Svenskarna och internet

en detaljerad rapport om svenskarnas internetanvändning. Den har kommit ut varje år sedan år 2000. Svenskarna och internet bygger på telefonintervjuer med ett stort antal personer. Svenskarna och internet sammanställdes först av World internet institute, sedan 2010 av Internetstiftelsen. – Se svenskarnaochinternet.se. – Svenskarna och internet innehåller delundersökningen Barnen och internet som gäller internetanvändning hos barn upp till tio år – se denna länk.

[barn] [internet] [it-liv] [ändrad 2 december 2019]

sharent

”barndelare” – förälder som lägger ut för många bilder och annan information om sina barn på sociala nätverk. Detta kan inte bara vara genant för barnen, särskilt när de blir äldre, det kan också göra information om barnen tillgänglig för oönskad marknadsföring, annan påverkan eller värre saker. – Ordet: sammandragning av share (dela) och parent. Även: sharenting (”barndelning”). – Sharenting var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[barn] [exhibitionism] [jargong] [sociala nätverk] [ändrad 27 december 2019]

Lillebror

beteckning på barn och ungdomar som begår intrång i andras privatliv med användning av digital utrustning. De kan göra smyginspelningar av video eller ljud, eller komma åt privat information genom dataintrång. – Integritetskränkningen försvåras av att det privata materialet kan spridas genom internet och därmed bli allmänt tillgängligt. Det börjar bli nästan omöjligt att värja sig mot sådana intrång eftersom utrustning för ljud- och videoinspelningar har krympt så att den kan gömmas nästan överallt. Det går också för hackare att koppla in sig på kameran och mikrofonen i offrets dator. – Uttrycket Lillebror anspelar på Storebror (Big Brother) i George Orwells roman 1984. I stället för Storebror ser dig (Big Brother is watching) säger man Lillebror ser dig (Little Brother is watching). – Benämningen Lillebror eller Little brother används ibland också om hackare som avslöjar hemlig information från företag och myndigheter. – Läs också om Big Mother, hämndporr och skriptknattar.

[övervakning] [ändrad 10 augusti 2019]

Momo challenge

Momo.
Momo – skapad av en japansk konstnär.

Momo-utmaningen – en moralpanik som florerade 2018 och i början av 2019. – En bild på en grotesk figur, Momo, spreds i sociala medier, särskilt bland barn, och påstods uppmana barnen att göra farliga saker, till och med att begå självmord. Det finns inga belägg för att något barn verkligen har gjort sig illa på grund av de påstådda uppmaningarna, men Momo‑utmaningen har ändå fått skulden för flera självmord bland barn och ungdomar. – Momo‑figuren skapades 2016 av den japanska konstnären Keisuke Aiso. Det var en silikonstaty, som konstnären sedan dess har förstört (se artikel i Japan Times). Ett foto av statyn började figurera sommaren 2018 som del av Momo‑utmaningen. – Läs mer på Snopes: länk.

[barn] [kuriosa] [källkritik] [sociala medier] [ändrad 11 januari 2020]

blockprogrammering

beteckning på visuella programmeringsmetoder. Man bygger upp program genom att kombinera block på bildskärmen på olika sätt; blocken är (oftast) fyrkanter som står för instruktioner eller data. Blocken kan ha inbyggda spärrar mot sammansättningar som inte fungerar. – Uttrycket blockprogrammering används ofta om enkla programspråk som är avsedda för barn eller nybörjare, eftersom de inte kräver att man matar in instruktioner som måste stavas exakt rätt, och de ger överblick över hur programmets delar hör ihop. Men programspråk för professionellt bruk kan också helt eller delvis ha gränssnitt för blockprogrammering. – På engelska: block programming.

[barn] [programmering] [3 september 2018]

skärmtid

(screen time) – den tid som barn tillbringar vid bildskärm. Det kan vara på persondator, bärbar dator, surfplatta, smart mobil eller spelkonsol. Däremot brukar tv inte räknas. Forskaren Elza Dunkels (länk) avfärdar talet om skärmtid som ”moralpanik” (även: skärmpanik), se intervju i Svenska Dagbladet. – Skärmtid kan också stå för den maximala tid som föräldrarna tillåter att barnen tillbringar vid bildskärmen, och det kan vara en inställning i vissa system (se också parental control). (Uttrycket skärmtid kan givetvis också an­vändas om vuxnas tid vid bildskärmen, men det är ovanligt.) – Läs också om screenome.

[barn] [beroende] [ändrad 5 juni 2019]

Hello Barbie

en talande Barbiedocka som kan föra samtal med människor. Dockan har ett system för taligenkänning som har utvecklats av företaget Toytalk, som 2016 bytte namn till Pullstring och som 2019 köptes av Apple. För att kunna föra dialog måste dockan vara ansluten till internet med wi‑fi. – Hello Barbie har fått hård kritik, bland annat för att den gör intrång på barns och familjers rätt till privatliv. Alla dialoger mellan barnet och dockan sparas på Toytalks servrar. Kritiker anser att dockans samtal med barnen kan locka ur barnet uppgifter om familj och vänner som en vuxen troligen inte skulle lämna ut. Barnets föräldrar kan också begära ut inspelningar av barnets dialog med dockan. – Se tillverkaren Mattels webbsidor.

[leksaker] [personlig integritet] [språkteknik] [ändrad 2 augusti 2019]

Cozmo

Cozmo. Ser ut som en vitgrå baklastare.
De blå ”ögonen” ändrar form beroende på robotens ”sinnesstämning”.

en leksaksrobot i form av en liten baklastare. – Cozmo utvecklades av det amerikanska företaget Anki (länk) (inaktuell), som lades ner i april 2019. I april 2020 tog Digital Dream Labs (digitaldreamlabs.com) över produkten. – Cozmo är försedd med talstyrning, maskinseende och förmåga att undvika kanter och hinder. Den lär sig att känna igen sin ägare, anpassa sig till ägarens vanor och intressen, och kan ”prata” med pip i stil med R2‑D2 i Stjärnornas krig. Cozmo kan också spela olika spel och utforska sin omgivning på eget initiativ. Den är ungefär åtta centimeter hög, är utvecklad av experter på robotik och artificiell intelligens och fanns att köpa från 2016. Det finns också ett paket att köpa för programutveckling för Cozmo. – Se denna länk.

[barn] [leksaker] [robotar] [talstyrning] [ändrad 21 april 2020]