Kategori: artificiell intelligens

måldata

den datamängd som är det önskade resultatet av en programkörning. Datamängden som programkörningen bearbetar kallas för källdata (source data). – Måldata kan vara en datamängd som är definierad i begreppsliga termer, till exempel ”ta fram alla svenskar som har motorcykelkörkort”. När det gäller artificiell intelligens, som i maskininlärning eller artificiella neuronnät, kan måldata var ett eller flera kända värden: programkörningen går då ut på att träna programmet att räkna fram det önskade värdet. Källdata (eller träningsdata) kan då vara tiotusen bilder på ugglor, måldata är att programmet svarar uggla när det får se bild nummer 10 001 (testdata) på en uggla. – Det förutsätts att användaren har möjlighet att kontrollera att beräknade måldata motsvarar de ställda kraven (validering). – På engelska: target data.

[artificiell intelligens] [data] [programkörning] [4 januari 2018]

Neural compute stick

ett artificiellt neuronnät i ett USB‑minne, utvecklat av Intel. Det kan anslutas till en persondator med Linux och användas för utveckling av applikationer som är baserade på artificiell intelligens, i synnerhet datorseende. Det kan också anslutas till digital utrustning för att styra den. – Neural compute stick lanserades 2017 och en ny version, som uppges vara åtta gånger snabbare, Neural compute stick 2, visades upp i november 2018. – Förkortas NCS respektive NCS 2. – Se Intels webbsidor.

[ai] [20 november 2018]

SARC

en databas för forskning om hur system för artificiell intelligens ska kunna känna igen sarkasm i yttranden. Databasen, som presenterades 2017, innehåller 1,4 miljoner sarkastiska yttranden från det sociala forumet Reddit. – Med sarkasm menas yttranden som i hånfullt eller nedsättande syfte säger motsatsen till vad upphovspersonen faktiskt menar. ”Vilken smart idé!” betyder, om det sägs sarkastiskt: ”Vilken dum idé!”. Sarkasm har beskrivits som ”ironi utan humor”. Program som analyserar eller översätter yttranden i naturligt språk har uppenbara svårigheter med att känna igen sarkasm. För människor är sarkasm oftast uppenbar, eftersom den framgår av det som står före eller efter, eller båda. I tal framgår det dessutom ofta av tonfall och ansiktsuttryck. Men korta sarkastiska yttranden i sociala medier blir inte alltid rätt förstådda. – Vissa ord används nästan aldrig annat än sarkastiskt, som ”ljushuvud”. – Namnet SARC uppges vara kort för Self-annotated Reddit corpus, uppenbarligen en så kallad apronym. – Se denna länk.

[ai] [databaser] [förkortningar på S] [språkteknik] [ändrad 17 september 2018]

Frankenalgoritm

program som är baserat på artificiell intelligens och som när det används får oförutsedda katastrofala konsekvenser. Till exempel när en självkörande bil kör på och dödar en människa, vilket inträffade i mars 2018. Benämningen syftar på Frankensteins monster, den konstgjorda människan i Mary Shelleys roman (se Wikipedia) och på algoritm. – Riskerna med att överlåta livsavgörande beslut till artificiell intelligens har belysts av bland andra amerikanska Cathy O’Neil i boken Weapons of math destruction (länk) och i hennes blogg mathbabe (mathbabe.org). – På engelska: Franken‑algorithm.

[ai] [5 september 2018]

boosting

förstärkning, förbättring, trimning; to boost – att förstärka, att sätta fart på – allmänt ord för att göra något snabbare och / eller mer effektivt. Ordet används i synnerhet om maskininlärning. Då står det för sätt att få mer precisa resultat genom att förbättra algoritmerna.

[maskininlärning] [språktips] [3 september 2018]

inferens

  1. – i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
  2. – inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå (eller utan sekretess) för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.

– På engelska: inference, inference attack.

[artificiell intelligens] [attacker] [logik] [psykologi] [statistik] [ändrad 7 september 2018]