bevis på förfluten tid

en algoritm för att avgöra vem av flera noder i ett nätverk som ska få tillgång till en viss resurs. Det är ett energisnålt alternativ till så kallade konsensusmekanismer som bevis på arbete (proof of work) och bevis på insats (proof-of-stake). Noderna kan ingå i en blockkedja, till exempel vara datorer som bryter kryptovaluta. – Var och en av noderna tilldelas en slumpmässigt vald tid, normalt bråkdelar av en sekund, och noderna går då i viloläge tills tiden har gått ut. Den första noden som vaknar får tillgång till resursen – till exempel en viss mängd kryptovaluta. Det är alltså i praktiken ett lotteri där lägsta numret vinner. – Fördelen gentemot andra konsensusmekanismer är att energiåtgången är minsta möjliga. Det går inte att få tillgång till den eftertraktade resursen genom att använda specialbyggda kraftfulla datorer. Man har lika stor chans med en mobiltelefon. Enda sättet att förbättra oddsen är är att sätta in många datorer samtidigt (som att köpa många lotter i ett lotteri). – Algoritmen har utvecklats av Intel och kan genomföras med användning av funktionen SGX som finns i Intels processorer.  – På engelska: proof of elapsed time, förkortat PoET. – Läs mer på sajten Blockonomi.

[blockkedjor] [kryptovalutor] [proof of] [8 oktober 2018]

bevis på auktoritet

(proof of authority, PoA) – i blockkedje‑baserade nätverk: rätt för en medlem i nätverket att vara med och godkänna block och transaktioner därför att medlemmen är känd och betrodd i nätverket. – För att få bevis på auktoritet krävs först och främst att medlemmen har en känd och verifierad identitet. Det kan också krävas att den som vill erhålla bevis på auktoritet måste vara public notary (motsvarar delvis svenska notarius publicus), vilket i USA bland annat kan kräva att man klarar ett skriftligt prov. Det kan också ställas andra krav enligt principen att bevis på auktoritet ska vara svårt att få, men lätt att bli av med. Bevis på auktoritet utfärdas genom omröstning. – Block och transaktioner godkänns genom omröstning bland noder med bevis på auktoritet. En fördel med denna princip, jämfört med alternativen bevis på arbete, bevis på insats och proof-of-burn, är att omröstningarna blir svåra att manipulera. Den som har bevis på auktoritet riskerar också sitt personliga anseende och sin plats i nätverket genom att missbruka sin rätt. – Begreppet proof of authority formulerades först av Gavin Wood (gavwood.com), en av Ethereums grundare.  Läs mer i denna artikel och se poa.network.

[blockkedjor] [proof of] [26 mars 2018]

proof-of-burn

(”bevis på bränning”, ”bevis på uppeldning”) – krav på att den som vill ha tillgång till en viss tjänst eller resurs i ett blockkedje-baserat nätverk först ska förstöra ett visst belopp i kryptovaluta. Beloppet ska skickas till ett konto som ingen har tillgång till, och överföringen ska dokumenteras. – Proof-of-burn är ett av flera sätt att kräva en prestation av den som begär en tjänst eller tillgång till en resurs. Det görs för att försvåra missbruk och attacker. Jämför med bevis på arbete, proof-of-work, bevis på auktoritet, proof-of-authority, och bevis på insats, proof-of-stake. – Kravet på att beloppet ska brännas förekommer i nystartade nätverk. Den som vill vara med måste göra en uppoffring, men ingen av initiativtagarna eller någon annan ska tjäna på det: därför ska pengarna förstöras. Detta anses öka tilltron till nätverket.

[blockkedjor] [kryptovalutor] [proof of] [ändrad 26 mars 2018]

bevis på insats

(proof-of-stake, PoS) – ett sätt att nå konsensus om en transaktion bland deltagarna i en blockkedja och att utse den deltagare som ska få blockbelöningen. Bevis på insats är ett alternativ till bevis på arbete (proof‑of‑work, PoW), bevis på auktoritet (proof‑of‑authority, PoA) och proof‑of‑burn. I bevis på insats avgörs deltagarens rätt att delta i bekräftandet av transaktioner och att få blockbelöningen av faktorer som:

  • – hur mycket av den aktuella kryptovalutan (eller annan tillgång) som hon redan har;
  • – hur länge hon har varit med i systemet;
  • – hur länge sedan hon gjorde en transaktion med någon av sina tillgångar.

– Bakgrund: Både bevis på insats och bevis på arbete är till för att det inte ska vara enkelt att ta över och manipulera en blockkedja, till exempel genom att ansluta ett stort antal datorer i nätverket. (Jämför med att ”kuppa” i en förening genom att ansluta många nya, tidigare okända, medlemmar som röstar som kupparen vill.) – Motmedlet bevis på arbete, som används i bland annat bitcoin, går ut på att deltagande datorer måste utföra omfattande beräkningar (”gräva” eller ”bryta”) för att ha chans att få blockbelöningen, i det här fallet att bli ägare till nya bitcoin. En nackdel med det är att beräkningarna för grävning av nya bitcoin har blivit mycket krävande, och därför 2018 globalt beräknas dra lika mycket elektricitet som ett mindre land. Det har i praktiken blivit omöjligt att gräva bitcoin utan att investera i ett dyrt specialbyggt datorsystem (grävardatorer). – Alternativet bevis på insats har utvecklats för att kräva mindre resurser. Från början utgick man från hur mycket av systemets kryptovaluta (eller annan tillgång) som deltagarna hade, men man insåg snart att det skulle leda till att den rikaste deltagaren bara skulle bli rikare och rikare. Man har därför vägt in andra faktorer, som att gynna deltagare som har varit med länge och att ge företräde till deltagare som inte har gjort transaktioner på länge. Syftet är att ge alla deltagare en chans och att samtidigt göra det svårt för utomstående att ta över nätverket.

[blockkedjor] [proof of] [ändrad 9 oktober 2018]