Kategori: material

kortform av buckminster­fullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sexkantiga mönster, som hönsnät. – Fullerener kan vara formade som bollar (buckyballs), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som söm­mar­na på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att enskilda molekyler kan ses i mikroskop. Fullerener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyertspennor) är till exempel massor av lager av grafen. Buckytuber före­kommer i vanligt sot. Men fullerener upp­täcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobel­priset i kemi (länk). – Fullerenerna har lovande egenskaper: de är extremt håll­bara, leder elektri­citet bra och snabbt, väger lite och kan, om man till­sätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det experimenteras med att använda dem som elektroniska komponenter, i bildskärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbestfibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är uppkallade efter den amerikanska arkitekten Buckminster Fuller (se Wiki­pedia), som konstru­erade en klotliknande byggnad, den geodesiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]