domain name system, domännamnssystemet – den funktion på internet som översätter domännamn som www.idg.se till IP‑adresser (sifferserier) som datorer kan handskas med. (För idg.se är IP‑adressen 217.151.199.213.) Det finns så många domännamn att ingen enskild server kan ha en förteckning som både är komplett och aktuell. I stället finns ett nät av kommunicerande DNS‑servrar som ber varandra om hjälp vid behov. – DNS utvecklades 1983 av Paul Mockapetris(länk). Det hade blivit nödvändigt på grund av internets tillväxt. Tidigare hade varje ansluten dator helt enkelt haft listor över adresserna (=sifferserier) till alla datorer som användarna behövde kommunicera med – ungefär som att vi människor har listor över de telefonnummer och e‑postadresser som vi behöver. Men redan i början av 1980‑talet hade det blivit otillräckligt. Införandet av DNS gjorde att man i stället kunde adressera med enbart mottagarens namn (domännamnet): översättningen till IP‑adresser sköts av servrar som finns på nätet. – DNS‑servrarna samarbetar och utgör en hierarki. Om en DNS‑server inte har IP‑adressen för en viss domän så frågar den en annan server, som i sin tur kan fråga en tredje server och så vidare. Det hierarkiska systemet är till för att säkerställa att kopplingen mellan domäner och IP‑adresser är korrekt. Det finns tretton rotservrar (de utgör internets rotzon) som uppdateras dagligen med aktuella namn och adresser. De är väl skyddade. – En beskrivning på svenska av DNS‑systemet från Internetstiftelsen finns på denna länk.
en film från 1983 där en ung datorentusiast lyckas avstyra kärnvapenkrig. – Han håller den amerikanska krigsmaktens datorcentral fullt upptagen med att spela luffarschack så att den inte kan starta kärnvapenvedergällning mot ett icke existerande sovjetiskt angrepp. Filmen hette WarGames även i Sverige. – Huvudpersonen David kan vara det första exemplet på en Hollywood hacker. Det är troligen WarGames som har gjort att ordet war används om ett slags uttömmande attacker och andra tilltag. – Se IMDb(länk). – The war game (Krigsspel)(länk) är en fingerad dokumentärfilm från 1965 av Peter Watkins(länk).
en version av Unix som utvecklades av Digital†. – Ultrix lanserades 1983; sista versionen, Ultrix 4.5, kom 1995. Ultrix ersattes av Digitals utförande av OSF/1†, senare kallat Tru64†.
IAB, från början Internet activities board – ett tekniskt rådgivande organ inom Internet Society, grundat 1983. – IAB har tretton medlemmar, utsedda av Internet engineering task force, IETF. IETF:s ordförande ingår alltid. Å andra sidan är det IAB som tillsätter IETF:s ordförande efter förslag från IETF:s valberedning. Syftet med IAB:s verksamhet är inte att fastställa detaljerade tekniska specifikationer, utan snarare att se till att den tekniska utvecklingen av internet har mål och mening. – Se iab.org.
eXtended Technology – den första modellen av IBM:s Personal computer(PC) som hade inbyggd hårddisk. – PC XT började säljas 1983 och avvecklades 1987. Det fanns också modeller av XT som saknade hårddisk, men hade två diskettstationer. – PC XT ersattes dels av PC AT†, dels av PS/2†.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
”DVD-Jon”(1983) – norrman som 1999 utvecklade programmet DeCSS för att kunna spela kopieringsskyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johansen drogs inför rätta för intrång i upphovsrätten, men friades efter processer som pågick i tre år. – 2005 utvecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharpmusique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musikaffär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda programmen är nerlagda. – Jon Lech Johansen har fått det norska Karolinepriset(se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johansen teknisk chef på doubleTwist Corporation(länk). – Jon Lech Johansens webbsida finns på nanocr.eu (inte uppdaterad sedan 2018), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.
Control program/microcomputers – det vanligaste operativsystemet för hemdatorer i slutet av 1970-talet. CP/M utvecklades 1973 för 8‑bitars processorer av Gary Kildall† och Dorothy McEwen†, som 1976 tillsammans grundade Digital Research†. CP/M användes i Apple II† och i många andra hemdatorer. CP/M erbjöds som alternativ till PC‑DOS i de första versionerna av IBM PC†, men konkurrerades ut av PC‑DOS. Den sista versionen av CP/M kom 1983. – En 16-bitars variant av CP/M utvecklades av Tim Paterson. Den kallades för QDOS†, köptes av Microsoft och blev PC-DOS. Digital Research utvecklade en annan 16‑bitars version av CP/M under namnet DR‑DOS†. CP/M stod först för Control program/monitor, senare för Control program/microcomputers, alternativt microprocessors. En inofficiell webbsida för CP/M finns på cpm.z80.de.
