DeFi

decentralized finance, decentraliserade finanser – beteckning på ekonomiska system som bygger på blockkedjor och smarta kontrakt. – I decentraliserade finanser förekommer inga riksbanker, banker, finansbolag, mäklare eller valutaväxlare. Alla transaktioner – köp, försäljning, lån, penningplaceringar – ska göras mellan individer med användning av blockkedjebaserade program (DApps). – Ett syfte är att slippa betala mellanhänder, ett annat att slippa övervakning och ett tredje att så långt som möjligt förlita sig på datorprogram, som förväntas vara opartiska och omöjliga att manipulera. – Förkortningen DeFi är känd sedan 2020, men kan vara äldre.

[förkortningar på D] [kryptovalutor] [25 maj 2021]

bitcoinplånbok

(bitcoin wallet) – datorprogram som ägare av bitcoin använder för transaktioner. – Benämningen plånbok / wallet är missvisande, eftersom programmet inte innehåller bitcoin. En bitcoinplånbok kan snarare jämföras med ett kontokort. Ett kontokort ger ägaren möjlighet att förfoga över pengarna på ett bankkonto, men kortet innehåller inte pengar. – En bitcoinplånbok innehåller ägarens bitcoinadress (ett slags e-postadress som identifierar ägaren i bitcoinsystemet) och en privat nyckel till ägarens innehav. Med den privata nyckeln signerar ägaren sina betalningar i bitcoin. Bitcoinplånböcker tillhandahålls som tjänst av flera företag. Det finns flera varianter:

  • – het plånbok eller varm plånbok – hot wallet – bitcoinplånbok som är ansluten till internet och används för betalningar och för att ta emot betalningar;
  • hårdvaruplånbokhardware wallet – bitcoinplånbok i form av ett USB‑minne eller en dosa. Ger hög säkerhet (det är en kall plånbok), men man måste ha den med sig när man vill göra en transaktion;
  • – kall plånbok – cold wallet– bitcoinplånbok som inte är ansluten till internet och alltså skyddad mot intrång. Hårdvaruplånböcker är kalla plånböcker;
  • mobil plånbok – mobile wallet – bitcoinplånbok i form av en app för smarta mobiler. Behändigt, men inte helt säkert, bland annat för att mobiltelefoner brukar vara ständigt anslutna till internet;
  • persondatorplånbok – desktop wallet – bitcoinplånbok i form av ett program för persondatorer. Inte heller helt säkert;
  • webbplånbok – web wallet – bitcoinplånbok som tjänst på webben. Anses vara den minst säkra typen av bitcoinplånbok, eftersom all information, förutom lösenordet till tjänsten, är lagrad på tjänstens servrar, inte hos användaren.

– Det finns plånböcker för andra kryptovalutor.

[kryptovalutor] [23 februari 2021]

BIP39

ett system för att representera den privata nyckeln till ett bitcoin‑innehav med en såddfras. – Medan en privat nyckel består av 256 ettor och nollor, som måste anges exakt, består motsvarande såddfras av ett antal ord ur en ordlista. I båda fallen bör ägaren skriva upp sifferserien respektive såddfrasen, men fördelen med en såddfras är att fel är lätta att upptäcka och rätta. (Såddfraser har hög redundans.) – BIP står för bitcoin improvement proposal. BIP39 skrivs också BIP‑0039. Det finns en tidigare version: BIP32. Det finns också andra system för att ta fram såddfraser. – Läs mer om BIP39 på sajten privacypros.io.

[förkortningar på B] [kryptovalutor] [23 februari 2021]

såddfras

(seed phrase) – en serie ord som kan användas för att ta ut ett bitcoin‑innehav. – De som har bitcoin i en så kallad plånbok brukar bli rekommenderade att skaffa en såddfras. Den bör skrivas upp och förvaras på ett säkert ställe. Såddfrasen representerar nämligen ägarens bitcoininnehav, så om en obehörig kommer åt såddfrasen kan den personen ta ut hela innehavet. (Jämför med ett schweiziskt nummerkonto.) – En såddfras liknar en lösenfras, frånsett att en såddfras har mellanrum mellan orden, men den har inte samma funktion. En lösenfras används för inloggning, medan en såddfras kan sägas vara identisk med det bitcoininnehav som den står för. Man kan också beskriva den som ett slags backup. Såddfrasen är inte heller samma sak som lösenordet till ägarens bitcoinplånbok. – En såddfras är inte en godtyckligt vald följd av ord, utan är uträknad för att motsvara det tal (seed) som används för att generera de privata nycklarna till ett bitcoininnehav. Ett vanligt system för att räkna fram såddfraser är BIP39, som dock anses ha vissa brister.

[kryptovalutor] [23 februari 2021]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett Ponzi scheme. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och är nu (maj 2020) utlämnad till USA, där han sitter i häkte. Han anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [11 maj 2020]

DCEP

digital currency electronic payment – en digital centralbankspeng som ska ges ut av Kinas centralbank (www.pbc.gov). DCEP, eller DC/EP, ska motsvara Kinas valuta renminbi, även kallad yuan, med kursen 1:1. I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den då gav ut digitala pengar, och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i augusti 2020 inleddes försöksverksamhet i några kinesiska provinser (se denna länk). Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja – det är alltså en kryptovaluta – och ger myndigheterna möjlighet att kartlägga alla betalningar som görs med DCEP.

[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [ändrad 23 augusti 2020]