det att något verkar förutsägbart efter att det har inträffat. (”Jag visste att det skulle hända!”) – Ordet postdiktion används dels nedsättande om efterhandsklokhet, dels deskriptivt om psykologiska fenomen. Termen har saklig betydelse bland annat i kognitions‑vetenskap och i neurovetenskap. Den beskriver hur en del upplevelser får betydelse först i efterhand, när medvetandet har skapat en helhetsbild av händelsen det gäller. – Ordet postdiktion kan också användas om seriös rekonstruktion av det som föregick en oväntad och allvarlig händelse, gjord i syfte att upptäcka de varningstecken som man har missat. – Postdiktion, på engelska postdiction, är ett nyligen konstruerat ord – motsatsen till prediktion.
[psykologi] [ändrad 13 januari 2023]
ett beteende som 2018 klassades som sjukdom av Världshälsoorganisationen, WHO. – Datorspelsberoende kännetecknas av ”nedsatt behärskning av spelandet, ökad prioritering av spelande framför andra aktiviteter till den grad att spelandet tar överhanden över andra intressen och dagliga aktiviteter samt att spelandet fortsätter eller tilltar trots uppkomsten av negativa konsekvenser”. Diagnosen finns med i elfte versionen av WHO:s klassificering av sjukdomar, International classification of diseases, ICD, som publicerades i juni 2018 – se icd.who.int. – På engelska: gaming disorder, på svenska också: spelstörning eller dataspelsberoende. – Se WHO:s webbsidor.
[beroende] [spel] [ändrad 6 juli 2022]
annat ord för internetberoende. Uttrycket, som är skämtsamt, anspelar på attention deficit hyperactivity disorder, ADHD.
[beroende] [ändrad 12 augusti 2019]
motvilja mot att låta avancerade datorprogram (”algoritmer”) fatta beslut och göra val i stället för att man gör det själv. – Det är underförstått det gäller algoritmer som är opartiska och fria från förutfattade meningar samt som är beprövade regelsystem baserade på ett stort underlag. Detta till skillnad från människor, som litar på erfarenhet och magkänsla. – Undersökningar tyder på att människor först gillar den typ av datorprogram som det gäller här när de bekantar sig med dem, men att de snart börjar ogilla dem och vill fatta beslut själva – trots att utfallet ofta blir sämre. Små fel räcker för att människorna ska börja betrakta algoritmerna som opålitliga, även om mänskliga beslutsfattare gör större fel. – Algoritmaversion har studerats av de amerikanska forskarna Berkeley J Dietvorst (länk), Cade Massey (länk) och Joseph P Simmons (länk), se denna artikel med video från Knowledge@Wharton och denna vetenskapliga artikel av samma författare. De har kommit fram till att om man ger användaren vissa, om än små, möjligheter att påverka algoritmen så blir de mer benägna att acceptera den. – På engelska: algorithm aversion.
[ai] [psykologi] [ändrad 9 juni 2020]
the selfie paradox – det faktum att ”alla” tar selfies, men ”ingen” är intresserad av att titta på andras selfies. Paradoxen beskrevs i januari 2017 av Sarah Diefenbach (länk) och Lara Christoforakos (länk) i artikeln ”The selfie paradox: Nobody seems to like them yet everyone has reasons to take them” (länk).
[lagar] [psykologi] [ändrad 21 april 2020]