fulleren

Principskiss av en buckyboll. Kulorna i noderna är kolatomer. Källa: Wikipedia.

kortform av buckminster­fullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sex­kantiga mönster, som hönsnät. – Fulle­rener kan vara formade som bollar (bucky­balls), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som söm­mar­na på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att en­skilda molekyler kan ses i mikroskop. Fulle­rener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyerts­pennor) är till exempel massor av lager av grafen. Bucky­tuber före­kommer i vanligt sot. Men fullerener upp­täcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobel­priset i kemi (länk). – Fulle­re­nerna har lovande egenskaper: de är extremt håll­bara, leder elek­tri­citet bra och snabbt, väger lite och kan, om man till­sätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det ex­­peri­men­teras med att använda dem som elek­tro­niska komponenter, i bild­skärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbest­fibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är upp­kallade efter den amerikanska arki­tekten Buckminster Fuller (se Wiki­pedia), som konstru­erade en klot­liknande byggnad, den geo­desiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]

Dagens ord: 2017-07-06