Assistive context-aware toolkit

(ACAT) – ett program som hjälper personer som varken kan använda händerna eller tal för att kommunicera med hjälp av dator. – Pro­gram­met omfattar bland annat ett simu­le­rat tangent­bord, blickstyrning, talsyntes och ordprediktion: när användaren börjar skriva ett ord gissar programmet vilket ord hon tänker skriva och före­slår det. Om det är rätt behöver användaren bara bekräfta, annars fort­sätter hon att skriva ordet. Prediktionen anpassas till sammanhanget, alltså, enkelt ut­tryckt, till vilka andra ord som står i närheten. – ACAT ut­veck­lades på Intel för den berömda fysikern Stephen Hawking (1942–2018), som var svårt rörelsehindrad, och som kunde tala enbart genom att an­vända talsyntes. I augusti 2015 släppte Intel ACAT som öppen källkod i förhoppningen att fri­stå­ende ut­veck­lare skulle anpassa det till andra behov och förbättra det. – Se 01.org.

[funktionsnedsättning] [tillgängligt] [ändrad 4 juli 2019]

Lorenz SZ42

en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. Britterna kunde från 1942 dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en till­sats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüssel­­zusatz (nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och be­fälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte för­växlas med Enigma eller med G‑skrivaren.

[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 21 september 2018]

Loebnerpriset

(the Loebner Prize) – pris som delas ut till skaparen av datorprogram som klarar ett Turingtest. Datorprogrammet ska alltså tävla mot en människa genom att i skrift svara på frågor på ett sådant sätt att en mänsklig be­döm­are inte kan avgöra ifall det är en människan eller datorn som svarar. – Loebner­priset består dels av ett årligt pris på 2 000 dollar plus brons­medalj till det program som klarar sig bäst i en årlig tävling, dels det stora priset på 100 000 dollar och en guldmedalj. Det stora priset väntar fort­far­ande på en vinnare. – Priset stiftades 1990 av Hugh Loebner (1942—2016) i sam­arbete med amerikanska Cambridge center for behavioral studies (länk). – Se också Eugene Goostman.

[ai] [utmärkelser] [ändrad 21 januari 2018]

spam

  1. – obeställd e-postreklam i massutskick; skräp­post; störande meddelanden i stor mängd. – Spam är ofta reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Meddelandena har ofta avsändare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick brukar räknas som spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. – Spam räknas som missbruk (abuse) av internet. – Läs också om spambot och spamfilter. – Andra benämningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, för­kortat UCE. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kommentarspam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon), granny spam eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ordlista med engelska spam­­termer finns här: länk (nere sedan januari 2021 – arkiverad);
  2. – massor med mejl under kort tid från samma av­­sändare till samma mottagare (mejlbombning) kallas också för spam;
  3. – från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsforum (newsgroups) på internet (crossposting). Alternativt att fylla ett diskussionsforum med repetitiva eller irrelevanta inlägg;
  4. – försök att manipulera en sök­motors rank­ning av en webbsida kallas också för spam, till exempel blogspam, spamdexing och kommentarspam. – Se också splogging.
Scen ur Monty Python-sketchen om vikingar och spam. Grahan Chapman, utklädd till kvinna, säger I don’t like spam till en viking.
Sketchen som gjorde spam odödligt.

– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM (länk) är sedan 1937 varumärke för en griskötts­­konserv från det amerikanska före­­taget Hormel Foods (länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones (1942–2020), klädd som servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas sam­tal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla stö­rande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) (nere sedan januari 2021 – arkiverad) började det 1985 när en deltagare i ett rollspel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev avstängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på före­­tagets webbplats (men det finns på Inter­net Archive, klicka här), accepterat att skräppost kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.

[it-historia] [spam] [ändrad 11 februari 2021]

Kildall, Gary

(19421994) – amerikansk programmerare som utvecklade operativsystemet CP/M† tillsammans med sin fru Dorothy McEwen† (även: Dorothy Kildall). – CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och det fanns ett tag som alterna­tiv till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit föremål för legender och konspirationsteorier – se nedan. – Kildall och McEwen grundade 1974 programföretaget Digital Research†. – Mer om Gary Kildall på Digital Research-veteranernas webb­­sidor.

– Legenden om flygturen: Det påstås ibland att Digital Research missade att leverera operativ­­systemet CP/M till IBM PC därför att Gary Kildall var ute och nöjes­­flög med sitt privata flyg­­plan den dag 1980 då IBM:s representanter kom för att skriva kontrakt. IBM ska då i stället ha vänt sig till Bill Gates. ”Dagen då Gary Kildall var ute och flög” blev ett talesätt, men det är missvisande. Kildall var visserligen ute och flög, men det var för att leverera program till en kund, och han återvände samma dag, träffade IBM och skrev kontrakt. IBM skrev också kontrakt med Microsoft. – De som köpte den första versionen av IBM PC kunde välja mellan tre operativsystem: PC‑DOS, CP/M och ett tredje, USCD P-System (se detta pressmeddelande från 1981). Av olika anledningar blev PC‑DOS snart allenarådande. Digital Research ansåg att Microsofts PC‑DOS var ett plagiat av CP/M.

[it-historia] [personer] [skvaller och rykten] [ändrad 25 september 2020]

avgörbarhetsproblemet

das Entscheidungsproblem – frågan om det går att avgöra ifall ett matematiskt eller logiskt påstående är sant eller falskt på ett mekaniskt sätt (alltså med en algoritm) som ger rätt svar för alla mate­matiska och logiska påståenden. – Pro­blemet fick sitt namn av den tyska ma­te­ma­tik­ern David Hilbert (1862—1942, se Wikipedia – se också Hilberts paradox), men andra filosofer och matematiker hade tänkt i samma banor tidigare. Ett annat sätt att se på saken är att fråga ifall det finns ett logiskt‑matematiskt språk som kan användas för att formulera varje tänkbart problem, och som också kan användas för att räkna ut lösningen. Kurt Gödels† ofullständighets­sats från 1931 visade indirekt att det inte går att avgöra, och något senare visade Alan Turing† och Alonzo Church†, obe­ro­ende av varandra och på olika sätt, att svaret på frågan är nej. Turings bevis innehöll beskrivningen av det som numera kallas för Turingmaskiner. (Avgörbarhetsproblemet kallas också för avgörandeproblemet.)

[matematik och logik] [ändrad 6 juni 2017]

Försvarets radioanstalt

FRA – en svensk under­rättelse­tjänst som samlar in infor­ma­tion från elektronisk kommunikation (signalspaning). – Fram till 2009 fick FRA enbart avlyssna radiomeddelanden. Från 2009 har FRA också rätt att avlyssna med­delan­den som sänds i kabel, alltså e‑post, webb­sidor, telefonsamtal och fax. Lagen röst­a­des igenom i juni 2008, se FRA‑lagen. – FRA är, trots namnet, fri­stå­ende från försvarsmakten, och har funnits sedan 1942. – FRA ingår i Natio­nellt centrum för terror­hot­bedöm­ning, NCT. – Se fra.se. – Läs också om FRA:s trafik­data­bas Titan och om Statens inspektion för försvarsunder­rättelse­verk­sam­heten, SIUN, som granskar FRA. – Se också Echelon, Fourteen eyes och Prism. – Artikeln ”Swedish kings of cyberwar” från december 2016 i New York review of books om samarbete mellan FRA och, främst, NSA, se denna länk.

[underrättelseverksamhet] [ändrad 5 juni 2017]

Flowers, Tom

(19051998 – även: Tommy Flowers) – engelsk teleingenjör, konstruktör av datorn Colossus†. – Flowers ut­veck­lade på 1930‑talet elektroniska telefonväxlar åt brittiska post­verket. Han kallades 1942 till Bletchley Park för att kon­struera en automatisk maskin för kodknäckning. Flowers insåg att radiorör, som tidigare hade an­vänts bara för förstärkning, kunde användas som omkopplare i stället för mekaniska reläer – de var snabbare och slets inte ut. Hans chefer trodde inte på idén, så Flowers tvingades betala delar av utvecklingsarbetet ur egen ficka. Resultatet blev Colossus, som räknas som den första helt elektroniska datorn, även om den var gjord för bara en uppgift. – Eftersom allt om Colossus hemligstämplades efter kriget fick Tom Flowers inte erkännande för sina banbrytande insatser förrän på 1970‑talet. Efter kriget fick han återgå till att konstruera elektroniska telefonväxlar, men han byggde också första generationen av slumptalsgeneratorn Ernie. – Läs mer på sajten Crypto Museum (länk) och i Wikipedia.

[it-historia] [personer] [tom flowers] [ändrad 23 april 2018]