SMS

  1. – short message service – textmeddelanden mellan mobiltelefoner. – SMS ingick i planerna för digital mobiltelefoni från 1982 och infördes med GSM‑systemet 1985, men ingår också i senare generationer av mobiltelefoni. Från början var SMS avsett för meddelanden från operatören till abonnenten, till exempel om meddelanden i röstbrevlådan; det första SMS:et från en privatperson till en annan sändes 1992. – SMS har en gräns på 160 tecken. Trots, eller kanske tack vare, sin enkelhet används SMS kanske mer än någonsin tidigare i början av 2020‑talet. Att skicka SMS kallas ibland för att messa. Andra mobila meddelandetjänster är EMS och MMS;
  2. – se också supplier marketing support.

[företag och ekonomi] [förkortningar på S] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 17 februari 2021]

Compis

Den fick inte så många kompisar.

en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, till­verkad 19851988. – Compis utvecklades av företaget Telenova† och såldes bara till skolor, inte till privatpersoner. Den hade operativsystemet CP/M†. Compis skilde sig både från den marknadsledande PC‑standarden och från Mac, och försvann därför successivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.

[it-historia] [skoldatorer] [undervisning] [ändrad 3 maj 2019]

Free software foundation

(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjuk­vara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.

[fri mjukvara] [stiftelser] [ändrad 5 juni 2017]

uppspännande träd

(spanning tree) – i nätstrukturer: en samman­­hängande figur av linjer (en graf) som når alla noder (knutpunkter) i nätet. Figuren får grena sig, men den får inte bilda slingor. – Minsta upp­­spännande träd (minimum spanning tree, på svenska också minimalt…) är den kortaste graf som når alla noder i nätet (beskrivs här). – Spanning tree proto­­col, känt som STP, är ett protokoll som an­­vänds för att hindra att meddelanden i nätverk går i slingor. Protokollet, som ut­­veck­lades 1985 av Radia Perlman, då på Digital†, senare på Intel, nu på Dell, hittar ett minsta uppspännande träd i nätet och stänger av alla förbindelser som inte ingår i trädet. Ett med­­de­lande som slussas från nod till nod kan då inte gå runt i slinga. – I början av 00-talet började det bli uppenbart att STP inte var effektivt, och rent av kontraproduktivt, i stora nätverk, eftersom det bara tillåter en enda förbindelse mellan två noder i nätverket, inte alltid den kortaste eller snabbaste. Därför utvecklades TRILL som allt mer har ersatt STP. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om traversering.

[matematik] [nätverk] [ändrad 20 maj 2020]

spam

  1. – obeställd e-postreklam i massutskick; skräp­post; störande meddelanden i stor mängd. – Spam är ofta reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Meddelandena har ofta avsändare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick brukar räknas som spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. – Spam räknas som missbruk (abuse) av internet. – Läs också om spambot och spamfilter. – Andra benämningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, för­kortat UCE. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kommentarspam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon), granny spam eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ordlista med engelska spam­­termer finns här: länk (nere sedan januari 2021 – arkiverad);
  2. – massor med mejl under kort tid från samma av­­sändare till samma mottagare (mejlbombning) kallas också för spam;
  3. – från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsforum (newsgroups) på internet (crossposting). Alternativt att fylla ett diskussionsforum med repetitiva eller irrelevanta inlägg;
  4. – försök att manipulera en sök­motors rank­ning av en webbsida kallas också för spam, till exempel blogspam, spamdexing och kommentarspam. – Se också splogging.
Scen ur Monty Python-sketchen om vikingar och spam. Grahan Chapman, utklädd till kvinna, säger I don’t like spam till en viking.
Sketchen som gjorde spam odödligt.

– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM (länk) är sedan 1937 varumärke för en griskötts­­konserv från det amerikanska före­­taget Hormel Foods (länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones (1942–2020), klädd som servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas sam­tal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla stö­rande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) (nere sedan januari 2021 – arkiverad) började det 1985 när en deltagare i ett rollspel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev avstängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på före­­tagets webbplats (men det finns på Inter­net Archive, klicka här), accepterat att skräppost kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.

[it-historia] [spam] [ändrad 11 februari 2021]

C++

ett av de viktigaste program­språken, utformat för objektorienterad program­mering. – C++ utvecklades 19791985 av dansken Bjarne Stroustrup (stroustrup.com), då på Bell Labs. Han var inspirerad av Simula 67, men han skrev språket i C. (C++ betyder C+1.) C++ fick snabbt stor spridning, bland annat för att AT&T införde C++ som standardspråk. – Liksom föregångaren C är C++ kraftfullt och ger programmeraren goda möjligheter till detaljstyrning, och liksom C har C++ brister, främst dålig minneshantering. – Angående ryktet om att Bjarne Stroustrup uppfann C++ bara för att skapa väl­betalda jobb åt programmerare, se webbplatsen Snopes (länk).

[c] [skvaller och rykten] [ändrad 31 juli 2019]