Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna persondatorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern persondator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med målet att uppfinna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC utvecklades det grafiska användargränssnittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknadsföra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.
den första kommersiella persondatorn som liknade en modern persondator, lanserad 1981. – Xerox Star, som utvecklades på PARC, hade grafiskt användargränssnitt med fönster, mus, inbyggd nätverksanslutning och elektroniska meddelanden. Den ingick i ett system med laserskrivare, vilket då var en nyhet. Xerox Star tillämpade också principen WYSIWYG(what you see is what you get), vilket innebar att det som skrevs ut på laserskrivaren såg likadant ut som det som visades på bildskärmen. – Xerox Star var dyr. Ett system med ett par persondatorer, en server och en laserskrivare kostade ungefär 75 000 dollar, extra persondatorer kostade 16 000 dollar stycket. Det såldes sammanlagt 25 000 exemplar av Xerox Star från debuten 1981 till slutet av 1980‑talet. – Bakgrund: Xerox Star var inspirerad av Xerox Alto†, en liknande dator som hade utvecklats tio år tidigare på Xerox PARC. Xerox Alto såldes aldrig kommersiellt. Den användes internt på forskningsinstitutet och av ett fåtal externa forskare och programmerare. Men Xerox Star var ingen vidareutveckling av Xerox Alto, utan utvecklades från grunden för att säljas till företag. Xerox Star konstruerades däremot till stor del på Alto‑datorer. Den dator som gav Steve Jobs† inspiration till Macintosh var den äldre Alto, inte den senare Star. – Artikel från 1989 om Xerox Star med bilder, klicka här.
en experimentell persondator från 1970-talet, utvecklad på PARC. – Xerox Alto hade grafiskt användargränssnitt och mus, vilket den var först med. Den var inte avsedd som hemdator eller hobbydator, utan användes internt på Xerox av professionella datoranvändare, på den tiden bara programmerare och forskare. Den tillverkades från 1973 i ungefär tio år i sammanlagt ungefär två tusen exemplar. Den ingick i PARC:s satsning på att uppfinna ett datoriserat kontor. – Xerox Alto användes bland annat av Alan Kay när han utvecklade Smalltalk och av Bob Metcalfe när han utvecklade ethernet. Den inspirerade också Steve Jobs† till att utveckla Macintosh. – Xerox ledning hade däremot ringa förståelse för potentialen i Xerox Alto, och när Xerox 1981 började sälja en liknande dator, Xerox Star†, innehöll den knappast någon teknik från Alto. – Bilder på Alto finns på Digibarn Museum, klicka här, även på Internet Archive: länk.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
en uppköpt tillverkare av minidatorer. – Data General var på 1970‑talet en allvarlig utmanare till Digital†. Numera ingår Data General i EMC och varumärket används inte. – Data General grundades 1968 av avhoppare från Digital. De ville göra billigare, snabbare och enklare minidatorer än Digital gjorde, och de var framgångsrika i ett par decennier. På 1990‑talet gick Data General över till att tillverka servrar. Men företaget fick ökande problem med att hävda sig på en marknad där billiga servrar massproducerades, och det blev 1999 uppköpt av EMC. – Data Generals storhetstid beskrevs i den prisbelönta boken The soul of a new machine (1981 – En dators födelse, 1982) av Tracy Kidder(länk).
de som är födda 1961—1981, alltså 40‑talisternas barn. (Trettonde generationen sedan amerikanska frihetskriget.) – Termen 13th generation myntades av författarna Neil Howe och William Strauss i boken 13th Gen: abort, retry, ignore, fail från 1993. Den trettonde generationen kallas också för generation X. – De som är födda efter 1982 kallas för millenniegenerationen eller generation Y.
lökskalsadressering – en metod för döljande av avsändare och mottagare när meddelanden skickas genom internet. Metoden används i nätverket Tor. – Lökskalsadressering kan jämföras med att lägga ett adresserat brev i ett kuvert inuti andra adresserade kuvert, som skalen på en lök. Det yttersta kuvertet är adresserat till en person, som öppnar det och hittar ett nytt kuvert, adresserat till en annan person. Hon skickar kuvertet till den personen, som öppnar det och hittar ännu ett kuvert, adresserat till en tredje person… Detta fortsätter tills kedjan av brev når den egentliga och slutliga mottagaren, som öppnar det sista, innersta kuvertet och i det hittar ett brev. Mellanleden i kommunikationskedjan kan alltså bara läsa adressen till närmast följande led på vägen, men de kan inte se vem som är första avsändare eller slutlig mottagare. De kan inte heller läsa meddelandet. – Metoden används i digital form i nätverket Tor. Både meddelandet och adressinformationen krypteras där i flera lager, ett lager för varje router på vägen. (Detta förutsätter att routrarna har varsin publik nyckel.) Varje router kan då dekryptera ett lager och då läsa vart meddelandet ska skickas närmast. Själva meddelandet kan bara dekrypteras av mottagaren. De routrar som meddelandet har passerat genom kan alltså inte avläsa vem avsändaren och mottagaren är, och de kan inte heller läsa meddelandet. – Tekniken har utvecklats av amerikanska krigsmakten efter en idé från 1981 av krypteringsexperten David Chaum, se artikeln ”Untraceable electronic mail, return addresses, and digital pseudonyms”(länk). – Läs också om .onion.
