analys

  1. – allmänt: uppdelning av något i dess beståndsdelar;
  2. – allmänt inom it: programbaserat sökande efter mönster och trender i data. Målet är att skilja det som är betydelsefullt i ett givet sammanhang från det som saknar betydelse. – Syftet är att resultatet av analysen ska kunna användas i beslutsfattande;
  3. – i systemutveckling: fastställande av den logiska struktur som ett it‑system behöver ha för att svara mot kraven i kravspecifikationen. Analysen anger vilka delar som måste ingå i systemet och informationsflödet mellan dem. I vattenfallsmetoden skiljer man mellan analys och design: Design är fastställande av hur systemet faktiskt ska se ut – att med ledning av analysen göra upp ritningarna som utvecklarna ska följa. I nyare metoder är gränsen mellan analys och design inte skarp.

– På svenska kallas specialiteten, de individuella utförandena och resultaten alla för analys. På engelska skiljer man mellan analysis och analytics (specialiteten). Termen analytik för analytics förekommer ibland på svenska, då mest inom medicin. – Språkligt: Analys kommer av grekiska analysis som kan översättas med uppdelning, upplösning. Det brukar ställas mot syntes – sammansättning. Den språkliga motsatsen är den kemiska termen katalys

[analys] [11 januari 2021]

Schrems II

benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – I november 2020 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, rekommendationer om åtgärder för dataskydd när data exporteras från EU – se edpb.europa.eu…. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU‑domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.

[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [ändrad 23 november 2020]

data manufacturing

dataframställning – tillhandahållande av de data som behövs för avnämare i en organisation. Det kan vara data om försäljning, trafik eller annat, i synnerhet om dessa data behövs löpande eller i realtid för analys. Processer för dataframställning bör inte bara veta var de ska hämta data, utan också ha kontroller för att säkerställa kvaliteten på data. (Uttrycket står alltså inte för manufacturing data – data om tillverkning.)

[data] [31 augusti 2020]

RDS

  1. förkortning för [Amazon] relational database service – en tjänst för att lägga upp och hantera relationsdatabaser i Amazons molntjänst AWS. RDS introducerades 2009. – Se Amazons webbsidor;
  2. Radio data system – en teknik för att lägga in små mängder digital information i radiosändningar på FM-bandet. Det är RDS som gör att man kan se radiokanalens namn i radiomottagarens teckenfönster, och det är RDS som gör att man kan lyssna på samma rikstäckande radiokanal i bilen under en långresa: RDS gör att mottagaren byter frekvens automatiskt och omärkligt när det behövs. – Se Sveriges Radios webbsidor.

[databaser] [förkortningar på R] [molnet] [radio och tv] [8 juli 2020]

datasuveränitet

principen att data, i synnerhet personuppgifter, ska hanteras i enlighet med de lagar och bestämmelser som gäller i det land som de kommer ifrån. – Termen kan också syfta på varje lands rätt att bestämma över de data som lagras och behandlas i landet. – På engelska: data sovereignty. – Läs också om datahemvist.

[juridik] [personuppgifter] [ändrad 3 juli 2020]

GraphQL

ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på webbplatsen. Förutsättningen är givetvis att den anropade webbplatsen har ett API för GraphQL. – Många företag har anpassat sina webbplatser för GraphQL. – GraphQL utvecklades 2012 av Lee Byron (leebyron.com)Facebook och släpptes 2015 med öppen källkod. 2018 överlät Facebook rättigheterna till GraphQL till nybildade GraphQL Foundation (foundation.graphql.org). Namnet: Graph står för graf som i grafdatabas; QL står för query language. – Se graphql.org.

[databaser] [programspråk] [webbpublicering] [13 juni 2020]