(Lady Lovelace’s objection) – Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. – Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artificiell intelligens. Ada Lovelace skrev: ”Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Lovelace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentarerna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas(se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analysmaskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel för att komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskuterade det i sin artikel Computing machinery and intelligence(länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelacetest.
(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skrivbordsformat. Den räknade ut matematiska tabeller och tillverkade samtidigt automatiskt gjutformar för tryckning av tabellerna. Matematiska tabeller från Wibergs räknemaskin trycktes och såldes i flera länder. – Wibergs räknemaskin var den mest framgångsrika versionen av Charles Babbages† differensmaskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz†.
Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.
vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard(se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith(se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.
ett enkelt sätt att räkna fram matematiska tabeller. Det var differensmetoden som gav namn åt Charles Babbages†differensmaskin. – Som exempel (se tabell här nedanför) kan man ta serien av kvadrater på hela tal, alltså kvadraterna på 1, 2, 3, 4, 5…, vilket blir 1, 4, 9, 16, 25… . Differensen mellan kvadraterna i den uppräkningen är 3, 5, 7, 9… . Man ser att differensen ökar med 2 varje gång. Det blir därför lätt att förutse att nästa kvadrat i serien, kvadraten på 6, är 36 (=25+11) och att kvadraten på 7 i sin tur blir 49 (36+13). Varje nytt värde kan räknas ut med utgångspunkt i det föregående. Addition ersätter multiplikation. Liknande metoder finns för många andra talserier.
Rekonstruerad komponent av analysmaskinen. Foto: Wikimedia Commons.
en mekanisk dator som konstruerades, men aldrig byggdes färdig, av Charles Babbage†. Han började arbeta på analysmaskinen 1830 och höll på till sin död 1871. – Analysmaskinen motsvarade en modern dator: den var programstyrd och hade minne. Den skulle i princip kunna göra allt som en modern elektronisk dator gör. Det är därför den första konstruktion som kan räknas som en dator, inte en räknemaskin. (Babbage konstruerade också, men färdigställde aldrig, en avancerad räknemaskin, differensmaskinen.) Medan de väntade på att analysmaskinen skulle bli färdig, vilket den alltså aldrig blev, skrev Babbage med bistånd av Ada Lovelace† så kallade kalkylplaner, calculus plans, för den – vad vi skulle kalla för datorprogram. – På engelska: analytical engine. – Se brittiska Science Museum:länk.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures(länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
En av Johann Müllers räknemaskiner (men inte den differensmaskin som nämns här intill.) Autentisk steampunk.
Johann Helfrich Müller – (1746—1830) – en tysk byggingenjör som 1784 i en skrift beskrev en differensmaskin. Müller föreslog också att maskinen skulle kunna räkna ut och trycka matematiska tabeller direkt. Maskinen blev aldrig gjord, men Müller konstruerade och byggde däremot flera väl fungerande avancerade räknemaskiner. Müllers skrift kan ha inspirerat Charles Babbage†. – Se denna uppsats på tyska av Christine Krause(länk), boken Glory and failure: The difference engines of Johann Müller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz av Michael Lindgren(länk) och denna artikel: länk. – Denna Johann Müller ska inte förväxlas med matematikern Johannes Müller Regiomontanus (se Wikipedia).
en litterär genre som beskriver ett alternativt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyberpunk i 1800‑talsmiljö. – Ett känt exempel är bokenThe difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differensmaskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages† mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steampunkrörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent(länk) var steampunk då en växande modetrend. – Se också bloggen Steampunk i Sverige (länk – inaktiv sedan 2017). – Jämför med clockpunk och decopunk.
far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differensmaskin – den Scheutzska räknemaskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de konstruerade sina maskiner självständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Bergström(se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för automatisk uträkning och tryckning av matematiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de matematiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångsrik utvecklare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.
