choking challenge

”självstrypningsutmaningen” – en utmaning på internet där ungdomar hetsar varandra att strypa sig själva tills de förlorar medvetandet. – Detta uppges ha lett till flera dödsfall. The choking challenge är känd sedan 2015 eller tidigare, men har blivit spridd 2021–2022 på TikTok. – Kallas också för the blackout challenge och the strangulation challenge.

[farliga utmaningar] [hälsa] [14 maj 2022]

LoRa

en teknik för trådlös dataöverföring med låg strömförbrukning i långdistansnätverk. – LoRa anses kunna bli betydelsefullt i 5g. LoRa finns dels som LoRa PHY, en tillämpning i det fysiska lagret av nätverket, dels som LoRaWAN, som hanterar de högre lagren (se också WAN). Signalerna kodas med en tillämpning av chirp spread spectrum (CSS). – LoRa är en patenterad teknik som först presenterades 2015. Det utvecklades av franska Cykleo (cykleo.fr) och köptes senare av amerikanska Semtech (semtech.com). Semtech har grundat organisationen LoRa Alliance (lora‑alliance.org).

[förkortningar på L] [mobilt] [trådlöst] [26 oktober 2021]

Swedish cybercrime center

SC3 eller SC3 – den svenska polisens organisation för utred­ning och hantering av it‑rela­te­rade brott. – Verksamheten inleddes den 1 oktober 2015 och organisationen hette då Nationellt IT-brottscentrum. SC3 ska bland annat utreda hot mot infrastruk­turen, ekonomisk brottslighet och bilder på sexuella övergrepp mot barn, förutsett att det har anknytning till it. SC3 ingår i polisens nationella operativa avdelning, Noa. SC3 har ingen webbsida. Det finns också regionala cyberbrottscentrum. – Namnet anknyter till motsvarande organisationer i andra länder, till exempel EU:s EC3 (länk).

[it-relaterad brottslighet] [svenska myndigheter] [14 september 2021]

CloudReady

ett operativsystem som är baserat på Chrome OS och är avsett för installation på gamla persondatorer (PC). CloudReady är under avveckling. – Eftersom Chrome OS bara kör webbaserade applikationer behöver operativsystemet mindre datorkapacitet än Windows, och därför kan datorer som annars skulle utmönstras klara att köra CloudReady. – CloudReady utvecklas av företaget Neverware (neverware.com) och lanserades 2015. I december 2020 köptes Neverware av Google (se blogginlägg). – Google håller med början 2022 på att successivt uppgradera CloudReady till ett liknande operativsystem: Chrome OS Flex.

[linuxdistributioner] [ändrad 13 april 2022]

EncroChat

ett avvecklat nätverk för krypterade chattar. – EnceoChat användes av brottslingar i hela Europa, men det avlästes i hemlighet av polisen, vilket ledde till att många grova brottslingar greps i juni 2020. Då lades nätverket ner. – EncroChat grundades 2015 och kunde bara användas på specialutrustade telefoner, ”carbon units”. 2019 lyckades polis i Nederländerna och Frankrike smussla in ett program i EncroChats servrar i Frankrike. Det gjorde att polisen kunde snappa upp meddelanden i klartext. Många fall av grov brottslighet i europeiska länder, däribland Sverige, kunde sedan klaras upp. – Enligt den franska polisen var 90 procent av EncroChats användare kriminella. Det uppskattas att EncroChat vid nerläggningen hade ungefär 60 000 kunder. – Det är oklart vilka som låg bakom EncroChat. Nätverket som sådant var inte olagligt (se budbärarimmunitet), och det är inte straffbart att ha en EncroChat-telefon. – Läs också om SKY ECC och ANoM.

[chatt] [juridik] [skyddad kommunikation] [ändrad 28 februari 2022]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 21 oktober 2021]

Kio Kit

ett troligen nerlagt system med surfplattor för klassrum, utvecklat av det kenyanska företaget BRCK. – Kio Kit lanserades 2015. 40 surfplattor levererades i en robust låda som de förvarades i när de inte användes i undervisningen. När de var i lådan laddades deras batterier upp, och surfplattorna uppdaterades. Operativsystemet var Android. Hela uppsättningen kostade ungefär 5 000 USA‑dollar. – Se brck.com.

[läromedel] [nerlagt] [surfplattor] [ändrad 18 september 2021]

SpotiBot

  1. – ett experiment i manipulering av Spotify. Forskare vid Umeå universitet under ledning av professor Pelle Snickars (pellesnickars.se) (krånglar ibland) registrerade 2015 först in flera hundra robotkonton på Spotify. Forskarna spelade sedan in två ”låtar” under artistnamnet ”Fru Kost”, nämligen ”Kaffe” och ”Avplock”. ”Kaffe” är ljudet av en doktorand som dricker kaffe. Programmet SpotiBot lät sedan de olika robotkontona ”lyssna” på låtarna, samt på ABBA:s ”Dancing queen”, över 6 400 gånger. Resultatet blev att ”Fru Kost” fick ungefär 61 kronor i royalties. – Syftet med experimentet var att visa att det går att fuska med Spotifys royaltymodell, och att det är svårt att skilja mellan mänskliga användare och robotkonton. – Experimentet finansierades av Vetenskapsrådet (vr.se) med ett bidrag på 8,8 miljoner kronor. Spotify protesterade och bad Vetenskapsrådet att dra in bidraget, men fick inget gehör för det. – Se också fejklyssning och fejkartist. – Mer i denna forskningsrapport;
  2. Spotibot är också namnet på en webbtjänst som, genom att jämföra många användares favoritlåtar, ger förslag till användare om låtar som de troligen tycker om. – Se spotibot.com.

[forskningsprojekt] [mjukvarurobotar] [musik] [ändrad 3 mars 2020]