OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett Ponzi scheme. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och är nu (maj 2020) utlämnad till USA, där han sitter i häkte. Han anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [11 maj 2020]

DCEP

digital currency electronic payment – en påstådd digital centralbankspeng som enligt rykten ska ges ut av Kinas centralbank (www.pbc.gov). DCEP, eller DC/EP, ska motsvara Kinas valuta renminbi, även kallad yuan, med kursen 1:1. I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den ger ut digitala pengar och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i januari 2020 uppgavs att det ska inledas försöksverksamhet med DCEP i Kina. Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja – det är alltså en kryptovaluta – och ger myndigheterna möjlighet att kartlägga alla betalningar som görs med DCEP.

[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [5 januari 2019]

Coinminer.Statinko

ett botnät för kryptokapning som använder YouTube för kommunikation mellan de kapade datorerna (zombies). Meddelandena läggs in i den beskrivande texten till YouTube‑videor. Anledningen till att man gör så är att anrop till YouTube är så vanliga att program som granskar datorers internetanrop för att upptäcka meddelanden till och från skadeprogram inte reagerar på dem. – Läs mer på Welivesecuritys webbsidor. – Statinko är ett botnät som i andra former är känt sedan 2012 och som troligen kommer från Ryssland eller dess grannländer, men Coinminer.Statinko upptäckes i december 2019.

[kryptovalutor] [skadeprogram] [4 december 2019]

Libra

en kryptovaluta som Facebook tänker lansera under 2020. Det är meningen att libra ska ha ett stabilt värde (se stablecoin). Valutan ska backas upp av värdepapper och pengar på bankkonton, och växlingskursen ska vara knuten till en så kallad korg av ”vanliga” valutor (med pappersmyntfot). Projektet har kritiserats av myndigheter i flera länder. –Libra stöddes i början av flera andra stora företag, bland annat PayPalMasterCard och Visa, i organisationen Libra Association. Men i oktober 2019 drog sig först  PayPal ur Libra Association och några dagar senare gjorde MasterCard, Visa och några andra företag samma sak. I april 2020 meddelade Libra Association bland annat att kryptovalutan skulle finnas i varianter som var direkt knutna till enskilda valutor (inte till en ”korg”). Se detta dokument. – Libra kallas ibland för ”Zuck bucks” efter Facebooks grundare Mark Zuckerberg. – Se libra.org. – Libra ska inte förväxlas med betaltjänsten Facebook Pay.

[kryptovalutor] [ändrad 25 april 2020]