Ord och uttryck i it-branschen
Stanford artificial intelligence laboratory – forskningsavdelning på Stanford‑universitetet. Heter numera SAIL-Toyota center for AI research at Stanford, se aicenter.stanford.edu. – SAIL grundades 1963, och var ledande inom artificiell intelligens på 1960- och 1970‑talen. Läs historik här. – Förkortningen SAIL står också för programspråket Stanford artificial intelligence language (se Wikipedia).
[ai] [forskningsinstitut] [förkortningar på S] [programspråk] [ändrad 14 mars 2019]
American standard code for information interchange – länge det vanligaste systemet för att representera bokstäver, siffror och andra tecken i datorer. Varje tecken representeras av ett tal. – ASCII utvecklades i USA för det engelska alfabetet, och hade först 128 tecken (sju bit). Det fanns då inga koder för bokstäver som inte ingår i det engelska alfabetet, till exempel å, ä och ö. Därför infördes senare utvidgade varianter av ASCII med åtta bit, alltså 256 tecken. De innehåller å, ä och ö med flera bokstäver. Tyvärr finns det flera varianter av utvidgad ASCII, vilket kan leda till oönskad förväxling av tecken. – ASCII‑standarden presenterades 1963, och den senaste versionen av standarden är från 1986. Sedan länge används andra teckenuppsättningar med många fler tecken i program och på webbsidor, men i webbadresser (URL:er) och e‑postadresser är det fortfarande ASCII:s ursprungliga teckenuppsättning (sju bit) som används. – Läs också om Unicode. – Se också ASCII compatible encoding.
[förkortningar på A] [standarder] [tecken] [ändrad 8 november 2019]
(1963) – amerikansk expert på it‑säkerhet och kryptering. – Bruce Schneier anses som en av de ledande på området. Han är känd för att framhäva att tekniska lösningar inte är nog för att garantera säkerhet. Han har riktat hård kritik mot den amerikanska statens säkerhetsåtgärder efter terroristattentatet den 11 september 2001 – han kallar dem för ”security theater”. – Bruce Schneier har skrivit standardverket Applied cryptography (1994, omarbetad upplaga 1996) samt böcker som Practical cryptography (med Niels Ferguson, 2003), Secrets and lies (2000), Beyond fear (2003) och Data and Goliath (2015). Han har också utvecklat krypteringsalgoritmerna Blowfish och Twofish. – Bruce Schneier var från 2014 teknisk direktör på IBM Resilient Systems (tidigare Co3 Systems) (länk), sedan 2020 direktör för säkerhetsarkitektur på Inrupt (länk). Sedan 2014 är han knuten till Harvard: länk. Han ingår också sedan 2013 i EFF:s styrelse (länk). Tidigare var Schneier ”säkerhetsfuturolog” på BT, som 2006 köpte hans företag Counterpane. Han ger ut nyhetsbrevet Crypto‑Gram (länk), och har webbplatsen schneier.com. År 2007 fick han EFF:s Pioneer Award (se länk). – Se också Schneiers lag och Bruce Schneier facts.
[bruce schneier] [it-säkerhet] [personer] [ändrad 28 februari 2021]
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow (arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset (länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
[edward lorenz] [matematik] [ändrad 8 december 2020]
(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stordatorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 1963—1969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.
[förkortningar på M] [it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 26 augusti 2021]