internetisolering

  1. – enbart indirekt kommunikation, rensad från skadlig kod, mellan användare i ett företagsnätverk och internet. Användarna får inte direkt tillgång till webbsidor och e‑post, utan får exakta kopior som skickas från en särskild server eller molntjänst. Internetisolering används för att stoppa attacker som riktas mot användare i företagsnätverk och som sker genom internetkommunikation: All internettrafik till företaget går till den servern / molntjänsten som rensar den från skadeprogram och andra hot mot IT‑säkerheten som skumma bilagor. Sedan skickas en ”desinficerad” exakt kopia till användaren, som kan öppna den i sin webbläsare. Användaren ska inte märka någon skillnad, och sidornas länkar är klickbara som vanligt. En fördel med internetisolering jämfört med andra skydd som brandväggar är att man inte behöver hindra användarna från att besöka vissa sidor eller ta emot vissa meddelanden. – En skillnad mot att köra meddelandena i en sandlåda är att internetisolering inte sker i mottagarens dator. – På engelska: internet isolation. Kallas också för web isolation – webbisolering;
  2. – isolering av en stats internet från resten av internet, se till exempel Björnvallen;
  3. – social isolering orsakad av att man ägnar sin tid åt internet i stället för att träffa människor.

[beroende] [it-säkerhet] [politik] [19 september 2019]

screenome

skärmprofil, skärmtidsprofil – benämning på en detaljerad bild av vad en person gör vid bildskärmen. (Alltså vid dator, surfplatta, mobiltelefon.) Uttrycket screenome myntades 2019 av en grupp forskare vid amerikanska universitet och företag. De anser att måttet skärmtid (screen time) inte ger en fullständig bild av människors användning av datorer. Ordet screenome, även: screenomics, är en sammandragning av screen [time] och genome respektive economics. – Se denna artikel.

[beteende] [5 juni 2019]

socialt bevis

(social proof) – det att om man ser någon annan göra något blir man mer benägen att göra samma sak. Termen kommer från den amerikanska psykologen Robert Cialdini (1945, se robertcialdinibf.com) och hans bok Influence från 1984. Hans teorier har fått stor betydelse för marknadsföring. Senare undersökningar tyder dessutom på att andra personers betygsättning och recensioner har större inverkan än deras handlingar. Med andra ord: ”X kunder gav denna produkt 5 poäng av 5 möjliga” lockar fler köpare än ”X kunder köpte denna produkt” (se denna artikel från 2015).

[marknadsföring] [psykologi] [25 april 2019]

cyber fatigue

”it-säkerhetsutmattning” – mentalt tillstånd av uppgivenhet inför hot mot it‑säkerheten. Mängden av tänkbara hot är så överväldigande att man ger upp och struntar i att skydda sin dator eller sitt it‑system. – Det engelska uttrycket anspelar på battle fatigue – stridsutmattning – se också cyber.

[it-säkerhet] [stress] [ändrad 3 december 2018]

inferens

  1. – i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
  2. inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå (eller utan sekretess) för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.

– På engelska: inference, inference attack.

[artificiell intelligens] [attacker] [logik] [psykologi] [statistik] [ändrad 7 september 2018]

postdiktion

(postdiction) – det att något verkar förutsägbart efter att det har inträffat. (”Naturligtvis! Det borde jag ha anat!”) Ordet används dels nedsättande om efterhandsklokhet, dels deskriptivt om psykologiska fenomen. Termen har saklig betydelse bland annat i kognitions–vetenskap och i neurovetenskap. Den beskriver hur vissa upplevelser får betydelse först i efterhand, när medvetandet har skapat en helhetsbild av en händelse. Ordet kan också användas om seriös rekonstruktion av det som föregick en oväntad och allvarlig händelse, gjord i syfte att upptäcka de varningstecken som man har missat. – Postdiktion är ett konstruerat ord – motsatsen till prediktion.

[psykologi] [14 januari 2018]