Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection)Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. – Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelligens. Ada Lovelace skrev: Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel för att komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskute­rade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]

Scheutz, Georg och Edvard

Georg och Edvard Scheutz.
Georg och Edvard Scheutz.

far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differens­maskin – den Scheutzska räknemaskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de konstruerade sina maskiner själv­ständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Bergström (se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för automatisk uträkning och tryckning av matematiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de matematiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångsrik ut­veck­lare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.

[edvard scheutz] [georg scheutz] [it-förhistoria] [ändrad 15 november 2019]