OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett Ponzi scheme. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och är nu (maj 2020) utlämnad till USA, där han sitter i häkte. Han anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [11 maj 2020]

open banking

öppna banktjänster – möjlighet och rätt för utomstående företag att läsa och behandla kontouppgifter och andra data från banker och finansföretag. En följd av det är till exempel att en  privatperson ska kunna uträtta sina bankärenden från ett program (en app) från ett annat företag än banken. Tjänster från flera banker och finansföretag ska kunna hanteras i samma app. Detta förutsätter att villkor för identifiering och dataskydd är uppfyllda.  – Införandet av öppna banktjänster är en konsekvens av EU:s andra betaltjänstdirektiv, PSD 2.

[betalningar] [10 januari 2020]

DCEP

digital currency electronic payment – en påstådd digital centralbankspeng som enligt rykten ska ges ut av Kinas centralbank (www.pbc.gov). DCEP, eller DC/EP, ska motsvara Kinas valuta renminbi, även kallad yuan, med kursen 1:1. I ett uttalande i december 2019 (länk) förnekade Kinas centralbank att den ger ut digitala pengar och varnade för bedragare som erbjuder handel med ”DCEP”. Men i januari 2020 uppgavs att det ska inledas försöksverksamhet med DCEP i Kina. Det uppges att DCEP ska vara baserat på en blockkedja – det är alltså en kryptovaluta – och ger myndigheterna möjlighet att kartlägga alla betalningar som görs med DCEP.

[förkortningar på D] [elektroniska pengar] [5 januari 2019]

point of sale

(POS) – försäljningsplats, försäljningspunkt – den plats där kunden betalar för det som hon köper. Ordet används om kassaapparater, kortläsare och annan betalningsutrustning som säljaren har (point‑of‑sale terminals). På svenska används förkortningen POS ibland i denna betydelse. – Ordet försäljningsställe används, till skillnad från de två orden här ovanför, oftast om butiken, kiosken eller torgståndet.

[betalningar] [ändrad 18 december 2019]

Coinminer.Statinko

ett botnät för kryptokapning som använder YouTube för kommunikation mellan de kapade datorerna (zombies). Meddelandena läggs in i den beskrivande texten till YouTube‑videor. Anledningen till att man gör så är att anrop till YouTube är så vanliga att program som granskar datorers internetanrop för att upptäcka meddelanden till och från skadeprogram inte reagerar på dem. – Läs mer på Welivesecuritys webbsidor. – Statinko är ett botnät som i andra former är känt sedan 2012 och som troligen kommer från Ryssland eller dess grannländer, men Coinminer.Statinko upptäckes i december 2019.

[kryptovalutor] [skadeprogram] [4 december 2019]

Facebook Pay

en betaltjänst som lanserades av Facebook i december 2019. Den kan användas för vissa köp och för betalningar från person till person. Facebook Pay är inledningsvis tillgängligt bara i USA. – Se Facebooks webbsidor. – Facebook Pay ska inte förväxlas med Facebooks planerade kryptovaluta Libra.

[betalningar] [3 december 2019]