att man vill ha svar direkt. I marknadsföring är det därför viktigt att se till att potentiella kunder får besked utan onödigt krångel. Priser, öppettider och annat ska inte vara svåra att hitta på en mobiltelefon. – Uttrycket micro‑moment myntades av Google 2016 – se thinkwithgoogle.com….

[marknadsföring] [19 januari 2021]

iBorderCtrl

ett EU-finansierat forskningsprojekt för att utveckla ett slags lögndetektor, baserat på så kallade mikrogester, att användas vid gränskontroller. – Projektet pågick 20162019. Med mikrogester menas dels små förändringar av ansiktsuttrycket, dels andra mindre kroppsrörelser. Det finns teorier om att mikrogester kan visa om någon ljuger, men erfarna förhörsledare brukar inte tro att mikrogester är särskilt användbara. – Resenärer ska koppla upp sig på iBorderCtrl med sina datorer (om de har några) innan de kommer till gränskontrollen. På iBorderCtrls webbsida möter de en bild av en polis, kallad Silent Talker, som ställer några frågor som resenären ska besvara. Resenärens ansikte avbildas av datorns inbyggda kamera, och iBorderCtrl gör med ledning av det en bedömning av resenärens trovärdighet. Resultatet används för att sortera resenärer vid gränsen. – Tidningen The Intercept testade iBorderCtrl 2019 på gränsen mellan Serbien och Ungern, där systemet används (se theintercept.com…). Resultatet blev att tidningens reporter klassades som lögnare, trots att hon hade svarat sanningsenligt på frågorna.  – Se också artikel i The Guardian. – Se EU:s webbsidor.

[forskningsprojekt] [personlig integritet] [övervakning] [13 december 2020]

Tiptapp

en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 låg ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp fick tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänstlänk.

[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]

TikTok

ett socialt nätverk, knutet till en app för inspelning av korta videor som kan publiceras på TikTok. – TikTok lanserades 2016 av företaget ByteDance (bytedance.com) i Kina under namnet Douyin (抖音). Douyin finns kvar i Kina under det namnet; TikTok är samma tjänst för resten av världen, körd från servrar utanför Kina. – TikTok blev snabbt en av världens mest spridda appar, mest populär bland tonåringar (se till exempel e-girl). Den har kritiserats för att den används för nätmobbning. I mars 2020 avslöjades att TikTok har instruerat sina moderatorer att ta bort videor med ”alltför fula, fattiga eller handikappade” användare. De skulle också ta bort inslag som kränkte ”nationens ära”. – I USA har det under hösten 2019 framförts misstankar om att TikTok samlar in information om sina användare och vidarebefordrar den informationen till kinesiska myndigheter.  – Se artikel i The Intercept. – I augusti 2020 blev det känt att Microsoft, senare i samarbete med stormarknadskedjan Walmart, ville köpa TikTok av Bytedance. (I september 2020 drog sig Microsoft ur och Walmart hade tappat intresse.)  Oracle kom nära att köpa 12,5 procent av TikTok, men i början av 2021 drog sig TikTok ur. Den 6 augusti 2020 bestämde dåvarande presidenten Donald Trump att TikTok och en annan app, WeChat, skulle förbjudas i USA om de inte inom 45 dagar köptes av amerikanska företag. Detta blockerades av amerikanska domstolar, och i juni 2021 upphävde president Joe Biden direktivet. – I december 2022 föreslog tre medlemmar av USA:s kongress att TikTok skulle förbjudas – se rubio.senate.gov…. – Se tiktok.com. – IDG:s artiklar om TikTok: länk.

[sociala nätverk] [ändrad 13 december 2022]

IBAN

förkortning för International bank account number – internationellt bankkontonummer. IBAN är ett nummer som identifierar bankkonton vid betalningar över gränserna. Men trots benämningen internationell används IBAN bara för betalningar i EU/EES-området, där det är obligatoriskt sedan 2016. (Standarden BIC, som identifierar banker och andra institutioner, ska inte användas längre i EU/EES.) – Mer i Wikipedia.

[betalningar] [förkortningar på I] [31 juli 2019]