oriktig repetition av information i resultatet av sökning i databas. – Fans orsakas av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet fan (engelskt uttal) definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Fan är en av två connection traps: den andra kallas för chasm. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det uppträder även i andra sammanhang. – Något förenklat exempel: ett företag har anställda och avdelningar. I en databas finns en tabell med företagets alla anställda och en annan tabell med företagets alla avdelningar. Om företaget gör en olyckligt formulerad sökning (med en join) efter anställda kan resultatet bli att varje anställd räknas som anställd i var och en av avdelningarna. Sökningen ”vet” inte att varje anställd tillhör bara en avdelning, eller vilken avdelning det i så fall skulle vara. I stället ”tror” sökningen att den som är anställd på företaget tillhör alla företagets avdelningar. Antalet anställda multipliceras därför i resultatet av sökningen; varje namn förekommer flera gånger. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte kan stämma. – Man talar om en cartesisk produkt (cartesian product). Det innebär att i stället för att varje anställd knyts till en, och bara en, avdelning (som i en tabell med två spalter), vilket är det riktiga, så knyts varje anställd till var och en av avdelningarna (som i en flerspaltig tabell med de anställda på x‑axeln och avdelningarna på y‑axeln, eller omvänt, och ett kryss i varje ruta). – Uttrycket fan kommer av fan out, som kan översättas med sprida ut [i solfjäderform]. – För att undvika fans bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt:
- – olämpligt: anställd–(av)–företag–(som har)–avdelningar;
- – hellre: företag–(har)–avdelningar–(som har)–anställda.
– Exakt hur man bör göra beror på syftet med databasen. (Observera att en del förklaringar på nätet av chasms i själva verket beskriver fans.)
[databaser] [fel] [ändrad 4 juli 2022]
oönskat bortfall av information vid sökning i databas, orsakad av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet chasm definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Det är en av två connection traps: den andra kallas för fan. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det kan tillämpas även på relationsdatabaser och stjärnscheman. – Ett något förenklat exempel: en skola vill räkna sina datorer. Den har en databas med en lista över klassrummen. I varje klassrum finns det, enligt databasen, noll, en eller flera datorer. Om skolan då gör en sökning som för varje klassrum räknar antalet datorer och adderar dem kan resultatet bli fel – vad händer till exempel med datorn som står i receptionen? Receptionen står nämligen inte med i listan över klassrum. Minst en dator som borde ha kommit med i resultatet av sökningen saknas därför. (Observera att receptionens dator mycket väl kan finnas med i skolans databas, men man hittar den inte om sökningen utgår från klassrummen.) Det är sådana bortfall som kallas för chasms, vilket i det här fallet kan översättas med luckor. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte verkar stämma. – För att undvika chasms bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt: skolan har datorer; för varje dator anges ett klassrum eller en annan lokal. – I andra sammanhang kan chasm översättas med klyfta, bråddjup.
[databaser] [fel] [ändrad 2 maj 2022]
en utbildning i användning av persondator, införd i Sverige 1996. – Datakörkortet gällde dels grundläggande handgrepp, som hantering av mus, dels användning av vanliga program som ordbehandlare. Datakörkortet infördes i samband med hemdatorreformen, som gav anställda möjlighet att köpa persondator till nedsatt pris. Syftet var att lära så många som möjligt att använda persondator. Datakörkortet sammanföll med European computer driving license, EDCL – numera International computer driving license, IDCL. – Utbildning och examinering i datakörkortet erbjuds fortfarande (2021), men intresset minskade redan i början av 00-talet.
[utbildningar] [1 juni 2021]
(ursprungligen SRC Company = Seymour Roger Cray Company, senare SRC Computers) – det sista företag som den legendariska superdatorkonstruktören Seymour Cray† startade. Företaget grundades i juli 1996. Kort därefter avled Cray i en bilolycka. Företaget är eventuellt nerlagt. Dess sajt, src‑labs.com, är nere sedan 2022.
[företag] [ändrad 17 maj 2023]
ett program som producerar text som är grammatiskt korrekt men meningslös. Det utvecklades 1996 av Andrew C Bulhak (blogg), då på Monash University (monash.edu) i Melbourne. Användaren kan ge Dada Engine olika språk och olika vokabulärer att arbeta med. En omtalad tillämpning av Dada Engine är The Postmodern Generator (elsewhere.org/pomo) som genererar postmodernistiska artiklar som är praktiskt taget omöjliga att skilja från sådana som är skrivna av människor. – Se dev.null.org/dadaengine. – Läs också om SciGen.
[artificiell skenbar intelligens] [språkteknik] [23 maj 2020]
standard RGB – en färgrymd som definierades 1996 av Hewlett‑Packard† och Microsoft för definition av färgtoner för bildskärmar, skrivare och på internet. sRGB har blivit en officiell standard med beteckningen IEC 61966‑2‑1:1999 (länk). sRGB är fortfarande den vanligaste färgrymden för dagligt bruk privat och på kontor, men för bildbehandling med högre anspråk på exakt färgåtergivning finns andra färgrymder med större omfång, som Adobe RGB och P3.
[bildbehandling] [bildskärmar] [färg] [förkortningar på S] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]
en svensk organisation som har hand om Sveriges och de nordiska ländernas anslutning till internet och hanterar internets adressystem DNS. – Netnod är alltså en internetknutpunkt, IXP, och sköter en av internets rotservrar. Netnod har också i uppdrag från svenska staten att sköta internettid. Netnod grundades 1996 som ett helägt dotterbolag till TU‑stiftelsen. Det var resultatet av att universitetsnätverket SUNET samt Telia och Tele2 hade insett att de behövde koppla ihop sina nätverk med tanke på den växande användningen av internet. Netnod grundades för att det skulle finnas en stabil internet‑infrastruktur oberoende av enskilda företag. – Se netnod.se.
[internet] [30 oktober 2019]
ett avsnitt i amerikansk lag som skyddar utgivare av forum på internet mot åtal för vad andra skriver på forumet. – Lagen innebär också att bloggare inte kan hållas ansvariga för vad som skrivs i kommentarsfälten. Section 230 ingår i Communications decency act från 1996. – I september 2019 sade Microsofts operative chef (”president”) Brad Smith (länk) att det var dags att gradvis avskaffa eller modifiera Section 230 med tanke på vad som publiceras på sociala medier utan att företag som Facebook kan ställas till ansvar för det. (Se artikel i Washington Post – bakom betalvägg.) – I februari 2021 la tre demokratiska senatorer fram lagförslaget Safe tech act som i vissa avseenden gör utgivare av sociala medier ansvariga för vad som publiceras. – Electronic frontier foundations webbsida om Section 230. – Lagtexten finns på denna länk. – Jämför med den svenska ”BBS-lagen”.
[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 7 oktober 2022]
(Microsoft NT LAN Manager, NTLM) – en föråldrad uppsättning protokoll för autentisering i lokala nätverk. Det infördes 1996 i Windows NT† av Microsoft. Microsoft gick över till att använda Kerberos redan med Windows 2000†, men programkoden för NTLM ingår fortfarande i Windows. Detta för att nyare versioner av Windows ska kunna fungera ihop med äldre system som använder NTLM. Kritiker hävdar att NTLM‑koden kan ses som en sårbarhet och användas för attacker. – Läs mer på Microsofts webbsidor (kan ta tid).
[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 7 oktober 2020]
the Scunthorpe problem – beteckning på idiotisk filtrering av fula ord. Invånare i den engelska staden Scunthorpe fick 1996 inte registrera konton på America Online eftersom stadens namn innehåller ordet cunt (fitta). (Stadens namn stavades 1086 Escumesthorp, vilket väl också hade fastnat i filtret.) Andra operatörer lär senare ha upprepat dumheten. Wikipedia har en lång lista med liknande exempel på artificiell stupiditet. – Se också apyware, clbuttic och the Cupertino effect.
[fel] [kuriosa] [språkteknik] [ändrad 12 mars 2017]