(ACAT) – ett program som hjälper personer som varken kan använda händerna eller tal för att kommunicera med hjälp av dator. – Programmet omfattar bland annat ett simulerat tangentbord, blickstyrning, talsyntes och ordprediktion: när användaren börjar skriva ett ord gissar programmet vilket ord hon tänker skriva och föreslår det. Om det är rätt behöver användaren bara bekräfta, annars fortsätter hon att skriva ordet. Prediktionen anpassas till sammanhanget, alltså, enkelt uttryckt, till vilka andra ord som står i närheten. – ACAT utvecklades på Intel för den berömda fysikern Stephen Hawking(1942–2018), som var svårt rörelsehindrad, och som kunde tala enbart genom att använda talsyntes. I augusti 2015 släppte Intel ACAT som öppen källkod i förhoppningen att fristående utvecklare skulle anpassa det till andra behov och förbättra det. – Se 01.org.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures(länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
