kognometri

(cognometrics) –– användning av människans minne och pro­blem­lös­nings­för­måga för identi­fi­ering och åt­komst­kontroll. Exempel: att an­vänd­aren måste peka ut ett visst ansikte bland flera för att bli in­släppt (pass­faces). – Lik­nande metoder används för att för­svåra för så kallade robotar att komma in på vissa webb­sidor,– se robot­filter (captcha). –– Ordet kogno­metri an­spelar på bio­metri (kropps­avläs­ning) och på kog­ni­tion (med­vetet tänkande).

[kognition] [lösenord] [ändrad 1 november 2017]

computational theory of mind

hypotesen att medvetandet i grunden skapas av pro­cesser som kan be­skrivas som dator­­program. Alltså att allt som människor tänker och upp­lever är resultatet av pro­cesser i hjärnan som följer logiska regler (al­goritmer). Teorin är kontro­­versiell. – För­­kortas CTM. – Man talar också om computational theory of thought. – Se också arti­fi­ci­ell in­telli­gens, Lady Lovelaces invändning, Turing­­test och kinesiska rummet.

[ai] [kognition]

Turingtest

föreslaget sätt att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing i artikeln Computing machinery and intelligence (länk). Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är pro­gram­merad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura test­personen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden berodde på människo­hjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del dator­program klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH-testet (the PHB test 😉 ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.

[ai] [kognition] [ändrad 18 september 2018]

Hawkins, Jeff

(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av före­tagen Palm, Handspring och Numenta. – Jeff Hawkins ut­veck­lade operativ­­systemet Palm OS. Han har grundat alla tre företagen i sam­­arbete med Donna Dubinsky: Hawkins är upp­­finnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om in­for­­ma­tions­­hante­ring utgår från hans bak­grund inom hjärn­forskning, närmare bestämt kogni­tions-­forskning. Han lämnade data­branschen 2002 för att grunda hjärn­forsk­nings­institutet Redwood center for theoretical neuroscience (länk). 2004 gav han ut boken On intelligence (länk), som han har skrivit till­­sammans med Sandra Blakeslee (länk). I boken be­­skriver de en teori (memory-prediction frame­work – ”det för­ut­­sägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han til­l­sammans med Dubinsky företaget Numenta för att ut­­veckla dator­­program som fungerar enligt prin­­ci­perna i On intelligence.

[jeff hawkins] [personer] [kognition] [ändrad 12 juli 2017]

kognition

det medvetna tänkandet. Alltså det tänkande som vi använder när vi löser problem och fattar beslut. – Kognitionsvetenskap eller kognitions­forsk­ning utforskar hur detta faktiskt går till. Det har betydelse för utform­ning av it‑system och deras användargränssnitt. – Adjektivet kognitiv används ibland om tillämpningar av artificiell intelligens. Man talar till exempel om kognitiv it. Benämningen används om system som lagrar stora mängder information, ofta skriven i naturligt språk, behandlar informationen med språkteknik och andra metoder och sedan använder den för att dra slutsatser och svara på frågor. Ett känt exempel på kognitiv it är IBM:s Watson. – På engelska: cognition, cognitive.

[ai] [kognition] [ändrad 24 september 2018]