token

– markör, igenkänningstecken, tecken, kännetecken, informationsbärare, värdebärare, symbol, pollett, rabattkupong, presentkort; något som inte har något nämnvärt eget värde, men som är värdefullt eller användbart i ett givet sammanhang:

  1. – i säkerhetssystem: igenkänningstecken, informationsbärare – föremål (dosa, kort), datafil eller god­tyck­ligt vald information (lösenord) som användaren måste ha för att autentisera sig. – Se också tokenisering;
  2. – i datornätet token ring: turmarkör, kölapp (som visar vems tur det är att sända);
  3. – i programmering: token (även på svenska) – ord och tecken med bestämda funk­tioner i programspråk – jämför med lexem;
  4. – i språkvetenskap: ord eller andra språkliga enheter i text som be­ar­betas med dator­stödda metoder, se token­isering, be­ty­delse 2;
  5. rabattkupong, presentkort, pollett eller annan värdebärare som inte är pengar, och som saknar eget värde. Den har bara värde i ett givet sammanhang;
  6. – beteckning på pengar (crypto tokens) i kryptovalutor. – Se också tokenomics.

– Se också voken.

[betalningar] [identifiering] [nätverk] [programmering] [språkteknik] [språktips] [ändrad 17 april 2019]

Mt. Gox

nerlagd marknadsplats för kryptovalutan bitcoin. I april 2014 ansökte företaget om att få träda i likvidation. – Mt. Gox webbsidor hade stängts redan i slutet av februari 2014 utan förklaring. Senare publicerades ett kort meddelande från företagets vd, Mark Karpeles. Det uppgavs då i medier att bitcoin till ett värde av en miljard dollar hade försvunnit från företaget. (Se artikel i International Business Times: länk.) – –Mt. Gox köpte och sålde bitcoin. I början av 2013 gick 70 procent av all handel med bitcoin på Mt. Gox. Senare minskade andelen. Mt. Gox utsattes för flera attacker som tillfälligt stoppade handeln. Senare har det uppgetts att stora belopp, motsvarande en miljard dollar, av någon anledning har saknats under en lång tid. En del har återfunnits. Om­­ständig­­heterna kring stängningen av sajten är oklara. – Mt. Gox stod från början för ”Magic: the gathering online exchange”, och var då en mark­nads­plats för kort till dator­spelet Magic: The gathering. (Mt. står alltså inte för mountain.) 2010 gick sajten över till att handla med bitcoin. – Se mtgox.com (från rekonstruktören, mest på japanska).

[kryptovalutor] [nerlagt] [ändrad 17 november 2018]

kryptovaluta

(cryptocurrency) – en typ av elektroniska pengar som ges ut med användning av krypte­ring. – Kryptovalutor finns inte som mynt eller sedlar, utan värdebärarna är siffer­serier som ägarna sparar i datorer. (I princip kan ägarna spara sifferserierna på papper, men betalningar kräver datorer.) Problemet med det är att sifferserier är enkla att kopiera, så i princip skulle samma person kunna betala många gånger med samma siffer­serie (samma peng). Detta förhindras genom att alla trans­aktioner noteras i en gemensam databas som är spridd bland deltagarna, en distribuerad liggare. Krypteringen gör att deltagarna ändå kan vara anonyma. – Krypto­valutor är en typ av virtuella valutor. Den mest kända kryptovalutan är bitcoin. – Se också litecoin, peercoin och Ripple. – Jämför med virtuella pengar.

[kryptovalutor] [ändrad 9 september 2017]

peercoin

en kryptovaluta som lottar ut nya pengar bland användarna. – Peercoin utvecklades för att avskaffa de resurskrävande beräkningar som den mest kända kryptovalutan, bitcoin, använder för att dela ut nya pengar. Peercoin är också känt som ppcoin. – Se peercoin.net.

[kryptovalutor] [ändrad 15 februari 2018]

Ripple

en kryptovaluta, valutaväxlingstjänst och betalningstjänst. – Tjänsten Ripple växlar alla valutor enligt kurser som fastställs genom ett slags auktion. Man kan också göra betalningar i alla valutor. Dessutom finns Ripples egna pengar, vanligen kallade XRP. Till skillnad från hur det är med andra kryptovalutor kan man också sätta in pengar i Ripple. Tjänsten är bland annat utvecklad för att möjliggöra snabbare betalningar än med den mest kända kryptovalutan bitcoin. – Företaget bakom Ripple grundades 2012 och hette först OpenCoin (samma namn som ett helt annat företag, opencoin). OpenCoin bytte 2013 namn till Ripple Labs, 2015 till bara Ripple. – Se ripple.com.

[betalningar] [företag] [kryptovalutor] [ändrad 15 februari 2018]

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är obe­roende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke-hierarkiskt nät­verk som alla som vill kan gå med i. Den som löser en komplicerad matematisk upp­gift blir ägare av ett antal nya bit­coin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder special­byggda kraft­fulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det blir stopp. Därefter kommer antalet bitcoin i cir­ku­la­tion att långsamt minska, eftersom ”bort­­tappade” bitcoin inte går att återskapa.– – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor.– Därefter sjönk växelkursen: i slutet av februari 2018 kostade en bitcoin 83 000 kronor, i januari 2019 var kursen 36 000 kronor. – Varje be­talning med bit­coin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bit­coin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (block chain), förlängs för varje transaktion, så den inne­håller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.)– – Bitcoin är en så kallad kryptovaluta. – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnät­verket.– Eftersom betalningar med bitcoin är praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den an­led­ningen för­klarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoin­världen vill därför starta en förgrening av bitcoin.– En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterätts­nämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som för­sälj­ning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk).

– Termer:–

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑post­­adress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje be­talning för att för­svåra kart­­läggning av be­talningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypterings­nyckel;–
  • – bitcoin mining –– att gräva bitcoin, bit­coin­generering – att lösa ett matema­tiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;–
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket –– det nät­verk som håller reda på alla trans­­aktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bit­coin kan delta. Det finns ingen central server;–
  • bitcoin wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – program som man kan installera för att be­tala och ta emot be­talningar med bit­coin. Plån­boken inne­håller också ägarens bit­coin­­adresser. – Cold wallet – kall plånbok – bitcoinplånbok som inte är ansluten till internet och alltså skyddad mot hackare. – Hot wallet – het plånbok, varm plånbok – bitcoinplånbok som är ansluten till internet och används för betalningar och för att ta emot betalningar;–
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 4 februari 2019]