Ord och uttryck i it-branschen
amerikansk tidskrift som gavs ut 1950 till 1972. Den anses vara den äldsta tidskriften om datorer. Tidskriften hette först Roster of Organizations in the Field of Automatic Computing Machinery, senare The Computing Machinery Field. Redaktör var Edmund C Berkeley. – Se denna länk.
[nerlagt] [tidskrifter] [ändrad 17 oktober 2016]
(Lady Lovelace’s objection) – Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artificiell intelligens. – Ada Lovelace skrev: ”Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Lovelace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentarerna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analysmaskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskuterade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelacetest.
[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges (länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB (länk). – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar.
[alan turing] [datorpionjärer] [datorvetenskap] [it-historia] [matematik och logik] [ändrad 27 september 2020]
Eckert-Mauchly Computer Corporation – ett av de allra första datorföretagen, grundat 1946. Numera del av Unisys. – Företaget grundades av J Presper Eckert† och John Mauchly†, först under namnet Electronic control company. Företaget utvecklade datorn Univac, som såldes till amerikanska krigsmakten i 46 exemplar. Eckert-Mauchly är också känt för att Grace Hopper† var företagets chefsmatematiker. – 1950 sålde Eckert och Mauchly sitt företag till Rand Corporation, som döpte om det till Univac. Mauchly slutade då, men Eckert stannade kvar som chef. Univac ingår numera i Unisys.
[företag] [it-historia] [uppköpt] [ändrad 27 november 2012]
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]
säger att frekvensen av ett värde i en stor mängd data ofta står i proportion till värdets plats i rangordningen. – Det vanligaste värdet brukar vara ungefär dubbelt så vanligt som det näst vanligaste, ungefär tre gånger så vanligt som det värde som är nummer tre på listan, och så vidare. – Lagen är uppkallad efter språkvetaren George Kingsley Zipf (1902—1950, se Wikipedia), som upptäckte att den gäller för ordfrekvenser i stora textmassor. – Exempel: i modern engelska är the det vanligaste ordet, 6,9 procent av alla ord. Näst vanligast är of med 3,6 procent och tredje vanligast är and med 2,8 procent. Som synes följer fördelningen inte Zipfs lag exakt, men det påstod Zipf inte heller att den skulle göra. Hans lag beskriver en tendens. – Lagen kallas också för Zipf‑Mandelbrots lag efter Benoit Mandelbrot, som utvidgade principens tillämpning. Samma förhållande mellan plats i rankinglistan och frekvens av förekomster har nämligen iakttagits för andra företeelser. Man har också upptäckt att förhållandet inte alltid är rakt (alltså inte följer mönstret 1/1, 1/2, 1/3…), utan att nämnaren ofta måste multipliceras med en konstant för att lagen ska gälla. Alltså till exempel 1/4, 1/8, 1/12… – Zipfs lag är en potenslag (power law). – Lagen har också tillämpats på analys av sociala nätverk. Enkelt uttryckt: de kontakter som vi har minst kontakt med är praktiskt taget värdelösa. – Se också drakkung, långa svansen, svart svan och Paretoprincipen.
[lagar] [statistik] [ändrad 25 februari 2018]