CloudReady

ett operativsystem som är baserat på Chrome OS och är avsett för installation på gamla persondatorer (PC). CloudReady är under avveckling. – Eftersom Chrome OS bara kör webbaserade applikationer behöver operativsystemet mindre datorkapacitet än Windows, och därför kan datorer som annars skulle utmönstras klara att köra CloudReady. – CloudReady utvecklas av företaget Neverware (neverware.com) och lanserades 2015. I december 2020 köptes Neverware av Google (se blogginlägg). – Google håller med början 2022 på att successivt uppgradera CloudReady till ett liknande operativsystem: Chrome OS Flex.

[linux] [ändrad 13 april 2022]

EncroChat

ett avvecklat nätverk för krypterade chattar. – EnceoChat användes av brottslingar i hela Europa, men det avlästes i hemlighet av polisen, vilket ledde till att många grova brottslingar greps i juni 2020. Då lades nätverket ner. – EncroChat grundades 2015 och kunde bara användas på specialutrustade telefoner, ”carbon units”. 2019 lyckades polis i Nederländerna och Frankrike smussla in ett program i EncroChats servrar i Frankrike. Det gjorde att polisen kunde snappa upp meddelanden i klartext. Många fall av grov brottslighet i europeiska länder, däribland Sverige, kunde sedan klaras upp. – Enligt den franska polisen var 90 procent av EncroChats användare kriminella. Det uppskattas att EncroChat vid nerläggningen hade ungefär 60 000 kunder. – Det är oklart vilka som låg bakom EncroChat. Nätverket som sådant var inte olagligt (se budbärarimmunitet), och det är inte straffbart att ha en EncroChat-telefon. – Läs också om SKY ECC och ANoM.

[chatt] [juridik] [skyddad kommunikation] [ändrad 28 februari 2022]

OneCoin

en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.

[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 21 oktober 2021]

InterPlanetary File System

(IPFS) – ett system för lagring av data, fördelade på många datorer på internet. – Varje fil som lagras i IPFS delas upp i mindre delar, och varje del lagras på många datorer på internet. Det är ett distribuerat filsystem, som påminner om BitTorrent. Delarna sätts ihop när man hämtar en fil. Filerna är innehållsadresserbara, det vill säga att man behöver inte veta var en fil finns för att hämta den, bara dess namn. – IPFS, som presenterades 2015, kan ses som ett alternativ till webben. En fördel är att det är svårt att radera filer av misstag i IPFS, medan en fil på webben försvinner om man stänger av webbservern som den finns på. IPFS är dock sammankopplat med webben genom en gateway. IPFS struktur gör det också mindre sårbart för attacker och censur, och det används därför för att sprida information till områden där internet är delvis blockerat. Förändringar av filer (versionskontroll) hanteras med git. – En teknisk beskrivning av IPFS finns här, och se också denna artikel i Computer Sweden. – Se ipfs.io.

[datalagring] [internet] [ändrad 29 april 2022]

Android Things

ett nerlagt operativsystem för sakernas internet, baserat på Android och utvecklat av Google. – Android Things var utvecklat för att ha låg strömförbrukning, relativt litet minnesbehov och trådlös kommunikation med wi‑fi och Bluetooth low energy. Det visades upp 2015, då under namnet Brillo. Kommunikationsprotokollet gick då under namnet Weave. Det lades ner i januari 2022.– Se developer.android.com/things.

[android] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 29 mars 2022]

tvOS

operativsystemet för Apple TV. – tvOS har funnits sedan 2015. Version 11, som visades upp på WWDC i juni 2017, var en kraftigt omarbetad version, avsedd för fjärde generationen av Apple TV och följande generationer. tvOS är en anpassad variant av iOS. Det är möjligt för utomstående att utveckla appar för tvOS. De kan köpas eller laddas ner från App Store. Appar för tvOS är främst sådana som visar tv-program, video och spel, men även till exempel sociala medier kan hanteras i tvOS. – Läs mer på Apples webbsidor.

[ios med flera] [radio och tv] [ändrad 5 mars 2022]

Myndighetsdatalagen

en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personupp­gifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhet­liga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgift­erna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.

[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]

IDI

ett amerikanskt företag som påstås ha ingående information om varje invånare i USA. – Enligt en artikel i Bloomberg har IDI alla kända adresser, telefonnummer och e‑postadresser för varje amerikan, uppgifter om vad de har köpt och sålt, uppgifter ur brottsregistret, fordon, jaktlicenser, uppgifter om grannar och foton av personens fordon tagna på olika platser. Det finns uppgifter om sjukdomar och läkemedelsrecept, och IDI får också uppgifter om vilka rabattkuponger var och en har använt. Information från IDI köps bland annat av jurister, detektivbyråer, inkassoföretag och kreditupplysningsföretag samt av myndigheter. – IDI bildades 2015 efter sammanslagning av flera liknande företag. – Artikeln i Bloomberg finns på denna länk. – Se ididata.com.

[företag] [kartläggning] [ändrad 16 december 2020]

 

DoNotPay

ett program som utvecklades för att hjälpa ägarna att överklaga parkeringsböter. – DoNotPay är en dialogrobot som ställer frågor till användaren, och med ledning av svaren steg för steg bedömer möjligheten att överklaga parkeringsböterna framgångsrikt. Den kallas för ”robotadvokat”. – DoNotPay utvecklades av den brittiska Stanford‑studenten Joshua Browder (se Twitter: länk), och togs i bruk 2015. Den uppges sedan dess ha använts i 250 000 fall (fram till juli 2016) med framgång i 160 000 fall – alltså i 64 procent av fallen. Browder håller också på att utveckla en dialogrobot som hjälper flygresenärer att begära ersättning vid förseningar och för andra juridiska ärenden. I juli 2019 fick DoNotPay 4,6 miljoner dollar i innovationskapital. – DoNotPay finns på Apples App store.

[bilar] [dialogrobotar] [juridik] [ändrad 23 augusti 2019]