Dada Engine

ett program som producerar text som är grammatiskt korrekt men meningslös. Det utvecklades 1996 av Andrew C Bulhak (blogg), då på Monash University (monash.edu) i Melbourne. Användaren kan ge Dada Engine olika språk och olika vokabulärer att arbeta med. En omtalad tillämpning av Dada Engine är The Postmodern Generator (elsewhere.org/pomo) som genererar postmodernistiska artiklar som är praktiskt taget omöjliga att skilja från sådana som är skrivna av människor. – Se dev.null.org/dadaengine. – Läs också om SciGen.

[artificiell skenbar intelligens] [språkteknik] [23 maj 2020]

ReactOS

ett operativsystem som ska vara kompatibelt med Windows, och som utveck­las med fri och öppen källkod. Man ska alltså kunna köra Windowsprogram och använda tillbehör avsedda för Windows. – Eftersom Windows är skrivet med sluten källkod är detta svårt att genomföra. Kompatibiliteten ska vara på bi­när­­kods­­nivå. – Projektet inleddes 1996, och 1998 fick det namnet ReactOS. När detta skrivs (september 2018) finns ReactOS i alfaversion, och kan köra en del Windowsprogram. – ReactOS ska inte förväxlas med React. – Se reactos.org.

[fri och öppen källkod] [windows] [ändrad 19 maj 2017]

Autonomy

ett uppköpt brittiskt företag som utvecklade och sålde program som utvann information ur stora ostrukturerade datamängder. Numera integrerat i Micro Focus. – Autonomy kallade sin produkt för ”betydelsebaserad teknik”. Företaget grundades 1996 och sålde program till andra företag. I augusti 2011 köpte dåvarande Hewlett‑Packard† Autonomy och avvecklade sedan varumärket. Den 1 september 2017 köpte Micro Focus (microfocus.com) i sin tur HPE:s mjukvaruverksamhet, inklusive det som återstod av Autonomy, i en så kallad spin‑merge från HPE. – Se pressmeddelande från Micro Focus. – Autonomys grundare Mike Lynch har i USA åtalats för svindleri: han ska ha lurat Hewlett-Packard att betala fem miljarder dollar för mycket för Autonomy. USA:s justitiedepartement har begärt att Mike Lynch ska utlämnas från Storbritannien, men det har inte skett när detta skrivs.

[företag] [informationshantering] [uppköpt] [ändrad 9 februari 2021]

Jigsaw

  1. Project JigsawOracles omarbetning av Java SE. Den presenterades i september 2017. Förändringarna, som bland annat omfattar bättre möjligheter att dela upp Javaapplikationer i mindre moduler, fick hård kritik av företrädare för bland annat IBM och Red Hat. Kri­tiken riktade sig bland annat mot att bakåtkompatibiliteten offras i vissa fall, och att Java SE inte längre passar ihop med Java EE. (Läs denna artikel i Computer Sweden.) – Se projektets webbsidor på openjdk.java.net;
  2. – en webbserver som har utvecklats av World wide web consortium för demonstration av nya funktioner på webben. Den har funnits sedan 1996, men det har inte kommit någon ny version sedan 2007. Jigsaw är skriven i öppen källkod, och kan laddas ner gratis. (Det är ett program för att köra en webbserver, inte en hårdvaruprodukt.) – Se w3.org/jigsaw;
  3. – en teknikinkubator som är dotterbolag till Alphabet. Inriktningen är gränsområdet mellan IT och internationell politik, och ett mål är att utrota censur, ett annat att motarbeta desinformation. Jigsaw, som numera är systerbolag till Google, grundades 2010 som Google Ideas. Sedan 2016 heter företaget Jigsaw. – Se jigsaw.google.com

[företag] [programspråk] [mjukvara] [webben] [ändrad 13 juni 2019]

Copland

Aaron Copland. Foto: Wikimedia Commons

arbetsnamn på ett operativsystem som Apple arbetade på 1994—1996. Det var det tredje försöket att skapa ett nytt operativsystem för Macintosh efter Pink† och Taligent†. – Projektet Copland lades ner 1996 av Apples dåvarande utvecklings­chef Ellen Hancock. Apple beslöt då att köpa ett nytt operativsystem i stället för att utveckla ett i huset. Resultatet blev att Apple köpte NeXT†, vars operativsystem NextStep† blev grunden för Mac OS X (numera macOS). – Namnet: Uppkallat efter den amerikanska kompositören Aaron Copland (se Wikipedia). – Läs mer om Copland i Wiki­pedia.

[aldrig realiserat] [operativsystem] [ändrad 14 oktober 2018]

Alexa

  1. – ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyss­nar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
  2. Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besökssta­ti­stik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sök­motor som, med ledning av besöksstati­stik, skulle kunna rekommen­dera sidor till webb­surfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webb­läsare. Den ger alltså in­for­ma­tion enbart om de använd­are som har instal­lerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.

[talassistenter] [talstyrning] [webben] [ändrad 1 maj 2017]

Weiser, Mark

(19521999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefs­tekno­log på forsk­nings­institutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitära it-system (ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American (länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möj­ligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage (std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.

[mark weiser] [personer] [ändrad 11 februari 2021]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]