digital centralbankspeng

elektronisk peng som ges ut av en centralbank (riksbank), vanligen värd lika mycket som den vanliga valutan i form av mynt och sedlar. Den digitala centralbankspengen ska vara utbytbar 1:1 med den vanliga valutan i alla sammanhang. Syftet med att ge ut digitala centralbankspengar är dels att ge alla möjlighet att göra elektroniska betalningar utan att behöva skaffa kreditkort och betala avgifter, dels att tränga undan kryptovalutor som bitcoin. Inget land har infört digitala centralbankspengar när detta skrivs, men Sverige har gjort långt framskridna förberedelser – se e-krona. – På engelska: central bank digital currency, CBDC, även: digital fiat currency.

[elektroniska pengar] [15 januari 2019]

Initiative Q

ett planerat betalningssystem som sedan mitten av 2018 rekryterar användare genom en kampanj på internet. – Planerna omfattar ett nytt betalningssystem och en digital valuta, kallad Q. Det ska inte vara en kryptovaluta. Systemet ska igångsättas när tillräckligt många användare har anslutit sig. De som ansluter sig tidigt ska få ett antal Q gratis. Om intresset inte blir tillräckligt stort blir Initiative Q inte av. Målet är att en Q ska vara värd en dollar, men valutan ska vara inflationssäker. – Bakom Initiative Q står den israeliska företagaren Saar Wilf (mer här), vars företag Fraud Sciences 2008 köptes av PayPal för 169 miljoner dollar. – Rekryteringen av användare sker genom ett kedjebrevsartat system: man måste få en inbjudan, vilket man kan få genom att rekommendera fem andra personer att gå med. Det har av kritiker jämförts med bedrägerier av typ Ponzi scheme, men den jämförelsen faller på att det tills vidare inte kostar något att gå med. Den omfattande rekryteringen av användare motiveras med att ingen vill använda ett betalningssystem som inte har köpare och säljare. – Se initiativeq.com.

[elektroniska pengar] [15 november 2018]

bevis på förfluten tid

en algoritm för att avgöra vem av flera noder i ett nätverk som ska få tillgång till en viss resurs. Det är ett energisnålt alternativ till så kallade konsensusmekanismer som bevis på arbete (proof of work) och bevis på insats (proof-of-stake). Noderna kan ingå i en blockkedja, till exempel vara datorer som bryter kryptovaluta. – Var och en av noderna tilldelas en slumpmässigt vald tid, normalt bråkdelar av en sekund, och noderna går då i viloläge tills tiden har gått ut. Den första noden som vaknar får tillgång till resursen – till exempel en viss mängd kryptovaluta. Det är alltså i praktiken ett lotteri där lägsta numret vinner. – Fördelen gentemot andra konsensusmekanismer är att energiåtgången är minsta möjliga. Det går inte heller att få tillgång till den eftertraktade resursen genom att använda specialbyggda kraftfulla datorer. Man har lika stor chans med en mobiltelefon. Enda sättet att förbättra oddsen är är att sätta in många datorer samtidigt (som att köpa många lotter i ett lotteri). – Algoritmen har utvecklats av Intel och kan genomföras med användning av funktionen SGX som finns i Intels processorer. – På engelska: proof of elapsed time, förkortat PoET. – Läs mer på sajten Blockonomi.

[blockkedjor] [kryptovalutor] [proof of] [8 oktober 2018]