(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skrivbordsformat. Den räknade ut matematiska tabeller och tillverkade samtidigt automatiskt gjutformar för tryckning av tabellerna. Matematiska tabeller från Wibergs räknemaskin trycktes och såldes i flera länder. – Wibergs räknemaskin var den mest framgångsrika versionen av Charles Babbages† differensmaskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz†.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures(länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differensmaskin – den Scheutzska räknemaskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de konstruerade sina maskiner självständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Bergström(se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för automatisk uträkning och tryckning av matematiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de matematiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångsrik utvecklare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.
(differential engine) – en avancerad räknemaskin, konstruerad av Charles Babbage† i början av 1800‑talet, men aldrig färdigbyggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspirerad av tysken Johann Müllers† aldrig förverkligade planer. – Brittiska regeringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmekanikern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svenskarna Georg och Edvard Scheutz†, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kommersiell framgång. Svensken Martin Wiberg† tillverkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behändigt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de fungerande differensmaskinerna blev särskilt framgångsrika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matematiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brittiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differensmaskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd fungerande differensmaskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.
