mörka nätet

den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]

robodebt

datoriserat återkrav av felaktigt utbetalade understöd och pensioner. – Ordet robodebt blev det informella namnet på den australiska regeringens satsning på att kräva tillbaka försörjningsstöd, sjukpension och andra förmåner som bedömdes ha betalats ut med för höga belopp. Detta hanterades av ett it‑system, därav förleden robo- (för robot). Som mest skickade it‑systemet ut 20 000 kravbrev om dagen, bland annat till döda personer. Robodebt‑projektet inleddes 2016 och avslutades 2020. I slutet av 2019 beräknades det att regeringen hade lagt ut 606 miljoner australiska dollar för att kräva tillbaka 785 miljoner. Återkraven gick tillbaka många år, och det var de som fick återkraven som måste bevisa, om så var fallet, att kraven var felaktiga. – Kritik från flera politiska partier ledde till att satsningen avslutades 2020, och att 470 000 personer fick pengarna tillbaka. – Se också zombie debt, digital dystopi och robotiserad processautomatisering.

[mjukvarurobotar] [politik] [skandaler] [ändrad 14 mars 2022]

gisslanattack

attack som gör det angripna it‑systemet oanvändbart genom att alla data i systemet krypteras av angriparen. – Angriparen tar, så att säga, offrets data som gisslan. Offret får sedan ett meddelande om att systemet dekrypteras om offret betalar en lösensumma, ofta i kryptovaluta. Även om offret betalar är det inte säkert att systemet återställs. För att slippa betala, om man skulle utsättas för en gisslanattack, bör man i förväg ofta ta backup på hela systemet och förvara backuperna logiskt och fysiskt åtskilda från systemet. Angriparen ska nämligen inte kunna kryptera backuperna. Man måste givetvis också vidta åtgärder så att attacken inte kan upprepas. – Gisslanattacker görs ofta med ett slags trojanska hästar, gisslantrojaner (ransomware). – I vissa fall står det att gisslanprogrammet kommer från polisen (en polistrojan) och är straff för att man har laddat ner upphovsrättsligt skyddat material. Polisen gör naturligtvis inte något sådant, och beskyllningen är en ren chansning. – Program för gisslanattacker kallas också för utpressningsprogram – ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) – och man talar ibland om digital kidnappning. – Se också Cryptolocker, Prisonlocker och Blackshades. – På engelska: ransomware attack eller bara ransom attack. – Se också dubbel gisslanattack. – Språkligt: Den ursprungliga betydelsen av gisslan är en eller flera personer som den ena parten i en konflikt lämnar över till den andra parten som del av en uppgörelse. Den andra parten behåller sedan gisslan tills överenskomna villkor har uppfyllts, eller tills vidare. Ordets betydelse har senare glidit över till ”att ta gisslan”, alltså att tillfångata människor och hålla dem fångna, eventuellt hota att döda dem, om inte gisslantagarens villkor uppfylls. – IDG:s artiklar om ransomware: länk.

[gisslanattacker] [skadeprogram] [ändrad 1 maj 2022]

Tiptapp

en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 låg ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp fick tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänstlänk.

[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]

influerare

opinionsbildare på internet – influerare är personer som påverkar attityder och åsikter om politik, mode, mat, hälsa och annat genom sina bloggar eller på andra sociala medier. De kallas ibland helt enkelt för bloggare, men alla bloggare är inte influerare. – Det förekommer att influerare, som utåt framställer sig som oberoende, tar emot betalning för att göra smygreklam för olika produkter, och en del influerare sprider falska nyheter och näthat, ofta genom en struktur av ömsesidigt bekräftande aktörer.– Influerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: influencer. – Se också dadfluencer och outfluencer.

[marknadsföring] [opinionsbildning] [årets nyord] [ändrad 5 februari 2021]

xRAN

extensible radio access network – satsning på att göra den tekniska infrastrukturen för mobila kommunikationer standardiserad och konkurrensutsatt. – Ett mål är att att göra de tekniska specifikationerna för komponenterna i mobilnätverk öppna för att på så sätt öka möjligheterna till konkurrens. Utrustningen ska delas upp i moduler med öppna gränssnitt, så att en operatör ska kunna köpa en modul från en tillverkare och en annan modul från en annan tillverkare, och de ska fungera ihop. I möjligaste mån ska man kunna använda vanliga servrar. – Projektet xRAN inleddes i oktober 2016. – Branschorganisationen xRAN Forum gick i april 2018 upp i O‑RAN. – Se xran.org (nerlagd i mars 2019, arkiverad).

[förkortningar på X] [mobilt] [sammanslaget] [ändrad 18 mars 2019]

Mastodon

Mastodonten som är Mastodons maskot.

ett nätverk för mikrobloggar, skrivet i öppen källkod och med decentraliserad uppbyggnad. – Nätverket består av servrar, och vem som vill kan i princip lägga en ny Mastodon‑server till nätverket. Men servrarna kommunicerar med varandra. Det påminner om hur e‑post fungerar. Som medlem är man knuten till en av servrarna i nätverket, men man kan kommunicera med alla andra medlemmar. Meddelandena, motsvarigheten till tweets i Twitter, kallas för toots. De kan ha upp till 500 tecken. Medlemmarna har stora möjligheter att styra hur deras tootar ska publiceras: om de ska nå alla i Mastodon-nätverket, alla på den server som användaren tillhör eller bara en mindre grupp. Varje server kan ha egna regler för moderering. – Mastodon utvecklades av Eugen Rochko (länk) och öppnades i oktober 2016. I slutet av 2022 hade Mastodon 655 000 aktiva medlemmar. Missnöjet med Facebooks hantering av personuppgifter i samband med Cambridge Analytica-skandalen har lett till ökat intresse för Mastodon. Elon Musks övertagande av Twitter 2022 har också ökat intresset för Mastodon. – Se joinmastodon.org.

[sociala medier] [ändrad 8 november 2022]

Coalition for better ads

sammanslutning av företag som utvecklar standarder för webbannonser med målet att annonserna inte ska irritera mottagarna. Det ska göra att mottagarna inte frestas att installera annonsblockerare. Koalitionen har fastställt Initial better ads standard (länk) för annonser för datorer och mobiltelefoner. Bland irriterande typer av webbannonser finns:

  • – självstartande videoannonser med ljud;
  • – innehållsblockerande annonser med nedräkning;
  • – poppupp-annonser;
  • – fastklistrade annonser (sticky ads) över en viss storlek.

– Webbläsaren Google Chrome kommer att blockera sådana webbannonser med början den 15 januari 2018. – Coalition for better ads grundades 2016, och bland medlemmarna finns bland andra Facebook, Google och Microsoft. – Se betterads.org.

[marknadsföring] [organisationer] [17 januari 2018]

Zircon

en mikrokärna för operativsystem, utvecklad 2016 av Google. Den hette först Magenta, men namnet ändrades i september 2017 till Zircon. Zircon är, till skillnad från Linux, inte ett utförande av Unix. Zircon ska användas i operativsystemet Fuchsia, och är utvecklat för att kunna användas både i persondatorer och i mindre utrustning. – Läs mer på fuchsia.dev. – Zircon, på svenska zirkon, är ett vanligt mineral som innehåller metallen zirkonium.

[operativsystem] [ändrad 21 mars 2020]