algoritm

instruktion för hur man, steg för steg, löser en matematisk eller logisk uppgift. – En algoritm ska kunna beskrivas i ett ändligt antal steg. Den ska också kunna utföras mekaniskt, det vill säga utan kreativt tänkande. En maskin ska kunna göra det. Däremot kan det ta oändlig tid att lösa en uppgift med en algoritm (se iteration). Man blir ju till exempel aldrig klar med att räkna ut värdet på pi. De fyra räknesätten som vi lär oss i skolan är enkla algoritmer. – Alla datorprogram är baserade på algoritmer. Med algoritm menas i synnerhet den programkod som gör de beräkningar som är programmets huvuduppgift, däremot inte programkod för sådant som användargränssnitt (såvida det inte är programmets huvuduppgift). Matematiska metoder för kryptering av meddelanden är också algoritmer: krypteringsalgo­ritmer är de viktigaste beståndsdelarna i kryptosystem. – På 2010‑talet har algoritm blivit ett modeord för program som utför avancerade beräkningar, som i big data och algo­ritmisk handel. Ordet syftar då främst på de delar av programmen som utför komplicerade och omfattande matematiska beräkningar baserade på stora datamängder. Det är ofta underförstått att program som kallas för algoritmer är självgående: de rullar på utan mänsklig tillsyn. Men ett program som räknar ut vad 2+2 blir är också en algoritm. – Ordet: Efter den persiska matematikern al‑Khwarizmi (ungefär 780—850, se Wikipedia), som dock inte uppfann begreppet algoritm. – På engelska: algorithm. – Läs också om algoritmaversion och algoritmisk snedvridning.

[matematik och logik] [programmering] [ändrad 3 december 2019]