Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection)Ada Lovelaces påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelli­gens. – Ada Lovelace skrev: Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing, som disku­te­rade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan över­raska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]

Wiberg, Martin

(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skriv­bords­format. Den räknade ut mate­ma­tiska tabeller och till­verkade sam­tidigt auto­ma­tiskt gjut­formar för tryck­ning av tabell­erna. Mate­ma­tiska tabeller från Wibergs räkne­maskin trycktes och såldes i flera länder. – Wi­bergs räkne­maskin var den mest fram­gångs­rika versionen av Charles Babbages diffe­rens­maskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz.

[it-förhistoria] [martin wiberg] [personer] [ändrad 15 oktober 2018]

jacquardvävstol

Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.

vävstol för industriellt bruk, upp­funnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard (se Wikipedia). Den paten­terades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade upp­funnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hål­­korts­­läsare, som gjorde att vävstolen automa­tiskt kunde väva för­­inställda komplicerade mönster. – Charles Babbage planerade att använda hålkort i sin analys­maskin (en meka­nisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith (se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkorts­maskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för be­sökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.

[för- och bihistoria] [lagringsmedier] [ändrad 10 september 2017]

differensmetod

enkelt sätt att räkna fram matematiska tabeller. Det var differens­metoden som gav namn åt Charles Babbages differens­maskin. – Som exempel (se tabell här nedanför) kan man ta serien av kvadrater på hela tal, alltså kvadraterna på 1, 2, 3, 4, 5…, vilket blir 1, 4, 9, 16, 25… . Differensen mellan kvadraterna i den upp­räk­ningen är 3, 5, 7, 9… . Man ser att dif­fe­rens­en ökar med 2 varje gång. Det blir därför lätt att förutse att nästa kvadrat, kvadraten på 6, är 36 (=25+11) och att kvadraten på 7 i sin tur blir 49 (36+13). Varje nytt värde kan räknas ut med ut­gångs­punkt i det före­gå­ende. Addition ersätter multi­plikation. Liknande metoder finns för många andra tal­serier.

A. B. C. D. E.
Heltal Kvadrat Skillnad mot föregående kvadrat C+2 Nästföljande kvadrat (B+D, alternativt B+C+2)
1 1 1 =3 4 (se nästa rad, spalt B)
2 4 3 =5 9
3 9 5 =7 16
4 16 7 =9 25
5 25 9 =11 36
6 36 11 =13 49
7 49 13 =15 64

[matematik] [ändrad 12 maj 2017]

analysmaskin

Komplicerad anordning med kugghjul och annat.
Rekonstruerad komponent av analysmaskinen. Foto: Wikimedia Commons.

en mekanisk dator som konstruerades, men aldrig bygg­des färdig, av Charles Babbage. Han började arbeta på analys­­maskinen 1830 och höll på till sin död 1871. – Analysmaskinen motsvarade en modern dator: den var program­­styrd och hade minne. Den skulle i princip kunna göra allt som en modern elektronisk dator gör. Det är därför den första konstruktion som kan räknas som en dator, inte en räknemaskin. (Babbage kon­struerade också, men färdigställde aldrig, en avancerad räknemaskin, differens­­maskinen.) Medan de väntade på att analysmaskinen skulle bli färdig, vilket den alltså aldrig blev, skrev Babbage med bistånd av Ada Lovelace så kallade kalkylplaner, calculus plans, för den – vad vi skulle kalla för datorprogram. – På engelska: analytical engine. – Se brittiska Science Museum: länk.

[datorer] [it-historia] [ändrad 6 augusti 2019]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och oin­tresse bland infly­telse­­rika per­soner. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differens­maskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑års­­minnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz samt av Martin Wiberg. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Love­lace om att skriva program (calculus plans) för analys­­maskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i mate­matik i Cambridge. Han var väl­­beställd och finansierade huvud­­delen av sin forskning med egna pengar.

[charles babbage] [it-historia] [2 december 2016]

Müller, Johann

Cirkelformad räkneapparat i glänsande koppar med emaljerade knappar.
En av Johann Müllers räknemaskiner (men inte den differensmaskin som nämns här intill.) Autentisk steampunk.

Johann Helfrich Müller – (1746—1830) – tysk byggingenjör som 1784 i en skrift beskrev en differens­maskin. Müller föreslog också att maskinen skulle kunna räkna ut och trycka mate­matiska tabeller direkt. Maskinen blev aldrig gjord, men Müller konstruerade och byggde däremot flera väl fungerande avancerade räkne­maskiner. Müllers skrift kan ha inspirerat Charles Babbage. – Se denna uppsats på tyska av Christine Krause (länk), boken Glory and failure: The difference engines of Johann Müller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz av Michael Lindgren (länk) och denna artikel: länk. – Denna Johann Müller ska inte förväxlas med matematikern Johannes Müller Regiomontanus (se Wiki­pedia).

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 7 maj 2019]

steampunk

litterär genre som beskriver ett alterna­tivt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyber­punk i 1800‑tals­miljö. – Ett känt exempel är boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differens­maskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steam­punk­rörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent (länk) var steampunk då en växande mode­trend. – Se också bloggen Steam­punk i Sverige (länk). – Jäm­för med clock­punk och decopunk.

[böcker] [konst och litteratur] [trender] [ändrad 23 maj 2017]

Scheutz, Georg och Edvard

Georg och Edvard Scheutz.
Georg och Edvard Scheutz.

far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differens­maskin – den Scheutzska räkne­maskinen. De var inspirerade av Charles Babbage, som uppmuntrade deras arbete, men de kon­stru­e­rade sina maskiner själv­ständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage för­fogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Berg­ström (se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för auto­ma­tisk ut­räk­ning och tryckning av mate­ma­tiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det endast lyckades sälja tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de mate­ma­tiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer fram­gångs­rik ut­veck­lare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg.

[edvard scheutz] [georg scheutz] [it-förhistoria] [ändrad 15 november 2019]