(1928–2017) – amerikansk datavetare. – Jean Sammet var en av utvecklarna bakom Cobol. – Jean Sammet var utbildad matematiker. På 1950-talet var hon anställd på Sperry (numera del av Unisys) och utvecklade program för företagets första dator. 1958 anställdes hon på Sylvania Electric Products (se Wikipedia), och det var där som hon deltog i utvecklingen av Cobol. 1961–1991 var hon anställd på IBM. – Jean Sammet var ordförande i ACM1974–1976. Hon fick 1989 utmärkelsen Ada Lovelace Award. – Även känd som Jean E Sammet.
amerikansk datorpionjär (1900—1973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper† under andra världskriget datorn Mark I†, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som konstruktör av den första datorn, även om John Mauchly† och J Presper Eckert† också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses†Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus†, byggdes av Tom Flowers†. – Mer om Aiken på denna sida.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures(länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
(1925—2013) – amerikansk uppfinnare och datorpionjär som på 1960-talet uppfann musen samt utvecklade hypertext, videokonferenser, ordbehandlingsprogram och grafiska användargränssnitt med fönster. – Douglas Engelbart demonstrerade sin teknik, då känd som NLS, vid en berömd uppvisning 1968(The mother of all demos), men den glömdes snart bort. Senare utvecklades liknande lösningar på PARC och på Apple, delvis av Engelbarts tidigare medarbetare. – Engelbarts projekt utvecklades på på Stanford‑universitetet i Kalifornien vid Augmentation research institute, som såldes flera gånger, och slutligen lades ned 1989. Engelbart grundade då Bootstrap Institute, numera Doug Engelbart Institute, som han ledde fram till 2008. – Douglas Engelbart fick sitt erkännande först på 1990‑talet, och han fick många utmärkelser på gamla dar. 1992 fick han EFF:s pris Pioneer award, se länk, 1999von Neumann‑medaljen och 2001Lovelace Medal. – En musikal om Douglas Engelbart, The Demo, hade premiär i april 2015(länk). – Engelbart var närmast inspirerad av Ivan Sutherland och av Vannevar Bush†. – Film från den berömda uppvisningen 1968 finns här. – Se dougengelbart.org.
amerikansk datorpionjär (1907—1980). – John Mauchly konstruerade datorn Eniac† tillsammans med J Presper Eckert†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. John Mauchly räknas som tänkaren bakom Eniac medan Eckert var ingenjören. De två deltog också i konstruktionen av datorn Edvac†. – 1946 startade Eckert och Mauchly ett datorföretag som blev känt som Eckert‑Mauchly Computer Corporation†, och som 1950 såldes till Remington Rand. Då startade John Mauchly ett konsultföretag och ägnade sig åt datorteknik, företagsledning och projektplanering.
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma(1983) av Andrew Hodges(länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB(länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
(J för John) – amerikansk datorpionjär (1919—1995). – J Presper Eckert konstruerade datorn Eniac† tillsammans med John Mauchly†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. – Eckert, som under sitt liv tog 85 patent, räknas som ingenjören bakom Eniac, medan Mauchly var tänkaren. De två deltog också konstruktionen av datorn Edvac†. 1946 startade Eckert och Mauchly datorföretaget ECC, Electronic Control Company, som sedan bytte namn till Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Det såldes 1950 till Remington Rand, och blev så småningom Unisys. Eckert var kvar som chef till 1989.
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4(länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut bokenRechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science(2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
(1903—1957) – ungersk matematiker och datorpionjär, från 1930 verksam i USA. – John von Neumann var en av de viktigaste teoretikerna bakom den moderna datortekniken. Han har gett namn åt von Neumann‑arkitekturen, som han tillämpade vid konstruktionen av datorn Edvac†. Han formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en idé som anknöt till upptäckten av DNA. – John von Neumann räknas också, tillsammans med Oscar Morgenstern†(se Wikipedia), som den viktigaste teoretikern bakom spelteorin. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strategisk analys under det kalla kriget, och John von Neumann var med i den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal. De sista åren kom han till mötena i rullstol. Han och Henry Kissinger var förebilder till Peter Sellers rollfigur Dr Strangelove i filmen med samma namn (se IMDb: länk). – Utmärkelsen John von Neumann medal är uppkallad efter honom.
