YubiKey

en materiell inloggningsnyckel från företaget Yubico (yubico.com). – YubiKey är USB-minnen som sätts in i datorn för autentisering av användaren. De kan också kommunicera trådlöst med NFC. YubiKey är avsett för flerfaktorsautentisering. En del utföranden av YubiKey har fingeravtrycksavkänning. – YubiKey presenterades 2008 och utvecklades av det svenska företaget Yubico, grundat 2007. Det har blivit den mest spridda materiella inloggningsnyckeln. – Se yubico.com/why….

[inloggning] [3 maj 2023]

Activision Blizzard

amerikansk spelutvecklare som bland annat utvecklar World of warcraft och Candy Crush. – Activision Blizzard bildades 2008 när Vivendi Games, ägare av Blizzard Entertainment, slogs ihop med Activision. – Activision Blizzard stämdes i juli 2021 av Kaliforniens arbetsmiljöverk för diskriminering och kränkande behandling av anställda kvinnor (se pressmeddelande). – I januari 2022 blev det känt att Microsoft vill köpa Activision Blizzard för 68,7 miljarder dollar. Men i oktober 2022 inledde den brittiska konkurrensmyndigheten Competition and markets authority, CMA, (länk), en fördjupad utredning som kan stoppa affären. I december 2022 gick även USA:s Federal trade commission (FTC) till domstol för att stoppa köpet. I april 2023 sa brittiska konkurrensverket nej till affären, medan EU‑kommissionen sa ja i maj 2023. – IDG:s artiklar om Activision Blizzard: länk.

[arbetsmiljö] [företag] [rättsfall och skandaler] [spel] [uppköpt] [ändrad 16 maj 2023]

Google Cloud IoT Core

[avvecklas i augusti 2023] – en tjänst som förmedlar data från sensorer till alla som önskar använda dem. – Sensorerna till­hör Google Cloud IoT Cores kunder. Sensorerna kan i princip uppfånga data om allt som är mät­bart: buller, miljöföroreningar, elförbrukning, nederbörd, temperatur… Dataflödet skickas till Google Cloud IoT Core, en molntjänst som gör det tillgängligt för alla som vill använda det. Den som tillhanda­håller sensordata till Google Cloud IoT kan välja att ta betalt för sina data, men måste i så fall också betala en avgift till Google Cloud IoT Core. – Google Cloud IoT Core är en fortsättning på företaget Xively, som Google har köpt. Varumärket Xively används inte längre. Xively hette Pachube, grundat 2008, fram till sommaren 2012, sedan Cosm fram till maj 2013. Xively ingick några år i företaget Logmein, men köptes 2018 av Google (se denna länk). – Se Googles webbsidor. Google har meddelat att Google Cloud IoT Core avvecklas i augusti 2023. – IoT står för internet of thingssakernas internet.

[sakernas internet] [ändrad 25 december 2022]

Vulnerabilities equities process

(VEP) – procedur för hur USA:s säkerhets- och underrättelseorgan ska avgöra ifall en sår­bar­het som de har upptäckt i ett program eller hårdvara ska meddelas tillverkaren eller hållas hemlig. Proceduren berör främst, men inte enbart, CIA och NSA. – Om sårbarheten hålls hemlig och bara är känd av säkerhets­- och underrättelseorganen kan de givetvis utnyttja den för att avläsa, avlyssna och övervaka kommunikationer i hemlighet. Det ska vägas mot risken för att någon annan, till exempel Ryssland, Kina eller en kriminell organisation, också har upptäckt sårbarheten och utnyttjar den. För att undvika det är det bäst att meddela tillverkaren så snart som möjligt. – VEP har funnits sedan 2008, men blev känd först 2016. – Läs mer på Epics webbsidor. Texten med strykningar finns på EFF:s webbsidor (länk).

[avlyssning] [sårbarheter] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 9 mars 2017]

blockkedja

(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan block­kedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de trans­aktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin re­gi­stre­ras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med siffer­serien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att mani­pu­lera data i en blockkedja måste man alltså:

  • – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
  • forcera krypteringen.

– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt.  – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

en svensk myndighet som har tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av övervakning och hemlig information. – Tillsynen gäller bland annat avlyssning och övervakning av telefon- och datatrafik, skyddade iden­ti­teter och polisens hantering av personuppgifter. – Nämnden har funnits sedan 2008. Den tog över den tidigare Registernämndens uppgifter. – Se sakint.se.

[avlyssning] [svenska myndigheter] [övervakning] [ändrad 18 oktober 2021]

– In English: The Swedish commission on security and integrity protection is a government agency that supervises the use by law enforcement agencies of secret surveillance and of qualified assumed identities and associated activities. The Commission also supervises the processing of personal data by the Swedish police. – See sakint.se (in English). – For more summaries in English, please click on this link.

 

LibGen

kort för Library Genesis – en sökmotor för vetenskapliga och lärda artiklar, grundad 2008. – Sådana brukar finnas bakom en betalvägg, men LibGen tillhandahåller dem gratis. LibGen fungerar alltså i praktiken som ett skuggbibliotek. Det har lett till att de förlag som ursprungligen publicerade artiklarna, främst Elsevier (sciencedirect.com), har stämt LibGen för piratkopiering. Vissa internet­operatörer blockerar LibGen, och en amerikansk domstol har förbjudit domänen libgen.org. – LibGen finns (oktober 2020) på libgen.rs. – Läs också om Sci-Hub.

[forskning] [gratis] [sökmotorer] [utbildning] [upphovsrätt] [ändrad 27 december 2021]

Kickass Torrents

kickass(KAT) – en webbsajt som var ett omfattande index över torrent-filer, stängd den 20 juli 2016. Kickass Torrents underlättade alltså sökning efter och nerladdning av material som hade publicerats i Bittorrent-systemet. Till stor del var det filmer och tv‑program. – Kickass Torrents grundades 2008, och fick över en miljon besökare dagligen. Det räknades som den största sajten i sitt slag. – Sajten drogs upprepade gånger inför rätta för intrång i upphovsrätten och fick sin domän beslagtagen, men flyttade då verksamheten till en annan domän. Kickass Torrents blockerades också av bland annat Google. Sajtens utgivare hävdade att de respekterade upphovsrätten och tog bort material om upphovsrättshavaren begärde det. – Eftersom materialet distribuerades med torrent-teknik blev alla som laddade ner piratkopierade filmer och tv‑program från Kickass Torrent i princip medskyldiga till brott mot upphovsrättslagen. Grundprincipen i Bittorrent-protokollet är nämligen att när en dator tar emot torrentfiler så skickar den samtidigt filerna vidare till andra. – Den 20 juli 2016 beslag­tog USA:s justitiedepartement Kickass Torrents domän kat.cr och stängde den. Andra domäner knutna till Kickass Torrents stängdes då frivilligt. Ukrainaren Artem Vaulin begärdes samtidigt häktad av USA och greps i Polen. Enligt förundersökningen hade Kickass Torrents tjänat tolv miljoner dollar om året i annonsintäkter. – Verksamheten finansierades med annonser. – Se kat.cr (stängd).

[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 29 maj 2020]