I IDG:s ordlista: artiklar som nämner händelser som inträffade år 1905. Årtalstaggar gäller: födelseår för personer, lanseringsår för produkter, det år företag grundades samt årtal då viktiga händelser inträffade.
(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skrivbordsformat. Den räknade ut matematiska tabeller och tillverkade samtidigt automatiskt gjutformar för tryckning av tabellerna. Matematiska tabeller från Wibergs räknemaskin trycktes och såldes i flera länder. – Wibergs räknemaskin var den mest framgångsrika versionen av Charles Babbages† differensmaskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz†.
(1905–1998 – även: Tommy Flowers) – engelsk teleingenjör, konstruktör av datorn Colossus†. – Flowers utvecklade på 1930‑talet elektroniska telefonväxlar åt brittiska postverket. Han kallades 1942 till Bletchley Park för att konstruera en automatisk maskin för kodknäckning. Flowers insåg att radiorör, som tidigare hade använts bara för förstärkning, kunde användas som omkopplare i stället för mekaniska reläer – de var snabbare och slets inte ut. Hans chefer trodde inte på idén, så Flowers tvingades betala delar av utvecklingsarbetet ur egen ficka. Resultatet blev Colossus, som räknas som den första helt elektroniska datorn, även om den var gjord för bara en uppgift. – Eftersom allt om Colossus hemligstämplades efter kriget fick Tom Flowers inte erkännande för sina banbrytande insatser förrän på 1970‑talet. Efter kriget fick han återgå till att konstruera elektroniska telefonväxlar, men han byggde också första generationen av slumptalsgeneratornErnie. – Läs mer på sajten Crypto Museum(länk) och i Wikipedia.
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i bokenSvenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
