Datalagen

en avskaffad svensk lag som förbjöd användning utan tillstånd av personuppgifter i it‑system. – Datalagen stiftades 1973, då det bara var storföretag och myndigheter som hade datorer, och gällde till 1998, då den ersattes av Personuppgiftslagen† (som i sin tur har ersatts av EU:s Dataskyddsförordning). Datalagen var den första lagen i världen i sitt slag, och ansågs på sin tid som föredömlig. Lagen var mycket strikt: all registrering av personuppgifter i it-system krävde tillstånd av det som då hette Datainspektionen (numera: Integritetsskyddsmyndigheten). Datalagen föreskrev också att alla medborgare hade rätt att begära ut registrerade uppgifter om sig själva och att begära ändring om något var fel. – Men på 1980‑talet, när persondatorer och ordbehandlare började bli vanliga, blev Datalagens bestämmelser omöjliga att upprätthålla, eftersom människor dagligen skrev personnamn och andra personuppgifter med sina persondatorer utan att reflektera över att det krävdes tillstånd. Journalisten Anders R Olsson† visade på det orimliga i Datalagen när han 1992 begärde tillstånd av Datainspektionen att infoga personuppgifter i ett bokmanus som han skrev på sin dator. Datainspektionen avslog hans begäran, men regeringen undanröjde Datainspektionens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Lagtexten, som alltså inte gäller längre, finns på denna länk. – På engelska: The Data Act.

[inaktuellt] [lagar] [29 juni 2021]

Sybilattack

(Sybil attack) – röstfusk i renommésystem – ett stort antal påhittade deltagare används för att snedvrida det sammanlagda utfallet av bedömningarna. Angriparen skapar många falska identiteter i renommésystemet och använder dem sedan för ett manipulera omröstningen. Antingen kan Sybilattacken gå ut på att höja någons rankning i re­nommé­systemet på ett orättvist sätt eller på att sänka den. – Motåtgärder går ut på att på något sätt se till att en person (en entitet) kan skaffa bara en identitet i renommésystemet. Detta innebär oftast att man får göra avkall på deltagarnas anonymitet. Men det finns program som försvårar Sybilattacker på andra sätt, till exempel Sybilguard, se denna länk. – Namnet: Sybilattacker är uppkallade efter boken Sybil av Flora Retha Schreiber från 1973: den hand­lar om en kvinna med så kallad personlighetsklyvning. Pseudo-spoofing är ett mindre vanligt ord för samma slags röstfusk.

[attacker] [identitet] [sociala medier] [ändrad 18 juni 2017]

Clarkes lagar

  1. – ”När en framstående men äldre vetenskapsman påstår att något är möjligt har han med största sannolikhet rätt. När han påstår att något är omöjligt har han troligtvis fel”;
  2. – ”Det enda sättet att upptäcka gränserna för vad som är möjligt är att våga sig förbi dem, ut i det omöjliga”;
  3. – ”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi.”

– De tre lagarna formulerades av sciencefictionförfattaren Arthur C Clarke (1917—2008, se Wikipedia). Två av dem publicerade han 1962 i boken Profiles of the future: An enquiry into the limits of the possible; alla tre fanns med 1973 i en reviderad upplaga av samma bok. Lag nummer tre är mest citerad.

[forskning och experimentell teknik] [lagar] [ändrad 2 maj 2017]

SHA-2

en algoritm för beräkning av kondensat (hashar) avsedd för krypterad datakommunikation. – SHA‑2 ska med början 2016 ersätta föregångaren SHA‑1 i protokollet HTTPS, som används för säker kommunikation på webben. SHA‑1, som är från 1973, anses inte längre säker. SHA‑2 är från 2001 och har utvecklats av NSA. Algoritmen anses säker för överskådlig framtid. – Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och uttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan höga kostnader. (Läs också om SHA och SHA‑3.)

[kryptering] [matematik] [ändrad 10 april 2020]

SHA-1

en algoritm för kondensat (hashar) som används i krypterad datakommuni­ka­tion. – SHA‑1 används bland annat på webben i protokollet HTTPS, men det ska bytas ut mot SHA‑2 med början 2016. – SHA‑1 är från 1973, och anses inte längre säkert mot angripare med stora resurser. Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och kontantuttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan stora kostnader. (Läs också om SHA.) – I februari 2017 meddelade Google att forskare på Google i samarbete med det neder­länd­ska institutet CWI (länk) hade lyckats framställa en kollision med SHA‑1. Med andra ord: de har lyckats framställda identiska kon­den­sat av två olika datamängder. Detta är egentligen att vänta, se lådprincipen, men det är första gången som det har demonstrerats, och det gör SHA‑1 bevisat opålitligt. – Läs mer på Googles blogg. – I januari 2020 uppgav forskare i Frankrike och Singapore att de upptäckt ett allvarligt fel i SHA-1 – se detta pressmeddelande.

[it-säkerhet] [matematik] [ändrad 27 januari 2020]

hårddisk

Bild från 1956: två män skjuter en hårddisk på fem megabyte uppför en ramp. Den ser ut att vara 1,80 meter hög och väger enligt uppgift 250 kg.
Fem megabyte 1956.

det vanligaste mediet för datalagring. Håller på 2010-talet gradvis på att ersättas av SSD. – En hårddisk är en snabbt roterade rund skiva med magnetiserbar beläggning. En rörlig läsarm används för att läsa och skriva data på hårddiskens yta, som armen på en skivspelare. Skrivning sker genom att små ytor på hårddiskens yta magnetiseras (eller avmagnetiseras); läsning sker genom att magnetiseringen mäts. – I själva verket består en modern hårddisk av flera skivor i samma kabinett. De roterar runt samma axel. – På engelska skiljer man mellan disk (enskild skiva) och drive (enheten). Gentemot datorns operativ­system beter sig en hårddisk med många skivor (disks) som en enda disk (drive). – Hårddisken utvecklades på 1950-talet av IBM. Den första hårddisken var stor som ett skåp, vägde 250 kg och rymde fem megabyte. Hårddiskar kallades länge för ”Winchester drives” efter en modell från IBM, släppt 1973. – De första persondatorerna saknade inbyggd hårddisk, vilket inte alltid uppfattades som en brist. Det var först i mitten av 1980-talet som det blev vanligt med inbyggd hårddisk på persondatorer. Kapaciteten var då ofta 20 megabyte. – Upptäckten av jättemagnetoresistans, som belönades med Nobelpriset 2007 (se denna länk), ledde till att hårddiskarnas storlek kunde minskas radikalt. Ett resultat blev att den som köpte den första iPod år 2001 kunde välja mellan fem eller tio gigabyte på hårddisken. Alltså tusen gånger mer än den första hårddisken, men i en apparat som man kunde ha i fickan. På 2010-talet är hårddiskar med terabyte-kapacitet inget ovanligt. – Det som motiverar övergången till SSD är inte den mekaniska hållbarheten i första hand, utan det att hårddiskar, med sin läsarm som måste förflyttas, är långsammare än SSD, vilket är betydelsefullt när man har krav på snabb dataåtkomst. En SSD kan dessutom ges vilken form som helst, vilket ger friare möjligheter till formgivning. – Hårddiskar kallas på svenska i Finland ofta för hårdskivor.

[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 19 december 2019]

Karlqvist, Olle

(1922—1976) – svensk data­pionjär som deltog i ut­veck­lingen av de första svenska datorerna BARK† och BESK†. När Karlqvist ut­veck­lade magnetminnen upp­täckte han 1953 ett fysi­ka­liskt feno­men som är känt som Karl­qvist­fältet (se här), och som man måste ta med i beräkningarna vid konstruk­tion av hård­diskar och läs­huvuden. Karlqvist blev senare teknisk chef på Facit. Han gav 1973 ut en ADB‑ordbok. – Läs mer på denna webbsida.

[it-historia] [personer] [ändrad 7 november 2017]

Sinclair

Sinclair ZX Spectrum.
Sinclair ZX Spectrum.

en engelsk tillverkare av hemdatorer 19731986. Grundad och ledd av uppfinnaren Clive Sinclair (1940–2021). – Sinclair är känt för de två datorerna Sinclair ZX80 från 1980 och Sinclair ZX Spectrum från 1982. Sinclair ZX80 såldes för 100 pund; som byggsats för 80 pund. Den bestod av dator och tangentbord i ett stycke, och anslöts till en vanlig tv. Lagringsminnet var en kassettspelare. – Sinclair ZX Spectrum var en klassisk hobbydator som ett tag sålde bäst av alla hemdatorer i Storbritannien. Totalt såldes den i över fem miljoner exemplar. Den var i stort sett ett tangentbord med inbyggd dator. Den kom i flera modeller och såldes 1982–1992. Över 24 000 program har utvecklats för ZX Spectrum; de flesta är spel. – Företaget Sinclair Research råkade, trots försäljningssuccén med ZX Spectrum, i ekonomiska svårigheter i mitten av 1980‑talet. Det berodde på att datorn Sinclair QL floppade, och på en storslagen satsning på utvecklingslabbet Metalab. Det ledde till att Clive Sinclair sålde rätten till produkterna till konkurrenten Amstrad, som ett tag fortsatte att tillverka och sälja produkterna under varumärket Sinclair. – Clive Sinclair fortsatte att driva Sinclair Research (arkiverad webbsida från 2010) och ägnade sig åt olika uppfinningar, bland annat en elektrisk cykel och en miniatyrradio. Sedan 1997 hade företaget bara en anställd, Clive Sinclair själv. – 2013 återskapade Elite Systems Sinclair ZX Spectrum i form av ett tangentbord som ansluts till surfplattor med Bluetooth, se Elite Systems webbsidor. Och i november 2014 blev det känt att Clive Sinclair hade gett sin välsignelse åt pro­jektet Sinclair Spectrum Vega, som skulle återuppliva Sinclair ZX som en ren spelkonsol. – Se tillverkarens Retro Computers webbsidor (länk). Retro Computer tog emot över en halv miljon pund i gräsrotsfinansiering, men levererade inga datorer, och trädde i likvidation i början av 2019.

[företag] [hobby] [nerlagt] [nostalgi] [persondatorer] [spel] ändrad 17 september 2021]

cicero

typografiskt mått: 4,5 millimeter (exakt) sedan 1973, tidigare (exakt) 4,5108 millimeter. Det äldre måttet förekommer fortfarande. En cicero är tolv punkter. – Cicero är ett europeiskt typografiskt mått som i USA motsvaras av det aningen mindre pica. – Måttet cicero används numera inte så mycket. Delmåttet punkt (0,375 millimeter), däremot, används fortfarande vid stilsättning för att ange teckenstorlek, eftersom det är mer precist än millimeter. Andra mått som satsyta och indrag, som förr angavs i cicero, anges numera däremot oftast i millimeter. – Uppkallat efter den romerska vältalaren och politikern Marcus Tullius Cicero (106-43 f v t, se Wikipedia).

[typografi] [ändrad 15 april 2017]

punkt

  1. – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
  2. – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
    • – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
    • amerikansk typografisk punkt:
      1. – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
      2. – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.

    – Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;

  3. – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
  4. – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
  5. – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
  6. – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).

[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 5 maj 2020]