Forresters lag

”I komplexa situationer leder försök till förbättringar ofta till att tillståndet blir sämre, ibland mycket värre, ibland rent av katastrofalt.” – Lagen formulerades av Jay W Forrester (1918–2016), datorvetare och professor på MIT. Se till exempel hans artikel ”Counterintuitive behavior of social systems” från 1971. Han kom fram till sin lag genom sina experiment med simulering av sociala system. – Ett annat sätt att uttrycka saken är att effekterna och bieffekterna av försök att förbättra eller rätta till komplexa system är svåra eller omöjliga att förutsäga; därför är det mer sannolikt att försöken leder till försämringar än till förbättringar. Mer tillspetsat: ju mer uppenbar en lösning verkar, desto högre sannolikhet att den misslyckas. En utväg är att undvika toppstyrda, centraliserade system och i stället ha system där huvuddelen av beslutsfattandet och interaktionen sker på nära håll mellan de närmast berörda parterna. – Läs mer om Forresters lag i denna artikel från 1971 i New York Times. – På engelska: Forrester’s law. – Läs också om Brooks lag.

[lagar] [ändrad 5 maj 2020]

Nathans fyra lagar om mjukvara

(Nathan’s four laws of software) – fyra lagar som säger att mjukvaran tenderar att växa, räknat i antal rader, i samma takt som datorerna blir kraftfullare. De fyra lagarna presenterades 1997 av Microsofts dåvarande tekniska direktör Nathan Myhrvold (nathanmyhrvold.com) vid konferensen ACM97:

  1. Mjukvara är en gas. Mjukvara expanderar alltid så att den fyller det utrymme som den förvaras i;
  2. Mjukvara växer tills den begränsas av Moores lag. Inledningsvis växer mjukvara snabbt, som när gas expanderar, men detta kommer oundvikligen att begränsas av hur snabbt hårdvarans hastighet ökar;
  3. – Mjukvarans tillväxt gör Moores lag möjlig. Folk köper ny hårdvara därför att mjukvaran kräver det;
  4. – Mjukvara begränsas enbart av människors ambitioner och förväntningar. Vi kommer alltid att hitta nya algoritmer, nya applikationer och nya användare.

– Se artikel på Microsofts webbsidor. – Läs också om Wirths lag.

[lagar] [mjukvara] [13 januari 2020]

valfrihetsparadoxen

(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.

[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]

Weinbergs lag

”Om byggmästare byggde hus på samma sätt som programmerare skrev program så skulle första bästa hackspett som dök upp förstöra civilisationen.” Yttrandet tillskrivs den amerikanska datorvetaren Gerald Weinberg (1933–2018), se geraldweinberg.com (fortfarande uppe) och se Wikipedia.

[lagar] [programmering] [ändrad 20 november 2019]

data gravity

”datagravitation”– datas förmåga att dra till sig applikationer och tjänster. Ju mer data som är tillgängliga hos ett företag eller en tjänst, desto fler applikationer och tjänster kommer att knytas till dessa data. Detta enligt en princip som formulerades 2010 av programmeraren Dave McCrory – se hans blogg. – Jämför med nätverkseffekten.

[data] [lagar] [ändrad 11 juni 2020]

Mortons kniptång

(Morton’s fork) – det att två motsatta förutsättningar ger samma slutsats, varav båda är icke önskvärda för den drabbade. Uppkallad efter den engelska 1400-talsbiskopen och lordkanslern John Morton, som höjde skatterna för alla. Motiveringen var att den som lever enkelt och sparsamt säkerligen sparar pengar, och alltså har råd att betala mer skatt, medan den som lever slösaktigt och utsvävande uppenbarligen också har råd att betala mer skatt. Med andra ord på engelska: ”Damned if you do, damned if you don’t.”

[lagar] [12 juni 2018]

least power

– the rule of least power – regeln om minst kraftfulla språket – principen att programmerare bör välja det minst kraftfulla av de programspråk som kan användas för att lösa en uppgift. Man bör, om det går, välja ett språk som steg för steg och med lättfattliga kodord beskriver vad som ska göras, eller hur en datamängd är uppbyggd. – Principen formulerades först av Tim Berners‑Lee (se denna länk), som motiverar den med att program och datamängder som ska göras tillgängliga på webben och återanvändas bör vara enkla för andra än upphovspersonen att förstå, bearbeta och analysera. Man bör kunna förstå delar av koden oberoende av helheten. Koden till webbsidor som är skrivna i HTML är till exempel lätt att förstå, förutsatt att man har vissa förkunskaper, medan koden till en Java-applikation inte går att genomskåda på något enkelt sätt. – Regeln om minst kraftfulla språket går på tvärs mot decennier av utveckling av programspråk. Utvecklare har strävat efter att göra språken så kraftfulla som möjligt, men det kräver förkunskaper på hög nivå av programmerarna, och gör det svårt för utomstående att förstå programkoden. – Läs mer i detta dokument från W3C.

[lagar] [programmering] [17 maj 2018]

Wadsworths konstant

(the Wadsworth constant) – iakttagelsen att de första 30 sekunderna på YouTube‑klipp alltid är ointressanta och kan skippas. Iakttagelsen gjordes 2011 på Reddit av en för övrigt okänd användare vid namn Wadsworth. Google hade en tid (men inte längre) möjligheten att välja ett Wadsworth‑filter som automatiskt hoppade över de första 30 sekunderna på YouTube­‑klipp.

[diverse lagar] [rörliga bilder] [13 november 2017]

Cunninghams lag

(Cunningham’s law) – ”Bästa sättet att få rätt svar på internet är inte att lägga upp frågan – det är att lägga upp fel svar.” – Lagen formulerades redan på 1980-talet av programmeraren Ward Cunningham, annars mest känd för att ha uppfunnit wiki.

[diskussioner] [lagar] [13 november 2017]

Joys lag

  1. – (Joy’s law eller Joy’s theory) – beteckning på två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy:
    • – ”Det spelar ingen roll vem du är – de smartaste människorna jobbar ändå för någon annan.” Det har sagts att detta var en gliring åt Bill Gates för Microsofts monopolställning på mjukvarumarknaden;
    • – ”Datorernas högsta hastighet fördubblas varje år.” Bill Joy for­mu­le­rade den lagen 1983.
  2. – i astronomi finns en Joys lag som beskriver fördelningen av solfläckar, se Wikipedia.

[arbetsmarknad] [lagar] [processorer] [6 juni 2017]