hålkort

En hand håller i ett hålkort.

(punch card eller punched card) – ett stycke kartong med utstansade hål i mönster som representerar tecken. – Hål­kort an­vändes i datorer för in- och utmatning av data och instruktioner från 1950‑talet till 1990‑talet, då de sista hålkortsläsarna togs ur bruk. Ett hålkort hade plats för 80 eller 96 tecken, vilket med tiden begränsade användbarheten. Jäm­för med de första disketterna, som hade plats för 180 kilobyte – två tusen gånger så mycket. – Hål­kort upp­fanns i Frankrike på 1700‑talet, och blev kända genom Joseph Marie Jacquards uppfinning jacquardvävstolen. 1890 användes hålkort i den ameri­kanska folkräkningen, vilket minskade tidsåtgången från två år till tre månader. Uppfinnaren Herman Hollerith startade ett företag som senare blev del av IBM. IBM sålde under sina första decennier hålkortsmaskiner för statistiska beräkningar och sammanställningar. När IBM på 1950-talet började tillverka datorer överförde IBM hålkortstekniken till datorerna. – Hålkort användes också länge med manuell teknik för mindre datamängder: man stack helt enkelt tunna nålar genom en viss position i en bunt hålkort för att sortera fram de kort som man var intresserad av. Förutsättningen var att man visste att de intressanta hålkorten hade ett hål på samma ställe – då gick nålen igenom. Det blev då lätt att plocka bort de kort som inte hade hål på det stället. – Hålremsor är en besläktad teknik. De användes också i teleprintrar. Det var långa pappersremsor, ofta med 3+5 parallella rader för hål och en rad med hål för matning. Fördelen med hålremsor jämfört med hålkort var att en remsa kan rymma en i princip obegränsad mängd information. Nackdelen var att remsorna lätt gick av och var besvärliga att hantera.

[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 9 september 2019]

jacquardvävstol

Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.

vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard (se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith (se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.

[för- och bihistoria] [lagringsmedier] [ändrad 10 september 2017]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(18901974) – en amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellankrigstiden avan­ce­rade meka­niska räknemaskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. För­slaget om Memex publice­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman informa­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]

Sholes, Christopher

amerikansk uppfinnare, 1819—1890, uppfinnare av skrivmaskinen av 1900‑talsmodell och upphovsman till qwerty-tangent­bordet. – Sholes skrivmaskin (även känd som Sholes‑Gliddens skrivmaskin efter en medarbetare) var inte den första skriv­maskinen, men det var den första av den typ som användes på 1900‑talet: den hade tangenter, typ­armar, färgband och vals, och den var byggd så att maskin­skrivaren hela tiden kunde se vad hon skrev på papperet. (På tidigare skrivmaskiner skrev man på baksidan av valsen, så maskinskrivaren såg inte texten förrän hon tog ur papperet.) Sholes uppfann också skifttangenten. – 1873 sålde han konstruktionen till Remington, som sedan började sälja den första industriellt tillverkade skrivmaskinen. – Sholes konstruerade med avsikt qwerty‑tangentbordet så att man inte skulle kunna skriva för fort: om man skrev för fort trasslade typarmarna nämligen in sig i varandra. – Dess­utom såg Remington, för säljarnas skull, till att man kunde skriva ordet type­writer på översta raden. – Mer i Wikipedia. – Jämför med dvorak‑tangentbordet och KALQ.

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 16 september 2018]