Schellingpunkt

lösning på ett problem där två person måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. – Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. – Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. Teorin utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare år 2005 av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.

[spelteori] [ändrad 29 september 2021]

fuzzy logic

Foto av Lotfi Zadeh.
Lotfi Zadeh (1921–2017).

graderad logik, mjuk logik, ungefärlig logik – logiskt system som hanterar mellanlägen mellan ja och nej. Fuzzy logic kan också samman­väga upp­gifter av skilda slag i samma beräk­ning. – Fuzzy logic är utvecklad för att datorprogram ska kunna arbeta med värden som påminner om ”lite grann”, ”lagom”, ”nästan” eller ”för mycket” och ”för lite”. Det används i pro­gram­me­ring för hantering av företeelser som det är svårt att avgränsa skarpt: när är det ”för varmt”, när är det lämpligt att bromsa och hur hårt ska man trycka på bromsen, vad menas med att vara ”lång”? – Fuzzy logic används i industrin, men också i många hushållsapparater som tvättmaskiner. – Exempel: man kan säga att vid 20 grader inomhus är det 0 procent för varmt, vid 26 grader är det 100 procent för varmt och vid 22 grader är det 30 procent för varmt. Detta kan användas för att styra uppvärmningen. Fuzzy logic kan också hantera motsägelser: 21 grader kan samtidigt vara 15 procent för varmt och 20 procent för kallt. (Olika personer i samma rum kan ju ha olika åsikt om varmt och kallt. Man får då skriva regler för hur man ba­lans­erar bedömningarna.) Man kan sedan utgå från procentsatserna när man skriver regler som styr uppvärmning och luftkonditionering beroende på temperatur. – Det som gör fuzzy logic kraftfullt är att man i samma regelsystem kan ta hänsyn till faktorer som är oberoende av varandra, till exempel inte bara varmt och kallt, utan också tid på dygnet och elpriset. – Fuzzy logic utvecklades på 1970‑talet av professor Lotfi Zadeh (länk) (1921—2017) på Berkeley-universitetet. – Fuzzy logic är i princip inget nytt, för styr- och reglertekniker har gjort samma sak i hundra år med analogt maskineri, men programmeringsverktyg för graderad logik har gjort det mycket enklare att utveckla sådana styrsystem. Eftersom fler och fler maskiner och hushållsapparater har inbyggda processorer är det också billigare att utveckla styrprogram med graderad logik och köra dem på standardprocessorer än att utveckla och tillverka speciella styrkretsar. – Graderad logik kallas också för oskarp logik (efter tyska unscharfe Logik), kontinuerlig logik och luddig logik. Det är dock inget oskarpt eller luddigt med tekniken, och digital teknik kan aldrig vara kontinuerlig. – Se också fuzzy.

[programmering] [ändrad 5 december 2017]

robot

  1. – maskin som utför en människas arbete. En industri­robot är en maskin som kan programmeras att, utan operatör, utföra olika arbets­uppgifter på fabriker. Industrirobotar är ofta stilla­stående och är med avsikt utformade så att de inte liknar människor. Andra robotar kan förflytta sig och kan efterlikna mänskliga handlingar. – Robotar bör ha förmåga att anpassa sig till omvärlden, till exempel att inte köra på människor eller föremål – jämför med animatron. – Läs också om elektronisk person;
  2. – se bot;
  3. – på internet: självständigt fungerande program som utför rutin­artade arbets­uppgifter, till exempel insamling av information från webb­sidor. Ofta detsamma som en spindel. På engelska förkortas det ofta till bot, ett ord som har fått specifika betydelser, som i botnät. – Se också agent;
  4. – ett program som efterliknar en människas interaktion med ett it‑system;
  5. börsrobot – program för automatisk aktie­handel, se också robothandel,  högfrekvenshandel och robo‑advisor;
  6. – se också robotförfattare, robotförlag och robot­journal­istik;
  7. – se också Campaign against sex robots.

– På engelska blir det i sammansättningar ibland robo, till exempel i robocup och robocall. – I svenska krigs­­makten kallas styr­­bara raketer för ”robotar”. De kan också kallas för missiler, vilket är svårare att miss­tolka.

  • Robotar som på­minner om människor (två armar, två ben…) kallas också för humanoider;
  • Robotar i film och litteratur som är praktiskt taget omöjliga att skilja från levande människor kallas för androider eller hubotar.

– Ordet robot blev känt genom den tjeckiska för­fattaren Karel Čapeks (se Wikipedia) pjäs R.U.R. (Rossum’s Universal Robots) från 1921 (svensk översätt­ning 1983). Det var dock inte Karel Čapek som hittade på ordet, utan hans bror, Josef Čapek. Det tjeckiska ordet robota står för tungt och tråkigt arbete. I stort sett samma ord finns på andra slaviska språk.

[aktiehandel] [robotar] [språktips] [ändrad 5 september 2019]