Scheutz, Georg och Edvard

Georg och Edvard Scheutz.
Georg och Edvard Scheutz.

far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differens­maskin – den Scheutzska räkne­maskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de kon­stru­e­rade sina maskiner själv­ständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Berg­ström (se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för auto­ma­tisk ut­räk­ning och tryckning av mate­ma­tiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de mate­ma­tiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångs­rik ut­veck­lare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.

[edvard scheutz] [georg scheutz] [it-förhistoria] [ändrad 15 november 2019]

Sholes, Christopher

amerikansk uppfinnare, 1819—1890, uppfinnare av skrivmaskinen av 1900‑talsmodell och upphovsman till qwerty-tangent­bordet. – Sholes skrivmaskin (även känd som Sholes‑Gliddens skrivmaskin efter en medarbetare) var inte den första skriv­maskinen, men det var den första av den typ som användes på 1900‑talet: den hade tangenter, typ­armar, färgband och vals, och den var byggd så att maskin­skrivaren hela tiden kunde se vad hon skrev på papperet. (På tidigare skrivmaskiner skrev man på baksidan av valsen, så maskinskrivaren såg inte texten förrän hon tog ur papperet.) Sholes uppfann också skifttangenten. – 1873 sålde han konstruktionen till Remington, som sedan började sälja den första industriellt tillverkade skrivmaskinen. – Sholes konstruerade med avsikt qwerty‑tangentbordet så att man inte skulle kunna skriva för fort: om man skrev för fort trasslade typarmarna nämligen in sig i varandra. – Dess­utom såg Remington, för säljarnas skull, till att man kunde skriva ordet type­writer på översta raden. – Mer i Wikipedia. – Jämför med dvorak‑tangentbordet och KALQ.

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 16 september 2018]