SAIL

Stanford artificial intelligence laboratory – forskningsavdelning på Stanford‑universitetet. Heter numera SAIL-Toyota center for AI research at Stanford, se aicenter.stanford.edu. – SAIL grundades 1963, och var ledande inom artificiell in­tel­li­gens på 1960- och 1970‑talen. Läs historik här. – Förkortningen SAIL står också för programspråket Stanford artificial intelligence language (se Wikipedia).

[ai] [forskningsinstitut] [förkortningar på S] [programspråk] [ändrad 14 mars 2019]

ASCII

American standard code for in­for­mation interchange – länge det vanligaste systemet för att representera bok­stäver, siffror och andra tecken i datorer. Varje tecken re­presenteras av ett tal. – ASCII utvecklades i USA för det engelska alfa­betet, och hade först 128 tecken (sju bit). Det fanns då inga koder för bok­­stäver som inte ingår i det engelska alfabetet, till exempel å, ä och ö. Därför in­­fördes senare ut­­vidgade varianter av ASCII med åtta bit, alltså 256 tecken. De inne­­håller å, ä och ö med flera bok­­stäver. Tyvärr finns det flera varianter av ut­vidgad ASCII, vilket kan leda till oönskad förväxling av tecken. – ASCII‑standarden presenterades 1963, och den senaste versionen av standarden är från 1986. Sedan länge används andra teckenuppsättningar med många fler tecken i program och på webbsidor, men i webbadresser (URL:er) och e‑postadresser är det fortfarande ASCII:s ursprungliga teckenuppsättning (sju bit) som används. – Läs också om Unicode. – Se också ACE.

[förkortningar på A] [standarder] [tecken] [ändrad 8 november 2019]

Lorenz, Edward

Edward Lorenz.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.

(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matema­tiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmo­sfären. Han upp­täckte då att mycket små föränd­ringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara föränd­ringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrund­ning som i normal fysik är för­sum­bar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslig­het för mycket små förändringar är en följd av den mate­ma­tiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow (arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.

Avbildning av Lorenzattraktorn.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.

– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenz­attraktorn ser ut som två spiraler som är hop­växta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsäg­bart, men mate­ma­tiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var pro­fessor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset (länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.

[edward lorenz] [matematik] [ändrad 8 december 2020]

Multics

(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stor­datorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 19631969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.

[förkortningar på M] [it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 26 augusti 2021]

Atanasoff, John Vincent

(19031995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC (Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry (19181963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn ut­vecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 november 2017]