Momo challenge

Momo.
Momo – skapad av en japansk konstnär.

Momo-utmaningen – en moralpanik som florerade 2018 och i början av 2019. – En bild på en grotesk figur, Momo, spreds i sociala medier, särskilt bland barn, och påstods uppmana barnen att göra farliga saker, till och med att begå självmord. Det finns inga belägg för att något barn verkligen har gjort sig illa på grund av de påstådda uppmaningarna, men Momo‑utmaningen har ändå fått skulden för flera självmord bland barn och ungdomar. – Momo‑figuren skapades 2016 av den japanska konstnären Keisuke Aiso. Det var en silikonstaty, som konstnären numera har förstört (se artikel i Japan Times). Ett foto av statyn började figurera sommaren 2018 som del av Momo‑utmaningen. – Läs mer på Snopes: länk.

[barn] [kuriosa] [källkritik] [sociala medier] [8 mars 2019]

blockprogrammering

beteckning på visuella programmeringsmetoder. Man bygger upp program genom att kombinera block på bildskärmen på olika sätt; blocken är (oftast) fyrkanter som står för instruktioner eller data. Blocken kan ha inbyggda spärrar mot sammansättningar som inte fungerar. – Uttrycket blockprogrammering används ofta om enkla programspråk som är avsedda för barn eller nybörjare, eftersom de inte kräver att man matar in instruktioner som måste stavas exakt rätt, och de ger överblick över hur programmets delar hör ihop. Men programspråk för professionellt bruk kan också helt eller delvis ha gränssnitt för blockprogrammering. – På engelska: block programming.

[barn] [programmering] [3 september 2018]

skärmtid

(screen time) – den tid som barn tillbringar vid bildskärm. Det kan vara på persondator, bärbar dator, surfplatta, smart mobil eller spelkonsol. Däremot brukar tv inte räknas. Forskaren Elza Dunkels (länk) avfärdar talet om skärmtid som ”moralpanik” (även: skärmpanik), se intervju i Svenska Dagbladet. – Skärmtid kan också stå för den maximala tid som föräldrarna tillåter att barnen tillbringar vid bildskärmen, och det kan vara en inställning i vissa system (se också parental control). (Uttrycket skärmtid kan givetvis också an­vändas om vuxnas tid vid bildskärmen, men det är ovanligt.)

[barn] [ändrad 14 januari 2018]

Hello Barbie

en talande Barbiedocka som kan föra samtal med människor. Dockan har ett system för taligenkänning som har utvecklats av företaget Toytalk (länk). För att kunna föra dialog måste dockan vara ansluten till internet med wi‑fi. – Hello Barbie har fått hård kritik, bland annat för att den gör intrång på barns och familjers rätt till privatliv. Alla dialoger mellan barnet och dockan sparas på Toytalks servrar. Kritiker anser att dockans samtal med barnen kan locka ur barnet uppgifter om familj och vänner som en vuxen troligen inte skulle lämna ut. Barnets föräldrar kan också begära ut inspelningar av barnets dialog med dockan. – Se tillverkaren Mattels webbsidor.

[leksaker] [personlig integritet] [språkteknik] [ändrad 2 oktober 2018]

Cozmo

Cozmo. Ser ut som en vitgrå baklastare.
De blå ”ögonen” ändrade form beroende på robotens ”sinnesstämning”.

en leksaksrobot i form av en liten baklastare. – Cozmo utvecklades av det amerikanska företaget Anki (länk), som lades ner i april 2019. Den var försedd med talstyrning, maskinseende och förmåga att undvika kanter och hinder. Den lärde sig att känna igen sin ägare, anpassa sig till ägarens vanor och intressen, och kunde ”prata” med pip i stil med R2‑D2 i Stjärnornas krig. Cozmo kunde också spela olika spel och utforska sin omgivning på eget initiativ. Den var ungefär åtta centimeter hög, hade utvecklats av experter på robotik och artificiell intelligens och fanns att köpa från 2016. Det fanns också ett paket att köpa för programutveckling för Cozmo. – Se denna länk (inaktuell).

[barn] [leksaker] [nerlagt] [robotar] [talstyrning] [ändrad 20 april 2019]

SPRK

En genomsiktlig plastkula med bland annat kretskort inuti. På utsidan ett litet runt märke med två prickar.
SPRK.

en programmerbar robot i form av en boll. Ungefär lika stor som en tennisboll. Den marknadsförs som ett verktyg för att lära barn att programmera. – SPRK och den nyare versionen SPRK+ kan sätta sig själv i rullning och ändra riktning. Den kan också flyta. Den kan fjärrstyras från en smart mobil, och den kan också programmeras från en smart mobil med ett lättfattligt modulärt användargränssnitt. – SPRK (uttalas ”spark”) har utvecklats av det amerikanska företaget Sphero. – Se sphero.com.

[barn] [leksaker] [robotar] [undervisning] [ändrad 12 november 2018]

Osmo Coding

Fyra brickor för kodning med Osmo. De har olika färger och har grafiska symboler som visar vad de gör. I bilden är inlagd beskrivande text: walk down, jump down, use tool right, run. Ett finger pekar på "run".
Koda med plast.

en leksak som programmeras med små plastbitar. Den används tillsammans med en iPad, och är främst avsedd för barn i förskoleåldern. Ett syfte är att få barn att förstå hur man ger instruktioner till en dator. Varje plastbit representerar en instruktion, som illustreras med en tecknad figur. Genom att lägga plastbitarna i olika ordning, och ta bort och lägga till plastbitar, kan barnet påverka ett spel som visas på iPadens bildskärm. – Osmo Coding kommer från det amerikanska företaget Tangible Play och finns i en version på svenska. – Se playosmo.com.

[leksaker] [läromedel] [spel] [ändrad 15 november 2018]

Autism & Beyond

en app för studie av misstänkt autism hos barn. – Autism & Beyond körs på en smart mobil och visar filmer för barnet. Medan filmen visas registrerar mobilens inbyggda kamera barnets ögonrörelser och ansikts­uttryck. Syftet är att få empiriskt underlag för erfarenhetsmässigt kända tecken på autism, som att personer med autism undviker ögonkontakt och inte visar känslor med ansiktsuttryck. Appen omfattar också frågeformulär och tips till föräldrar. På lång sikt hoppas forskarna att, med hjälp av resultat från appen, kunna utveckla säkrare diagnosverktyg för autism. – Autism & Beyond har utvecklats av forskare vid Duke University i Durham, North Carolina. – Se detta press­meddelande med video. – Autism & beyond finns tills vidare bara för iPhone och kan laddas ner gratis från App Store (länk). – Se också sajten Autism & Beyond (länk).

[appar] [barn] [psykologi] [ändrad 12 november 2018]

Safer internet day

årlig dag för arbetet med ett säkrare internet för barn. – Syftet med arbetet är bland annat att få barn och föräldrar att tala med varandra om vad barnen är med om på nätet. Ett mål är att motverka nätmobbning. – Safer internet day har högtidlighållits i februari varje år sedan 2004. – Läs mer på Statens medieråds webbsidor.

[barn] [årsdagar] [ändrad 30 juni 2018]