måldata

datamängd som är det önskade resultatet av en programkörning. Datamängden som programkörningen bearbetar kallas för källdata – Måldata kan vara en datamängd som är definierad i begreppsliga termer, till exempel ”ta fram alla svenskar som har motorcykelkörkort”. När det gäller artificiell intelligens, som i maskininlärning eller artificiella neuronnät, kan måldata var ett eller flera kända värden: programkörningen går då ut på att träna programmet att räkna fram det önskade värdet. Källdata (eller träningsdata) kan då vara tiotusen bilder på ugglor, måldata är att programmet svarar uggla när det får se bild nummer 10 001 (testdata) på en uggla. – Det förutsätts att användaren har möjlighet att kontrollera att beräknade måldata motsvarar de ställda kraven (validering). – På engelska: target data.

[artificiell intelligens] [data] [programkörning] [4 januari 2018]

boosting

förstärkning, förbättring, trimning; to boost – att förstärka, att sätta fart på – allmänt ord för att göra något snabbare och / eller mer effektivt. Ordet används i synnerhet om maskininlärning. Då står det för sätt att få mer precisa resultat genom att förbättra algoritmerna.

[maskininlärning] [språktips] [3 september 2018]

faltning

(convolution, på svenska också konvolution) – en matematisk operation som visar hur mycket två funktioner överlappar när den ena rör sig över den andra. Används ofta i maskininlärning för motivigenkänning. – Faltning kan vara lättast att förstå om man visualiserar: Man ritar upp funktionerna som kurvor. Den ena står still, den andra rör sig i en jämn rörelse längs den horisontella axeln. Detta genererar en tredje kurva som visar hur stor del av den första (stillastående) kurvans yta som ryms inom den andra (rörliga) kurvans yta vid varje punkt i rörelsen. Det kan alltså bli allt mellan noll och hundra procent. En ingående beskrivning med animeringar finns på Mathematica. – Ordet kommer av tyska Faltung, vikning. – Läs också om faltningsnätverk.

[maskininlärning] [matematik] [ändrad 12 juni 2020]