I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1873. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differensmaskin – den Scheutzska räknemaskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de konstruerade sina maskiner självständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Bergström(se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för automatisk uträkning och tryckning av matematiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de matematiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångsrik utvecklare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.
amerikansk uppfinnare, 1819—1890, uppfinnare av skrivmaskinen av 1900‑talsmodell och upphovsman till qwerty-tangentbordet. – Sholes skrivmaskin (även känd som Sholes‑Gliddens skrivmaskin efter en medarbetare) var inte den första skrivmaskinen, men det var den första av den typ som användes på 1900‑talet: den hade tangenter, typarmar, färgband och vals, och den var byggd så att maskinskrivaren hela tiden kunde se vad hon skrev på papperet. (På tidigare skrivmaskiner skrev man på baksidan av valsen, så maskinskrivaren såg inte texten förrän hon tog ur papperet.) Sholes uppfann också skifttangenten. – 1873 sålde han konstruktionen till Remington, som sedan började sälja den första industriellt tillverkade skrivmaskinen. – Sholes konstruerade med avsikt qwerty‑tangentbordet så att man inte skulle kunna skriva för fort: om man skrev för fort trasslade typarmarna nämligen in sig i varandra. – Dessutom såg Remington, för säljarnas skull, till att man kunde skriva ordet typewriter på översta raden. – Mer i Wikipedia. – Jämför med dvorak‑tangentbordet och KALQ.
