DNS

domain name system, domännamnssystemet – den funktion på internet som översätter domän­namn som www.idg.se till IP‑adresser (sifferserier) som datorer kan handskas med. (För idg.se är IP‑adressen 217.151.199.213.) Det finns så många domännamn att ingen enskild server kan ha en förteckning som både är komplett och aktuell. I stället finns ett nät av kommunicerande DNS‑servrar som ber var­andra om hjälp vid behov. – DNS utveckla­des 1983 av Paul Mockapetris (länk). Det hade blivit nödvändigt på grund av internets tillväxt. Tidigare hade varje ansluten dator helt enkelt haft listor över adresser­na (=sifferserier) till alla datorer som användarna behövde kommunicera med – ungefär som att vi människor har listor över de telefonnummer och e‑postadresser som vi behöver. Men redan i början av 1980‑talet hade det blivit otillräckligt. Införandet av DNS gjorde att man i stället kunde adressera med enbart mottagarens namn (domännamnet): översättningen till IP‑adresser sköts av servrar som finns på nätet. – DNS‑servrar­na samarbetar och utgör en hierarki. Om en DNS‑server inte har IP‑adressen för en viss domän så frågar den en annan server, som i sin tur kan fråga en tredje server och så vidare. Det hierarkiska systemet är till för att säkerställa att kopplingen mellan domäner och IP‑adresser är korrekt. Det finns tretton rotservrar (de utgör internets rotzon) som uppdateras dagligen med aktuella namn och adresser. De är väl skyddade. – En beskrivning på svenska av DNS‑systemet från Internetstiftelsen finns på denna länk.

[förkortningar på D] [domäner] [ändrad 4 maj 2022]

WarGames

en film från 1983 där en ung dator­entusiast lyckas avstyra kärnvapenkrig. – Han håller den amerikanska krigsmaktens datorcentral fullt upptagen med att spela luffarschack så att den inte kan starta kärnvapenvedergällning mot ett icke existerande sovjetiskt angrepp. Filmen hette WarGames även i Sverige. – Huvudpersonen David kan vara det första exemplet på en Hollywood hacker. Det är troligen WarGames som har gjort att ordet war används om ett slags uttöm­mande attacker och andra tilltag. – Se IMDb (länk). – The war game (Krigsspel) (länk) är en fingerad dokumentärfilm från 1965 av Peter Watkins (länk).

[film] [hackare] [ord på war] [ändrad 8 september 2021]

Internet architecture board

IAB, från början Inter­net activities board – ett tekniskt rådgivande organ inom Internet Society, grundat 1983. – IAB har tretton med­lemmar, utsedda av Internet engineering task force, IETF. IETF:s ord­för­ande ingår alltid. Å andra sidan är det IAB som tillsätter IETF:s ord­förande efter för­slag från IETF:s valberedning. Syftet med IAB:s verk­sam­het är inte att fast­ställa detaljerade tekniska specifikationer, utan snarare att se till att den tekniska utvecklingen av inter­net har mål och mening. – Se iab.org.

[internets ledande organ] [ändrad 3 april 2017]

Lorenz, Edward

Edward Lorenz.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.

(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matema­tiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmo­sfären. Han upp­täckte då att mycket små föränd­ringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara föränd­ringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrund­ning som i normal fysik är för­sum­bar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslig­het för mycket små förändringar är en följd av den mate­ma­tiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow (arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.

Avbildning av Lorenzattraktorn.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.

– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenz­attraktorn ser ut som två spiraler som är hop­växta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsäg­bart, men mate­ma­tiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var pro­fessor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset (länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.

[edward lorenz] [matematik] [ändrad 8 december 2020]

Johansen, Jon Lech

”DVD-Jon” (1983) – norrman som 1999 ut­vecklade pro­­grammet DeCSS för att kunna spela kopi­erings­­skyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johansen drogs inför rätta för intrång i upphovsrätten, men friades efter processer som på­gick i tre år. – 2005 ut­vecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharpmusique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musikaffär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda programmen är nerlagda. – Jon Lech Johansen har fått det norska Karoline­­priset (se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johan­sen teknisk chef på double­Twist Corporation (länk). – Jon Lech Johan­sens webbsida finns på nanocr.eu (inte upp­daterad sedan 2018), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.

[jon lech johansen] [personer] [upphovsrätt] [ändrad 4 februari 2022]

CP/M

Control program/microcomputers – det vanligaste operativ­­systemet för hemdatorer i slutet av 1970-talet. CP/M ut­­veck­lades 1973 för 8‑bitars processorer av Gary Kildall† och Dorothy McEwen†, som 1976 tillsammans grundade Digital Research†. CP/M användes i Apple II† och i många andra hem­­datorer. CP/M erbjöds som alternativ till PC‑DOS i de första versionerna av IBM PC†, men konkurrerades ut av PC‑DOS. Den sista versionen av CP/M kom 1983. – En 16-bitars variant av CP/M utvecklades av Tim Pater­­son. Den kallades för QDOS†, köptes av Micro­soft och blev PC-DOS. Digital Research utvecklade en annan 16‑bitars ­version av CP/M under namnet DR‑DOS†. CP/M stod först för Control program/monitor, senare för Control program/micro­­computers, alterna­tivt microprocessors. En in­­offi­ciell webb­­sida för CP/M finns på cpm.z80.de.

[it-historia] [operativsystem] [ändrad 25 september 2020]