formulär

ett dokument, eller del av dokument, med fördefinierade men icke ifyllda fält. Fälten ska fyllas i av en person som ska lämna uppgifter till formulärets utgivare. Vad som ska stå i fälten (till exempel namn och adress) anges med ledtexter (labels). En sådan uppgift kallas för formuläruppgift (form entry). Formulär som ska fyllas i på webbsidor är oftast avsedda för automatisk behandling. De har ofta funktioner som gör det svårt eller omöjligt att mata in fel slags uppgifter i fält, eller som fyller i vissa uppgifter automatiskt. (Om man har angett postnummer fyller formuläret automatiskt i postort.) Användaren kan också ange i webbläsarens inställningar hur formulär ska fyllas i, vilket sedan sker automatiskt. – På engelska: form. – Man talar också om frågeformulär (questionnaires) som brukar vara avsedda för fritt formulerade svar.

[informationsinsamling] [4 januari 2019]

data broker

datamäklare – företag som samlar in och sammanställer information om privatpersoner och säljer informationen vidare till andra företag. – I januari 2019 skrev Apples chef Tim Cook en artikel där han föreslog att USA:s kongress skulle införa krav på att datamäklare registrerar sig, att de skulle överses av FTC och åläggas att informera de registrerade om vilken information de har om dem. De registrerade skulle också kunna begära att informationen om dem raderas. (Artikeln publicerades i tidskriften Time, som då inte var tillgänglig på webben i Europa.)

[personlig integritet] [personuppgifter] [23 januari 2019]

sharding

uppdelning av en databas i flera delar som kallas för shards (skärvor). Det görs för att korta söktiderna i databasen: en tumregel är nämligen att söktiden i en databas ökar med kvadraten på antalet poster. – Uppdelningen görs horisontellt, det vill säga att varje shard består av ett antal hela rader i databasen. Varje shard fungerar självständigt som källa till data. Shards kan köras på olika servrar och på olika platser. – Skillnaden mellan sharding och det som kallas för horisontell partitionering kan sägas vara att horisontell partitionering är att dela upp innehållet i databasen inom ramen för samma instans av databasens definierade struktur (schema). Sharding innebär däremot att man skapar en databas (en instans av schemat) för varje shard: det är då möjligt att köra sharderna på olika servrar. Det finns både för- och nackdelar med sharding jämfört med horisontell partitionering, men i riktigt stora system ger sharding bättre prestanda. – Någon svensk term tycks inte finnas, men skärvning skulle kunna användas – ordet finns redan i en betydelse som anknyter till skärva.

[databaser] [22 januari 2019]

måldata

den datamängd som är det önskade resultatet av en programkörning. Datamängden som programkörningen bearbetar kallas för källdata (source data). – Måldata kan vara en datamängd som är definierad i begreppsliga termer, till exempel ”ta fram alla svenskar som har motorcykelkörkort”. När det gäller artificiell intelligens, som i maskininlärning eller artificiella neuronnät, kan måldata var ett eller flera kända värden: programkörningen går då ut på att träna programmet att räkna fram det önskade värdet. Källdata (eller träningsdata) kan då vara tiotusen bilder på ugglor, måldata är att programmet svarar uggla när det får se bild nummer 10 001 (testdata) på en uggla. – Det förutsätts att användaren har möjlighet att kontrollera att beräknade måldata motsvarar de ställda kraven (validering). – På engelska: target data.

[artificiell intelligens] [data] [programkörning] [4 januari 2018]

koda

  1. – skriva programkod. (Observera att detta inte är samma sak som att programmera, det är bara en fas av programmeringen);
  2. – omvandla information från ett system till ett annat (till en annan kod). Det kan göras manuellt eller med automatik. Information som är direkt tillgänglig för mänskliga mottagare med hjälp av allmänt förekommande tekniska anordningar, som FM-radio, brukar inte kallas för kodad.

– Se också kod.

[informationshantering] [ändrad 6 december 2018]