I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1913. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
lösning på ett problem där två personer måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. – Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. – Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. – Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. – Teorin utvecklades av i bokenThe strategy of conflict(1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare år 2005 av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne(länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.
graderad logik, mjuk logik, ungefärlig logik – logiskt system som hanterar mellanlägen mellan ja och nej. Fuzzy logic kan också sammanväga uppgifter av skilda slag i samma beräkning. – Fuzzy logic är utvecklad för att datorprogram ska kunna arbeta med värden som påminner om ”lite grann”, ”lagom”, ”nästan” eller ”för mycket” och ”för lite”. Det används i programmering för hantering av företeelser som det är svårt att avgränsa skarpt: när är det ”för varmt”, när är det lämpligt att bromsa och hur hårt ska man trycka på bromsen, vad menas med att vara ”lång”? – Fuzzy logic används i industrin, men också i många hushållsapparater som tvättmaskiner. – Exempel: man kan säga att vid 20 grader inomhus är det 0 procent för varmt, vid 26 grader är det 100 procent för varmt och vid 22 grader är det 30 procent för varmt. Detta kan användas för att styra uppvärmningen. Fuzzy logic kan också hantera motsägelser: 21 grader kan samtidigt vara 15 procent för varmt och 20 procent för kallt. (Olika personer i samma rum kan ju ha olika åsikt om varmt och kallt. Man får då skriva regler för hur man balanserar bedömningarna.) Man kan sedan utgå från procentsatserna när man skriver regler som styr uppvärmning och luftkonditionering beroende på temperatur. – Det som gör fuzzy logic kraftfullt är att man i samma regelsystem kan ta hänsyn till faktorer som är oberoende av varandra, till exempel inte bara varmt och kallt, utan också tid på dygnet och elpriset. – Fuzzy logic utvecklades på 1970‑talet av professor Lotfi Zadeh(länk) (1921—2017) på Berkeley-universitetet. – Fuzzy logic är i princip inget nytt, för styr- och reglertekniker har gjort samma sak i hundra år med analogt maskineri, men programmeringsverktyg för graderad logik har gjort det mycket enklare att utveckla sådana styrsystem. Eftersom fler och fler maskiner och hushållsapparater har inbyggda processorer är det också billigare att utveckla styrprogram med graderad logik och köra dem på standardprocessorer än att utveckla och tillverka speciella styrkretsar. – Graderad logik kallas också för oskarp logik (efter tyska unscharfe Logik), kontinuerlig logik och luddig logik. Det är dock inget oskarpt eller luddigt med tekniken, och digital teknik kan aldrig vara kontinuerlig. – Se också fuzzy.
maskin som utför en människas arbete. – För att räknas som robot ska en maskin kunna utföra sina arbetsuppgifter relativt självständigt – det ska inte behövas en mänsklig operatör. Robotar bör ha förmåga att anpassa sig till omvärlden, till exempel att inte köra på människor eller föremål. I populärkulturen är robotar människoliknande, men praktiskt användbara robotar kan se ut hur som helst.
– robotar som påminner om människor (två armar, två ben…) kallas också för humanoider;
– robotar i film och litteratur som är praktiskt taget omöjliga att skilja från levande människor kallas för androider eller hubotar (se också uncanny valley);
– en industrirobot är en maskin som kan programmeras att, utan operatör, utföra arbetsuppgifter på fabriker. Industrirobotar är ofta fast monterade och med avsikt utformade så att de inte liknar människor;
– på internet: självständigt fungerande program som utför rutinartade arbetsuppgifter, till exempel insamling av information från webbsidor. Ofta detsamma som en spindel. På engelska förkortas det ofta till bot, ett ord som har fått specifika betydelser, som i botnät. – Se också agent;
– ett program som efterliknar en människas interaktion med ett it‑system;
– På engelska blir det i sammansättningar ibland robo-, till exempel i robocup och robocall. – I svenska krigsmakten kallas styrbara raketer för ”robotar”. De kan också kallas för missiler, vilket är svårare att misstolka. – Läs också om animatroner, elektronisk person och robotikens lagar(Asimovs tre lagar).
– Ordet robot blev känt genom den tjeckiska författaren Karel Čapeks (se Wikipedia) pjäs R.U.R.(Rossum’s Universal Robots) från 1921 (svensk översättning 1983). Det var dock inte Karel Čapek som hittade på ordet, utan hans bror, Josef Čapek. Det tjeckiska ordet robota står för tungt och tråkigt arbete. I stort sett samma ord finns på andra slaviska språk.
