I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1917. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
– ”När en framstående men äldre vetenskapsman påstår att något är möjligt har han med största sannolikhet rätt. När han påstår att något är omöjligt har han troligtvis fel”;
– ”Det enda sättet att upptäcka gränserna för vad som är möjligt är att våga sig förbi dem, ut i det omöjliga”;
– ”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi.”
– De tre lagarna formulerades av sciencefictionförfattaren Arthur C Clarke (1917—2008, se Wikipedia). Två av dem publicerade han 1962 i boken Profiles of the future: An enquiry into the limits of the possible; alla tre fanns med 1973 i en reviderad upplaga av samma bok. Lag nummer tre är mest citerad.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
