Datakörkortet

en utbildning i användning av persondator, införd i Sverige 1996. – Datakörkortet gällde dels grundläggande handgrepp, som hantering av mus, dels användning av vanliga program som ordbehandlare. Datakörkortet infördes i samband med hemdatorreformen, som gav anställda möjlighet att köpa persondator till nedsatt pris. Syftet var att lära så många som möjligt att använda persondator. Datakörkortet sammanföll med European computer driving license, EDCL – numera International computer driving license, IDCL. – Utbildning och examinering i datakörkortet erbjuds fortfarande (2021), men intresset minskade redan i början av 00-talet.

[utbildningar] [1 juni 2021]

SRC Labs

(ursprungligen SRC Company = Seymour Roger Cray Company, senare SRC Computers) – det sista företag som den legendariska superdatorkonstruktören Seymour Cray† startade. Före­taget grundades i juli 1996. Kort där­efter avled Cray i en bilolycka. Före­taget finns kvar, se src‑labs.com.

[företag] [ändrad 17 oktober 2020]

Dada Engine

ett program som producerar text som är grammatiskt korrekt men meningslös. Det utvecklades 1996 av Andrew C Bulhak (blogg), då på Monash University (monash.edu) i Melbourne. Användaren kan ge Dada Engine olika språk och olika vokabulärer att arbeta med. En omtalad tillämpning av Dada Engine är The Postmodern Generator (elsewhere.org/pomo) som genererar postmodernistiska artiklar som är praktiskt taget omöjliga att skilja från sådana som är skrivna av människor. – Se dev.null.org/dadaengine. – Läs också om SciGen.

[artificiell skenbar intelligens] [språkteknik] [23 maj 2020]

sRGB

standard RGB – en färgrymd som definierades 1996 av Hewlett‑Packard† och Microsoft för definition av färgtoner för bildskärmar, skrivare och på internet. sRGB har blivit en officiell standard med beteckningen IEC 61966‑2‑1:1999 (länk). sRGB är fortfarande den vanligaste färgrymden för dagligt bruk privat och på kontor, men för bildbehandling med högre anspråk på exakt färgåtergivning finns andra färgrymder med större omfång, som Adobe RGB och P3.

[bildbehandling] [bildskärmar] [färg] [förkortningar på S] [skrivare] [tryckning] [17 november 2019]

Netnod

en svensk organisation som har hand om Sveriges och de nordiska ländernas anslutning till internet och hanterar internets adressystem DNS. – Netnod är alltså en internetknutpunkt, IXP, och sköter en av internets rotservrar. Netnod har också i uppdrag från svenska staten att sköta internettid. Netnod grundades 1996 som ett helägt dotterbolag till TU‑stiftelsen. Det var resultatet av att universitetsnätverket SUNET samt Telia och Tele2 hade insett att de behövde koppla ihop sina nätverk med tanke på den växande användningen av internet. Netnod grundades för att det skulle finnas en stabil internet‑infrastruktur oberoende av enskilda företag. – Se netnod.se.

[internet] [30 oktober 2019]

NT LAN Manager

(Microsoft NT LAN Manager, NTLM) – en föråldrad uppsättning protokoll för autentisering i lokala nätverk. Det infördes 1996 i Windows NT† av Microsoft. Microsoft gick över till att använda Kerberos redan med Windows 2000†, men programkoden för NTLM ingår fortfarande i Windows. Detta för att nyare versioner av Windows ska kunna fungera ihop med äldre system som använder NTLM. Kritiker hävdar att NTLM‑koden kan ses som en sårbarhet och användas för attacker. – Läs mer på Microsofts webbsidor (kan ta tid).

[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 7 oktober 2020]

Scunthorpeproblemet

the Scunthorpe problem – beteckning på idiotisk filtrering av fula ord. Invån­are i den engelska staden Scunthorpe fick 1996 inte registrera konton på America Online eftersom stadens namn innehåller ordet cunt (fitta). (Stadens namn stavades 1086 Escumesthorp, vilket väl också hade fastnat i filtret.) Andra operatörer lär senare ha upprepat dumheten. Wikipedia har en lång lista med liknande exempel på artificiell stupiditet. – Se också apyware, clbuttic och the Cupertino effect.

[fel] [kuriosa] [språkteknik] [ändrad 12 mars 2017]

Artikel 29-gruppen

(Article 29 data protection working party, förkortat: WP29) – ett avvecklat rådgivande EU‑organ som skulle se till att Dataskyddsför­ord­ningen respektive Dataskyddsdirektivet† tillämpades likformigt i hela EU. Den har ersatts av Europeiska dataskyddsstyrelsen. – Gruppen bildades 1996 och hade namn efter artikel 29 i Dataskyddsdirektivet. I Artikel 29‑gruppen ingick en representant för dataskyddsmyn­dig­heten i varje medlemsstat samt från Europeiska datatillsyns­mannen och EU‑kommissionen. – Se EU:s webbsidor (inaktuell) och Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk).

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [inaktuellt] [personuppgifter] [ändrad 6 januari 2021]

ReactOS

ett operativsystem som ska vara kompatibelt med Windows, och som utveck­las med fri och öppen källkod. Man ska alltså kunna köra Windowsprogram och använda tillbehör avsedda för Windows. – Eftersom Windows är skrivet med sluten källkod är detta svårt att genomföra. Kompatibiliteten ska vara på bi­när­­kods­­nivå. – Projektet inleddes 1996, och 1998 fick det namnet ReactOS. När detta skrivs (september 2018) finns ReactOS i alfaversion, och kan köra en del Windowsprogram. – ReactOS ska inte förväxlas med React. – Se reactos.org.

[fri och öppen källkod] [windows] [ändrad 19 maj 2017]