allmänningens tragedi

(tragedy of the commons) – antagandet att gemen­samma resurser som är gratis tenderar att utarmas. Ingen enskild använd­are tjänar nämligen på att hålla igen på sin egen använd­ning. Kallas också för det fria tillträdets tragedi. Det är ett scenario som används i ekono­misk teori för att belysa riskerna med avgifts­fria gemen­samma resurser, inklu­sive använd­ning av inter­net. – All­män­ningen, the commons, var i England byns betes­mark som alla bybor ägde gemen­samt. Alla fick släppa sina får på all­män­ningen. Det fanns alltid plats för ett får till, men till sist blev det för många får, så all­män­ningen blev avbetad och värdelös. Även om några bybor insåg risk­er­na så vann de inget på att hålla sina egna får borta från allmänning­en för att minska avbet­ningen. Då skulle de avstå bete åt någon annan utan att få något i gengäld. Det krävs alltså att alla bybor kommer överens om att hus­hålla med betet på all­män­ningen. – Den ameri­kanska forska­ren Elinor Ostrom (1933—2012, se Wikipedia) visade i sin bok Governing the commons (1990; All­män­ningen som sam­hälls­institu­tion, 2009) att det finns sätt att lösa problemet. Elinor Ostrom belöna­des 2009 med Nobelpriset i ekonomi (länk). – Re­so­ne­manget om all­män­ning­ens tragedi används ibland för att motivera porto på e‑post och som argu­ment mot nät­neutrali­tet. Det påminner om middag­sätarens dilemma i spel­teorin. – Mot­teorier är bland annat comedy of the commons, Met­calfes lag och tragedy of the anticommons.

[ekonomi] [gratis] [spelteori] [ändrad 20 augusti 2018]