spökarbete

(ghost work) – arbete som utförs av människor, men som av it‑företag marknadsförs som artificiell intelligens. Mycket av arbetet med att rensa bort olämpligt innehåll i sociala medier sköts till exempel av människor, inte av algoritmer. Dessa människor är dessutom ofta underbetalda och har osäkra anställningsvillkor. – Ordet spökarbete i denna betydelse kommer från den amerikanska författaren Kate Crawford (katecrawford.net) och hennes bok Atlas of AI: Power, politics and the planetary cost of artificial intelligence från 2001 (länk). – Se också human cloud, human intelligence task och mekanisk turk.

[arbetsliv] [artificiell intelligens] [8 juni 2021]

infusion

användning av artificiell intelligens i vanliga program och tjänster utan att användarna behöver märka det. – Termen infusion i denna betydelse användes först av Emma Engström (länk) och Pontus Strimling (pontusstrimling.com)Institutet för framtidsstudier (iffs.se) i denna artikel från 2020. – Infusion kan också vara tillsats, ingjutande eller extraktion med hett vatten (som när man lagar te).

[ai] [8 juni 2021]

artificiell generell intelligens

system för artificiell intelligens som utan särskild träning kan utföra varje intelligenskrävande uppgift som en människa kan klara. – Artificiell generell intelligens existerar inte – det kan möjligen realiseras i framtiden. Termen har uppstått som kontrast till ”snäv” artificiell intelligens, alltså specialiserade AI‑system som klarar en enda uppgift lika bra som en människa, eller bättre. Det finns AI-system som kan spela schack på världsmästarnivå, men de brukar inte vara användbara för något annat, och AI-system som är bra på ansiktsigenkänning brukar inte kunna spela schack. – De flesta praktiskt användbara tillämpningar av artificiell intelligens förutsätter något slags träning – se till exempel maskininlärning. Systemet prövar sig fram och utvecklar egna regler baserade på lyckade och misslyckade resultat. – Förkortas AGI. – På engelska: artificial general intelligence.

[ai] [8 juni 2021]

emergens

uppkomst av komplexa företeelser genom samverkan mellan enklare komponenter. – Emergens innebär bland annat att fåtal lämpliga enkla regler kan ge upphov till oförutsedda och ändamålsenliga fenomen. Ett exempel är att en fågelflocks snabba kursändringar, som länge har ansetts svårförklarliga, kan simuleras med tre regler – se boids. Emergenta fenomen kan givetvis också vara oönskade och skadliga. – I programmering är det önskvärt att kunna utveckla styrsystem och andra program som bygger på ett fåtal väl valda instruktioner. Samspelet mellan dessa instruktioner ska då kunna hantera händelser som inte är beskrivna i systemet, eller kanske inte ens förutsedda – se emergent beteende. – På engelska: emergence.

[ai] [programmering] [23 april 2021]

överföringsinlärning

(transfer learning) – en form av maskinlärning där programmet tränas på en typ av uppgifter för att senare kunna lösa en annan, liknande typ av uppgifter. – Ett enkelt exempel är att ett program som tränats att känna igen bilder av katter i fotografier troligen lätt kan anpassas för att känna igen bilder av hundar. Men en vanlig anledning till att man använder överföringsinlärning är att det finns för lite material från måldomänen för att man ska kunna träna maskininlärningsprogrammet med det. Därför tränar man programmet på liknande material som det finns mer av (källdomänen) och tillämpar sedan det på måldomänen. Ett annat exempel är när man ska lära ett program att känna igen fotgängare i mörker. Sådana bilder har få detaljer och är därför svåra för ett program att analysera. Man börjar då med att träna programmet på bilder av fotgängare i dagsljus. Då lär sig programmet vad det ska leta efter i en bild för att hitta fotgängare, och det kan underlätta analysen av bilder av fotgängare tagna i mörker.

– Termer:

  • Måldomän (target domain) – det område som man vill tillämpa maskininlärningen på;
  • Måluppgift (target task) – den uppgift som programmet ska lösa;
  • Källdomän (source domain) – det område som programmet först tränas på i överföringsinlärning;
  • Källuppgift (source task) – den uppgift som programmet tränas att lösa i källdomänen.

[maskininlärning] [5 april 2021]

dataförgiftning

manipulering av data som används för att träna system för artificiell intelligens och maskininlärning. Angriparen lägger till vilseledande data i en träningsdatamängd vilket leder till att programmet för AI eller maskininlärning får missvisande resultat. Dataförgiftning kan göras som rent sabotage eller i syfte att styra resultaten i en viss riktning. – På engelska: data poisoning.

[ai] [attacker] [2 februari 2021]