Wiberg, Martin

(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skriv­bords­format. Den räknade ut mate­ma­tiska tabeller och till­verkade sam­tidigt auto­ma­tiskt gjut­formar för tryck­ning av tabell­erna. Mate­ma­tiska tabeller från Wibergs räkne­maskin trycktes och såldes i flera länder. – Wi­bergs räkne­maskin var den mest fram­gångs­rika versionen av Charles Babbages diffe­rens­maskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz.

[it-förhistoria] [martin wiberg] [personer] [ändrad 15 oktober 2018]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och oin­tresse bland infly­telse­­rika per­soner. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differens­maskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑års­­minnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz samt av Martin Wiberg. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Love­lace om att skriva program (calculus plans) för analys­­maskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i mate­matik i Cambridge. Han var väl­­beställd och finansierade huvud­­delen av sin forskning med egna pengar.

[charles babbage] [it-historia] [2 december 2016]

Scheutz, Georg och Edvard

Georg och Edvard Scheutz.
Georg och Edvard Scheutz.

far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande dif­fe­rens­maskin – den Scheutzska räkne­maskinen. De var inspirerade av Charles Babbage, som upp­muntrade deras arbete, men de kon­stru­e­rade sina maskiner själv­ständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage för­fogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Berg­ström (se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för auto­ma­tisk ut­räk­ning och tryck­ning av mate­ma­tiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det endast lyckades sälja tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför om­ständ­ligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrektur-läsa de mate­ma­tiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer fram­gångs­rik ut­veck­lare av differens­maskiner var en annan svensk, Martin Wiberg.

[edvard scheutz] [georg scheutz] [it-förhistoria]

differensmaskin

(differential engine) – en avancerad räkne­maskin, kon­stru­erad av Charles Babbage i början av 1800‑talet, men aldrig färdig­byggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspi­re­rad av tysken Johann Müllers aldrig förverkligade planer. – Brit­tiska rege­ringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmeka­ni­kern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svens­karna Georg och Edvard Scheutz, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kom­mer­siell framgång. Svensken Martin Wiberg till­verkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behän­digt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de funge­rande differensmaskinerna blev särskilt framgångs­­rika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matema­tiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brit­tiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differens­­maskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd funge­rande diffe­rens­maskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.

[för- och bihistoria] [ändrad 12 augusti 2019]