Project Kuiper

Amazons projekt för att leverera bredband trådlöst direkt till abonnent från satelliter. – I juli 2020 gav amerikanska FCC Amazon tillstånd att påbörja projektet genom att skicka upp 3 236 satelliter i låga banor – 590, 610 och 630 kilometer över jordytan. Project Kuiper ska ge täckning från 56 grader nordlig bredd till 56 grader sydlig bredd, vilket för Sveriges del innebär att bara södra Skåne får täckning. Projektet beräknas kosta tio miljarder dollar. Det finns inga uppgifter om tidsplan eller om avgifter för abonnenter. – Namnet: Projekt Kuiper är uppkallat efter astronomen Gerard Kuiper (1905–1973, se Wikipedia). – Se Amazons webbsidor.

[bredband] [trådlöst] [rymden] [2 augusti 2020]

Olsson, Anders R

Anders Rolf Olsson (1953—2012) – en svensk journalist med stort engagemang för yttrandefrihet. – Anders R Olsson blev 1992 som första och enda författare och journalist i Sverige förbjuden att använda dator för att skriva en bok. Förbudet motiverades med att manuskriptet innehöll personnamn och alltså ut­gjorde ett personregister. – I själva verket hade många för­fatt­a­re och journalister då redan skrivit böcker med dator, men Anders R Olsson ville pröva tillämpningen av den dåvarande Datalagen, som uppenbarligen hade blivit föråldrad. Han ansökte därför hos dåvarande Datainspektionen†, att skriva boken. DI avslog hans an­sökan och förbjöd honom uttryck­ligen att skriva boken med dator. Regeringen upphävde kort därefter Datainspektion­ens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Datainspektionens tolkning av dåvarande Datalagen var i princip korrekt (om man bortser från Tryckfrihetsförordningen), eftersom Datalagen behandlade alla personuppgifter i datorläsbar form på samma sätt, oavsett var de fanns och vad de skulle användas till. All behandling av personuppgifter krävde tillstånd. Lagen stiftades 1973 när inga privatpersoner hade dator, och när sådant som ordbehandling och diskussionsforum i datornätverk inte existerade i nämnvärd omfattning. Med persondatorernas genombrott på 1980‑talet hade lagen i praktiken blivit omöjlig att tillämpa: tiotusentals svenskar bröt mot Datalagen varje gång de satt vid sin dator och skrev ett personnamn. – Datalagen ersattes 1998 av (den sedermera upphävda) Personuppgiftslagen†, PuL, som gjorde uttryckliga undantag för behandling av personuppgifter för ändamål som föll under Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och som också skilde mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter. Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s dataskyddsförordning (GDPR). – Mer om Anders R Olsson i Wikipedia. – Anders R Olssons webbsidor finns bevarade på anders‑r‑olsson.se.

– In English: Anders R Olsson (1953—2012) was a Swedish writer and a champion for the freedom of speech. He has the distinction of being the only Swedish writer to be, for a short while, prohibited by the Swedish data protection authority (Datainspektionen) to use a computer for writing a book. Olsson had applied for permission to do that, but that was turned down in 1992. The Swedish government later overruled the Data protection authority’s decision, citing Olsson’s right to exercise his constitutional freedom of speech. If Olsson hadn’t applied for permission, the Data protection authority would probably have ignored him. – Olsson’s purpose was to demonstrate that the then current law of data protection was obsolete; the law, dating from 1973, prohibited all computer processing of personal data without permission, regardless of purpose. By 1992, of course, tens of thousands of Swedes broke that law daily by typing names into their computers, but the law was still on the books. – In 1998, the new Personal data act (Personuppgiftslagen) superseded the older law and allowed unlicensed processing of personal data for purposes falling under the freedom of expression. The Personal data act was in 2018 in turn superseded by EU’s General data protection act, GDPR. – For more summaries in English, click here.

[personer] [rättsfall] [tryckfrihet] [ändrad 12 februari 2020]

Sybilattack

(Sybil attack) – röstfusk i renommésystem – ett stort antal påhittade deltagare används för att snedvrida det sammanlagda utfallet av bedömningarna. Angriparen skapar många falska identiteter i renommésystemet och använder dem sedan för ett manipulera omröstningen. Antingen kan Sybilattacken gå ut på att höja någons rankning i re­nommé­systemet på ett orättvist sätt eller på att sänka den. – Motåtgärder går ut på att på något sätt se till att en person (en entitet) kan skaffa bara en identitet i renommésystemet. Detta innebär oftast att man får göra avkall på deltagarnas anonymitet. Men det finns program som försvårar Sybilattacker på andra sätt, till exempel Sybilguard, se denna länk. – Namnet: Sybilattacker är uppkallade efter boken Sybil av Flora Retha Schreiber från 1973: den hand­lar om en kvinna med så kallad personlighetsklyvning. Pseudo-spoofing är ett mindre vanligt ord för samma slags röstfusk.

[attacker] [identitet] [sociala medier] [ändrad 18 juni 2017]

.io

en landsdomän som ofta används av it‑företag. Det har i praktiken blivit en allmän toppdomän. – .io är egentligen landsdomän för Brittiska territoriet i Indiska oceanen (se Wikipedia), även känt som BIOT eller Chagosöarna. .io står alltså för Indiska oce­anen. Domän­en .io administreras av nic.io (nic.io), och används av företag i hela världen, kanske därför att förkort­ningen .io kan tolkas som I/O (input/output). – Chagosöarna är föremål för en tvist mellan Storbritannien och Mauritius, som gör anspråk på öarna. Internationella domstolen i Haag (länk) och FN (länk) har 2019 uppmanat Storbritannien att överlämna öarna till Mauritius. Hela befolkningen på Chagosöarna tvångsförflyttades mellan 1967 och 1973 för att USA skulle kunna bygga en flygbas på den största ön, Diego Garcia. All befolkning på öarna, ungefär 3 000 personer, sedan dess är amerikansk och brittisk militär personal. Det är ovisst vad som händer med landsdomänen .io ifall Chagosöarna överlämnas till Mauritius.

[landsdomäner] [ändrad 4 juni 2019]

Clarkes lagar

  1. – ”När en framstående men äldre vetenskapsman påstår att något är möjligt har han med största sannolikhet rätt. När han påstår att något är omöjligt har han troligtvis fel”;
  2. – ”Det enda sättet att upptäcka gränserna för vad som är möjligt är att våga sig förbi dem, ut i det omöjliga”;
  3. – ”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi.”

– De tre lagarna formulerades av sciencefictionförfattaren Arthur C Clarke (1917—2008, se Wikipedia). Två av dem publicerade han 1962 i boken Profiles of the future: An enquiry into the limits of the possible; alla tre fanns med 1973 i en reviderad upplaga av samma bok. Lag nummer tre är mest citerad.

[forskning och experimentell teknik] [lagar] [ändrad 2 maj 2017]

SHA-2

en algoritm för beräkning av kondensat (hashar) avsedd för krypterad datakommunikation. – SHA‑2 ska med början 2016 ersätta föregångaren SHA‑1 i protokollet HTTPS, som används för säker kommunikation på webben. SHA‑1, som är från 1973, anses inte längre säker. SHA‑2 är från 2001 och har utvecklats av NSA. Algoritmen anses säker för överskådlig framtid. – Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och uttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan höga kostnader. (Läs också om SHA och SHA‑3.)

[kryptering] [matematik] [ändrad 10 april 2020]

SHA-1

en algoritm för kondensat (hashar) som används i krypterad datakommuni­ka­tion. – SHA‑1 används bland annat på webben i protokollet HTTPS, men det ska bytas ut mot SHA‑2 med början 2016. – SHA‑1 är från 1973, och anses inte längre säkert mot angripare med stora resurser. Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och kontantuttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan stora kostnader. (Läs också om SHA.) – I februari 2017 meddelade Google att forskare på Google i samarbete med det neder­länd­ska institutet CWI (länk) hade lyckats framställa en kollision med SHA‑1. Med andra ord: de har lyckats framställda identiska kon­den­sat av två olika datamängder. Detta är egentligen att vänta, se lådprincipen, men det är första gången som det har demonstrerats, och det gör SHA‑1 bevisat opålitligt. – Läs mer på Googles blogg. – I januari 2020 uppgav forskare i Frankrike och Singapore att de upptäckt ett allvarligt fel i SHA-1 – se detta pressmeddelande.

[it-säkerhet] [matematik] [ändrad 27 januari 2020]

hårddisk

Bild från 1956: två män skjuter en hårddisk på fem megabyte uppför en ramp. Den ser ut att vara 1,80 meter hög och väger enligt uppgift 250 kg.
Fem megabyte 1956.

det vanligaste mediet för datalagring. Håller på 2010-talet gradvis på att ersättas av SSD. – En hårddisk är en snabbt roterade rund skiva med magnetiserbar beläggning. En rörlig läsarm används för att läsa och skriva data på hårddiskens yta, som armen på en skivspelare. Skrivning sker genom att små ytor på hårddiskens yta magnetiseras (eller avmagnetiseras); läsning sker genom att magnetiseringen mäts. – I själva verket består en modern hårddisk av flera skivor i samma kabinett. De roterar runt samma axel. – På engelska skiljer man mellan disk (enskild skiva) och drive (enheten). Gentemot datorns operativ­system beter sig en hårddisk med många skivor (disks) som en enda disk (drive). – Hårddisken utvecklades på 1950-talet av IBM. Den första hårddisken var stor som ett skåp, vägde 250 kg och rymde fem megabyte. Hårddiskar kallades länge för ”Winchester drives” efter en modell från IBM, släppt 1973. – De första persondatorerna saknade inbyggd hårddisk, vilket inte alltid uppfattades som en brist. Det var först i mitten av 1980-talet som det blev vanligt med inbyggd hårddisk på persondatorer. Kapaciteten var då ofta 20 megabyte. – Upptäckten av jättemagnetoresistans, som belönades med Nobelpriset 2007 (se denna länk), ledde till att hårddiskarnas storlek kunde minskas radikalt. Ett resultat blev att den som köpte den första iPod år 2001 kunde välja mellan fem eller tio gigabyte på hårddisken. Alltså tusen gånger mer än den första hårddisken, men i en apparat som man kunde ha i fickan. På 2010-talet är hårddiskar med terabyte-kapacitet inget ovanligt. – Det som motiverar övergången till SSD är inte den mekaniska hållbarheten i första hand, utan det att hårddiskar, med sin läsarm som måste förflyttas, är långsammare än SSD, vilket är betydelsefullt när man har krav på snabb dataåtkomst. En SSD kan dessutom ges vilken form som helst, vilket ger friare möjligheter till formgivning. – Hårddiskar kallas på svenska i Finland ofta för hårdskivor.

[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 19 december 2019]

Karlqvist, Olle

(1922—1976) – svensk data­pionjär som deltog i ut­veck­lingen av de första svenska datorerna BARK† och BESK†. När Karlqvist ut­veck­lade magnetminnen upp­täckte han 1953 ett fysi­ka­liskt feno­men som är känt som Karl­qvist­fältet (se här), och som man måste ta med i beräkningarna vid konstruk­tion av hård­diskar och läs­huvuden. Karlqvist blev senare teknisk chef på Facit. Han gav 1973 ut en ADB‑ordbok. – Läs mer på denna webbsida.

[it-historia] [personer] [ändrad 7 november 2017]

Aiken, Howard

amerikansk datorpionjär (1900—1973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper† under andra världskriget datorn Mark I†, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som kon­struk­tör av den första datorn, även om John Mauchly† och J Presper Eckert† också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses† Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus†, byggdes av Tom Flowers†. – Mer om Aiken på denna sida.

[datorpionjärer] [howard aiken] [it-historia] [ändrad 19 november 2019]