– kognitiv – se kognition.
Kategori: kognition
kognitiv ⇢
– se kognition.
skärmsläckare
- – program som automatiskt visar en rörlig bild eller en serie bilder på bildskärmen när datorn inte används. Skärmsläckare kan gå igång automatiskt efter en förvald tid eller aktiveras av användaren. De ger plats åt det vanliga skrivbordet (arbetsytan) när man rör tangentbord eller mus, eller när man anger ett lösenord. – Skärmsläckare infördes på 1980‑talet för att förhindra att bilden på bildskärmen skulle ”bränna fast” vid långvarig inaktivitet. Det var något som kunde hända med den tidens tjocka bildskärmar med katodstrålerör. Numera, med platta bildskärmar med LED‑teknik, är fastbränning inte längre något problem, utan idag används skärmsläckare med lösenordstvång mest som ett skydd mot obehörig användning och tjuvtittande. Skärmsläckare brukar aktiveras när datorn går i vänteläge. – På engelska: screensaver, även: screen saver;
- – i hjärnforskning: de funktioner i hjärnan som är aktiva när vi inte tänker på något särskilt, utan låter tankarna vandra. Detta till skillnad från uppgiftslösningsnätverket.
[bildskärmar] [kognition] [ändrad 17 augusti 2020]
cognition ⇢
– se kognition.
kognometri
(cognometrics) – användning av människans minne och problemlösningsförmåga för identifiering och åtkomstkontroll. Exempel: att användaren måste peka ut ett visst ansikte bland flera för att bli insläppt (passfaces). Liknande metoder används för att försvåra för så kallade robotar att komma in på vissa webbsidor, se robotfilter (captcha). – Ordet kognometri anspelar på biometri (kroppsavläsning) och på kognition (medvetet tänkande).
[kognition] [lösenord] [ändrad 1 november 2017]
outside the box
to think outside the box – att tänka i nya banor, att tänka på ett okonventionellt sätt. – Jämför med out-of-the-box.
[kognition] [ändrad 29 november 2018]
computational theory of mind
hypotesen att medvetandet i grunden skapas av processer som kan beskrivas som datorprogram. Alltså att allt som människor tänker och upplever är resultatet av processer i hjärnan som följer logiska regler (algoritmer). Teorin är kontroversiell. – Förkortas CTM. – Man talar också om computational theory of thought. – Se också artificiell intelligens, Lady Lovelaces invändning, Turingtest och kinesiska rummet.
computational theory of thought
hypotesen att tänkandet i grunden fungerar som ett datorprogram. Alltså att sinnesintryck och minnesbilder i hjärnan behandlas som digitala data enligt logiska regler (algoritmer). Teorin är kontroversiell. – Förkortas ctt. – Man talar också om computational theory of mind. – Se också artificiell intelligens, Lady Lovelaces invändning, Turingtest och kinesiska rummet.
Turingtest
en föreslagen metod för att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing† i artikeln Computing machinery and intelligence (länk). Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är programmerad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura testpersonen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden enbart beror på människohjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del datorprogram klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH-testet (the PHB test 😉 ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.
[ai] [kognition] [ändrad 5 september 2019]
Hawkins, Jeff
(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av företagen Palm†, Handspring† och Numenta. – Jeff Hawkins utvecklade operativsystemet Palm OS†. Han har grundat alla tre företagen i samarbete med Donna Dubinsky: Hawkins är uppfinnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om informationshantering utgår från hans bakgrund inom hjärnforskning, närmare bestämt kognitions‑forskning. Han lämnade datorbranschen 2002 för att grunda hjärnforskningsinstitutet Redwood center for theoretical neuroscience (länk). 2004 gav han ut boken On intelligence (länk), som han har skrivit tillsammans med Sandra Blakeslee (länk). I boken beskriver de en teori (memory-prediction framework – ”det förutsägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han tillsammans med Dubinsky företaget Numenta för att utveckla datorprogram som fungerar enligt principerna i On intelligence.
[jeff hawkins] [personer] [kognition] [ändrad 12 juli 2017]