information foraging

informationsletande – beteckning på hur människor letar efter information på internet. Det gäller i synnerhet hur de bedömer tillgängliga möjliga källor till användbar information: är det värt besväret att klicka på den här länken för att eventuellt få veta mer, eller ska jag försöka någon annan stans? Forskare talar om vinstkvoten (rate of gain). Vinstkvoten är värdet av informationen delat med kostnaden (tid och besvär, eventuellt också pengar) för att anskaffa informationen. – Teorin om informationsletande utvecklades på 1990‑talet av de amerikanska forskarna Peter Pirolli (peterpirolli.com) och Stuart Card (länk), båda då på PARC. – Det engelska ordet foraging står för hur djur bedömer och väljer mellan olika tänkbara källor till föda.

[beteende] [informationsinsamling] [ändrad 13 november 2019]

en enda källa till sanning

principen att information ska hanteras så att varje uppgift finns bara på ett ställe och bara kan ändras på det stället. Alla andra processer och funktioner som har behov av den uppgiften måste hämta den utan ändringar från den enda källan. Det kan göras med pekare. Principen en enda källa till sanning kan tillämpas på databaser, dokumentsamlingar och systemutveckling. – På engelska: single source of truth, SSOT.

[databaser] [systemutveckling] [2 oktober 2019]

avkodning

översättning av data från en form till en annan; tolkning, uttydning. Ordet avkodning används främst om översättning av sådan kod som inte används för att hemlighålla information för obehöriga (kryptering), utan som används som ett praktiskt sätt för överföring och sortering av information. Exempel på kod som avkodas är ASCII och artikelnummer i varukataloger. – Översättning av krypterad text till klartext kallas för dekryptering.

[informationshantering] [kryptering] [ändrad 9 september 2019]

Elasticsearch

en databashanterare avsedd för att möjliggöra snabba sökningar i stora datamängder. Det är en databashanterare av typen NoSQL, det vill säga att den inte är använder relationsdatabasmodellen. Den är inriktad på information i dokument, inte tabeller. – Elasticsearch utvecklades av Shay Banon (länk), först 2004 under namnet Compass. Ett grundligt omarbetat utförande kom 2010 med namnet Elasticsearch.– Elasticsearch kallas ibland för sökmotor, men det är alltså snarare en databashanterare avsedd för sökningar i stora datamängder, och informationen är bara tillgänglig för databasens ägare. Det kallas ibland för enterprise search engine – företagssökmotor. Det är inte meningen att vem som helst ska kunna söka i Elasticsearch-databaser. Elasticsearch är delvis skrivet i öppen källkod. – Se elastic.co.

[databaser] [sökningar] [16 augusti 2019]