bitcoins växelmynt. Det går hundra miljoner satoshi på en bitcoin. – Har namn efter teoretikern bakom bitcoin, pseudonymen Satoshi Nakamoto.
[kryptovalutor] [ändrad 7 december 2017]
Ord och uttryck i it-branschen
bitcoins växelmynt. Det går hundra miljoner satoshi på en bitcoin. – Har namn efter teoretikern bakom bitcoin, pseudonymen Satoshi Nakamoto.
[kryptovalutor] [ändrad 7 december 2017]
pseudonym för uppfinnaren av tekniken bakom bitcoin. – Nakamoto beskrev idén 2008 i artikeln ”Bitcoin: A peer-to-peer electronic cash system” (länk). Han var också med och startade bitcoin-nätverket, men drog sig ur 2010. – Vem eller vilka som står bakom pseudonymen har varit okänt. De som har samarbetat med Nakamoto har gjort det genom nätet. En lista över utpekade personer bakom namnet finns i artikeln om Nakamoto i Wikipedia. – I maj 2016 trädde australiern Craig Wright (craigwright.net) fram och påstod att han var Satoshi Nakamoto – se artikel hos BBC (länk). Han hade blivit utpekad i december 2015, men då bekräftade han inte. Alla är fortfarande inte övertygade, se artikel i Wired (länk). Craig Wright tog kort därefter tillbaka påståendet. I augusti 2022 dömdes den brittiska bloggaren Peter McCormack (petermccormack.co.uk) att betala ett (1) pund i skadestånd till Wright för att McCormack hade påstått att Wright ljög när han sa att han var Nakamoto – se domstolens utslag. – Nakamoto, vem det än är, äger minst en miljon bitcoin i kända bitcoinkonton (”plånböcker”). Det motsvarade i augusti 2022 minst 237 miljoner dollar. – Se också artikel om Nakamoto på Bitcoinwiki (länk).
[kryptovalutor] [pseudonymer] [ändrad 6 augusti 2022]
ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet och som bygger på en blockkedja. – Bitcoin var den första kryptovalutan. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som först löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) De som inte är grävare kan köpa bitcoin som vilken valuta som helst. – Grävardatorerna drar extremt mycket ström, vilket har lett till att hela systemet har ifrågasatts, och andra kryptovalutor använder andra sätt att fördela pengarna. – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det inte går att skapa fler. Därefter kommer antalet bitcoin i cirkulation att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I september 2021 var kursen för en bitcoin strax under 400 000 kronor. Under 2022 sjönk kursen kraftigt och i juni 2022 kostade en bitcoin runt 200 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (blockchain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett förslag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin kan vara praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. Å andra sidan införde El Salvador i september 2021 bitcoin som officiell valuta jämsides med USA-dollarn (El Salvador har ingen egen valuta). – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. Nicholas Nassim Taleb anser att bitcoins värde är noll – se denna video. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rättegång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.
– Termer:
[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 21 juni 2022]