Kategori: kognition

skärmsläckare

  1. – program som automatiskt visar en rörlig bild eller en serie bilder på bildskärmen när datorn inte används. Skärmsläckare kan gå igång automatiskt efter en förvald tid eller aktiveras av användaren. De lämnar plats åt det vanliga skrivbordet (arbetsytan) när man rör tangentbord eller mus, eller när man anger ett lösenord. – Skärmsläckare infördes på 1980‑talet för att förhindra att bilden på bildskärmen skulle ”bränna fast” vid långvarig inaktivitet. Det var något som kunde hända med den tidens tjocka bildskärmar med katodstrålerör. Numera, med platta bildskärmar med LED‑teknik, är fastbränning inte längre något problem, utan idag används skärmsläckare med lösenordstvång mest som ett skydd mot obehörig användning och tjuvtittande. Skärmsläckare brukar aktiveras när datorn går i vänteläge. – På engelska: screensaver, även: screen saver. – Det engelska ordet syftar på att skärmsläckare först användes för att skydda bildskärmen mot att en bild brändes fast. – To go screensaver – att falla i sömn under ett möte;
  2. – i hjärnforskning: de funktioner i hjärnan som är aktiva när vi inte tänker på något särskilt, utan låter tankarna vandra. Detta till skillnad från uppgiftslösningsnätverket.

[bildskärmar] [kognition] [ändrad 23 december 2020]

kognometri

(cognometrics) – användning av människans minne och pro­blem­lös­nings­för­måga för identi­fi­ering och åt­komst­kontroll. Exempel: att an­vänd­aren måste peka ut ett visst ansikte bland flera för att bli in­släppt (pass­faces). Lik­nande metoder används för att för­svåra för så kallade robotar att komma in på vissa webb­sidor, se robot­filter (captcha). – Ordet kogno­metri an­spelar på bio­metri (kropps­avläs­ning) och på kog­ni­tion (med­vetet tänkande).

[kognition] [lösenord] [ändrad 1 november 2017]

computational theory of mind

hypotesen att medvetandet i grunden skapas av processer som kan beskrivas som datorprogram. Alltså att allt som människor tänker och upplever är resultatet av processer i hjärnan som följer logiska regler (algoritmer). Teorin är kontroversiell. – Förkortas CTM. – Man talar också om computational theory of thought. – Se också artifici­ell intelligens, Lady Lovelaces invändning, Turing­­test och kinesiska rummet.

[ai] [kognition] [ändrad 9 februari 2014]

Turingtest

en föreslagen metod för att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing† i artikeln Computing machinery and intelligence (länk). Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är pro­gram­merad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura test­personen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden enbart beror på människo­hjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del dator­program klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH-testet (the PHB test ? ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.

[ai] [kognition] [ändrad 5 september 2019]

Hawkins, Jeff

(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av företagen Palm†, Handspring† och Numenta. – Jeff Hawkins utvecklade operativsystemet Palm OS†. Han har grundat alla tre företagen i samarbete med Donna Dubinsky: Hawkins är uppfinnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om informationshantering utgår från hans bakgrund inom hjärnforskning, närmare bestämt kognitions‑forskning. Han lämnade datorbranschen 2002 för att grunda hjärnforskningsinstitutet Redwood center for theoretical neuroscience (länk). 2004 gav han ut boken On intelligence (länk), som han har skrivit tillsammans med Sandra Blakeslee (länk). I boken be­­skriver de en teori (memory-prediction frame­work – ”det förutsägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han til­l­sammans med Dubinsky företaget Numenta för att utveckla datorprogram som fungerar enligt prin­­ci­perna i On intelligence.

[jeff hawkins] [personer] [kognition] [ändrad 12 juli 2017]