Schellingpunkt

lösning på ett problem där två person måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. – Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. – Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. Teorin utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare år 2005 av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.

[spelteori] [ändrad 29 september 2021]

fuzzy logic

Foto av Lotfi Zadeh.
Lotfi Zadeh (1921–2017).

graderad logik, mjuk logik, ungefärlig logik – logiskt system som hanterar mellanlägen mellan ja och nej. Fuzzy logic kan också samman­väga upp­gifter av skilda slag i samma beräk­ning. – Fuzzy logic är utvecklad för att datorprogram ska kunna arbeta med värden som påminner om ”lite grann”, ”lagom”, ”nästan” eller ”för mycket” och ”för lite”. Det används i pro­gram­me­ring för hantering av företeelser som det är svårt att avgränsa skarpt: när är det ”för varmt”, när är det lämpligt att bromsa och hur hårt ska man trycka på bromsen, vad menas med att vara ”lång”? – Fuzzy logic används i industrin, men också i många hushållsapparater som tvättmaskiner. – Exempel: man kan säga att vid 20 grader inomhus är det 0 procent för varmt, vid 26 grader är det 100 procent för varmt och vid 22 grader är det 30 procent för varmt. Detta kan användas för att styra uppvärmningen. Fuzzy logic kan också hantera motsägelser: 21 grader kan samtidigt vara 15 procent för varmt och 20 procent för kallt. (Olika personer i samma rum kan ju ha olika åsikt om varmt och kallt. Man får då skriva regler för hur man ba­lans­erar bedömningarna.) Man kan sedan utgå från procentsatserna när man skriver regler som styr uppvärmning och luftkonditionering beroende på temperatur. – Det som gör fuzzy logic kraftfullt är att man i samma regelsystem kan ta hänsyn till faktorer som är oberoende av varandra, till exempel inte bara varmt och kallt, utan också tid på dygnet och elpriset. – Fuzzy logic utvecklades på 1970‑talet av professor Lotfi Zadeh (länk) (1921—2017) på Berkeley-universitetet. – Fuzzy logic är i princip inget nytt, för styr- och reglertekniker har gjort samma sak i hundra år med analogt maskineri, men programmeringsverktyg för graderad logik har gjort det mycket enklare att utveckla sådana styrsystem. Eftersom fler och fler maskiner och hushållsapparater har inbyggda processorer är det också billigare att utveckla styrprogram med graderad logik och köra dem på standardprocessorer än att utveckla och tillverka speciella styrkretsar. – Graderad logik kallas också för oskarp logik (efter tyska unscharfe Logik), kontinuerlig logik och luddig logik. Det är dock inget oskarpt eller luddigt med tekniken, och digital teknik kan aldrig vara kontinuerlig. – Se också fuzzy.

[programmering] [ändrad 5 december 2017]