artificiell intelligens

(artificial intelligence, ofta förkortat AI) – program som efterliknar mänsk­ligt beteende och tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det. Det finns två huvud­­rikt­ningar:

  • – Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI-program som användbara redskap.–

– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:

  • Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en män­ni­­ska med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
  • Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet skriver sina egna algoritmer och förbättrar dem. An­vänd­a­ren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det fungerar. Datorns fördel är att den kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.

– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bild­analys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑pro­gram är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cell­auto­mater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskin­in­lär­ning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning.

– Läs också om Partnership on AI.

[ai]