Antkare, Ike

en icke existerande forskare som 2010 var en av världens mest citerade vetenskapsmän. – ”Ike Antkare” (I can’t care) skapades av datorforskaren Cyril Labbé (länk). Labbé publicerade över 100 artiklar under ”Ike Antkares” namn. Alla var skrivna av textgeneratorn SCIgen och saknade vettigt innehåll. Men artiklarna innehöll massor med källhänvisningar till varandra. (Det är däremot osäkert ifall någon forskare faktiskt hade läst artiklarna.) Resultatet blev att ”Ike Antkare” fick hög placering i h‑index, ett rankningssystem för vetenskapsmän. ”Ike Antkare” var som högst nummer 21 på listan – högre än Albert Einstein. – Labbés syfte var att visa att rankningssystem som h‑index är värdelösa. – Se artikeln ”Ike Antkare one of the great stars in the scientific firmament” (länk) av Cyril Labbé. – Cyril Labbé har avslöjat ett stort antal publicerade ”vetenskapliga” artiklar som i själva verket är producerade av SCIgen. Han har utvecklat ett program som känner igen sådana artiklar – se scigendetection.imag.fr.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [generativt språk] [1 mars 2023]

meta

  1. – i sammansättningar: som handlar om sig själv; sett från en högre nivå. Till exempel metadata – data om data. Metafysik – filosofiska tankar om det som ligger bakom fysiken. Meta kan också stå för vidareutveckling. – Grekiska μετα betyder efter eller bortom;
  2. Meta Platforms Inc. – namn på Facebooks moderbolag. Oftast bara Meta. – Namnet Meta tillkännagavs i oktober 2021 på Facebooks konferens Connect 2021. Tidigare hade det spekulerats i att moderbolaget, som dittills hade hetat Facebook Inc, skulle få heta Metaverse. Namnet Meta anspelar på metaversum, något som Meta utvecklar under namnet Horizon Worlds. – Meta är ägare till bland annat Facebook, Instagram och Whatsapp. Observera att det sociala nätverket Facebook fortfarande heter Facebook. – Se about.meta.com. – IDG:s artiklar om Meta: länk;
  3. – ett amerikanskt företag, grundat 2010, som i juli 2022 stämde Facebooks moderbolag Meta (se ovan) för namnintrång. – Se meta.is. – IDG:s artiklar om Meta.is: länk;
  4. – se också metaversum.

[företag] [namnbyte] [språktips] [ändrad 13 oktober 2022]

Sigfox

ett system för trådlös datakommunikation i sakernas internet. – Sigfox ägs av ett franskt företag med samma namn (sigfox.com). Sigfox system är avsett för trådlös överföring av mindre datamängder, främst mellan maskiner och andra tekniska anordningar, med låg strömförbrukning och lång räckvidd. Sigfox har ett eget nätverk av basstationer som täcker stora delar av Europa, däribland delar av Sverige, samt mindre delar av andra kontinenter. Sigfox kunder ansluter alltså sin trådlösa utrustning till de basstationerna. Enheterna i systemet kan kommunicera genom vilken av de basstationerna som helst som finns inom dess räckvidd. Meddelandena krypteras. Tekniken styrs genom molnet. Företaget Sigfox, som grundades 2010, kallar ibland sitt system för 0g (noll-g).

[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 20 januari 2023]

NeoKylin

NeoKylins märke och logo
Fabeldjuret kírín och NeoKylins logo.

ett operativsystem som sedan 2010 utvecklas av Kylin software, tidigare China standard software, CS2C. – NeoKylin är en förgrening av det Linux-baserade Kylin och är till utseendet likt Windows XP†. – I december 2019 tillkännagavs att Kylin Software och Tianjin Kylin, utvecklare av Kylin, tillsammans ska utveckla ett ”inhemskt operativsystem” för Kina – ett led i kampanjen för att ersätta utländska it‑produkter med kinesiska (se 3‑5‑2).

[linuxdistributioner] [ändrad 16 augusti 2021]

extended OSI

den utvidgade OSI‑modellen för datakommunikation. Förutom de sju lager som från början har ingått i OSI‑modellen har den utvidgade OSI‑modellen tre extra lager:

  • – lager 8 är användaren;
  • – lager 9 är organisationen (företaget);
  • – lager 10 är myndigheter och externa kravställande organisationer.

– Den utvidgade OSI‑modellen föreslogs 2010 av Ian Farquhar (länk), som då arbetade på RSA, i artikeln ”Engineering security solutions at layer 8 and above” (arkiverad). Målet med de tre nya nivåerna var inte att förbättra datakommunikationen som sådan, utan att höja säkerheten och efterlevnaden av lagar och bestämmelser. De tre extra lagren ingår inte i någon erkänd standard, men i synnerhet lager 8 diskuteras ibland (uttrycket lager 8 fanns innan Farquhar skrev sin artikel). Då avses ofta funktioner för att identifiera och autentisera användare i nätverk och för att förhindra eller försvåra att användaren medvetet eller omedvetet underlättar nätfiske och försök till intrång.

[osi] [18 september 2019]

nolltillit

(zero trust) – i it-säkerhet: principen att inte lita på något som inte är identifierat och autentiserat vid varje interaktion. – All åtkomst till organisationens it‑resurser ska kräva identifiering och autentisering, inte bara vid inloggning i nätverket, utan under hela sessionen. Användares och enheters (datorer, mobiltelefoner, surfplattor) tillgång till it‑resurser ska begränsas till vad som är nödvändigt. Behörigheter ska begränsas till lägsta möjliga. Kommunikation som e‑post och filöverföring utifrån ska bara tillåtas från avsändare som är godkända och autentiserade vid varje tillfälle. – Principen om nolltillit formulerades 2010 av den amerikanska säkerhetsforskaren John Kindervag (länk). Det är en reaktion på insikten att många it‑säkerhetssystem, som brandväggar, bevakar ingångarna till it‑systemet (skalskydd), men inte bevakar vad som händer efter att en användare eller ett meddelande har tagits emot.

[it-säkerhet] [15 mars 2019]